- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
427-428

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Michigan, en af Nord-Amerikas förenta stater

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

från Montreal och Menominee, gränsfloder mot
Wisconsin, österut mellan Lake superior i n. och
Michigansjön i s. till det 97 km. långa sundet
S:t Mary’s river, som förenar Lake superior med
Huronsjön; den nedre, större halfön begränsas af
sjöarna Erie, S:t Clair och Huron i ö., Michigansjön
i v. samt en 280 km. lång gränslinje mot staterna
Indiana och Ohio i s. Arealen utgör 150,158 kvkm.,
hvaraf 1,245 kvkm. insjöar. Approximativt höra
till staten 43,130 kvkm. af Lake superior, 33,470
kvkm. af Michigansjön, 25,700 kvkm. af Huron och
1,190 kvkm. af sjöarna S:t Clair och Erie. Norra
delen är tämligen kuperad. Längs stranden af Lake
superior sträcker sig en rad höjder, som på sina
ställen nå 180 m. öfver sjön; västra delen af dessa
bildar de s. k. Pictured rocks i Alger co., som
stiga nästan lodrätt ur sjön och förete en mångfald
former och färger. S. och s. ö. om Keweenaw bay,
i Marquettes järnmalmsdistrikt, ligger ett område
af kärr och sjöar, kullar och berg af mer än 400
m. höjd öfver sjön, och genom Keweenawhalfön gå tre
ungefär parallella kedjor med en isolerad topp här
och där af ända till 600 m. höjd öfver sjön. Den norra
delen af dessa kedjor och Isle royal i Lake superior
innehålla statens rika kopparmalmslager. Den södra
halfön är en vågig slätt, som höjer sig något mer
än 100 m. öfver sjöarnas nivå. Floderna, af hvilka
de största äro Saginaw (till Huron) samt Muskegon,
Grand river, Kalamazoo och S:t Joseph river, äro
icke segelbara, men de lämna god drifkraft (enligt
officiell uppgift voro 1908 205,000 hkr tagna i bruk)
och äro särskildt värdefulla som flottleder. Inom
staten ligga flera tusen sjöar, bildade genom glacial
verksamhet. M:s klimat är på den nedre halfön tämligen
mildt och kan till följd af grannskapet till de stora
sjöarna nästan kallas maritimt. Årstemperaturen är
i Lansing, statens hufvudstad, 8° C. Nederbörden för
året är närmare 800 mm., hvaraf något mer än hälften
faller under sommaren. Den öfre halföns klimat
är nordiskt och tillåter ej majsodling. Vintrarna
äro stränga, och sundet vid Mackinaw, som förenar
Michigan med Huron, är i regel isbelagdt 5 månader
af året. Medeltemperaturen är i Marquette, vid
Lake superior, 4,9° C. Innan staten började odlas
af hvita, var den en sammanhängande skog utom
i s. v., där några öppna platser funnos, möjligen
röjda af indianer. Skogen bestod i s. af löfträd
(ek, hickory, ask, lind, valnöt, lönn, kastanjer,
tulipanträd samt Populus- och Salixarter), i n. af
barrträd. Ännu beräknas den skogbärande arealen
till 40 proc., men det mesta och bästa af säljbart
virke är borta, enär skogsafverkning drifvits i
stor skala. Värdet af afverkade skogsprodukter var
på 1870–90-talen större än i någon annan stat och
var ännu 1900 dubbelt så stor som afkastningen af
någon annan industrigren i staten. Det nedgick från
83 mill. doll. 1890 till 54 mill. 1900 och 40,5
mill. doll. 1904, beroende på minskad tillgång, som
måste fyllas genom tillförsel från andra stater och
från Canada. Viktigast af statens bergverksprodukter
äro järn- och kopparmalmerna. De förra upptäcktes i
Marquettedistriktet redan på 1700-talet, men egentlig
grufdrift började där först 1845, 1877 sydligare i
Menomineedistriktet och 1884 längs Wisconsins
gräns i Gogebic co. 1910 brötos nära 12
mill. ton, och man beräknar, att 400 mill. ton
järnmalm utskeppats från dessa trakter. Kopparmalm
förekommer på Keweenawhalfön och dess grannskap
och brytes i omkr. 20 grufvor (årl. omkr. 100,000
ton), af hvilka Calumet-Hecla grufvan torde vara
den mest gifvande koppargrufvan på jorden (den
har till 1909 gett sina egare 108 mill. doll. i
utdelning). Bituminösa kol ha en utsträckning af
25,000 kvkm. i mellersta delen af nedre halfön,
men äro af sämre beskaffenhet (årlig brytning
1,5–2 mill. ton). Inom staten förekomma outtömliga
saltlager, och saltproduktionen uppgår årligen
till 1100–1200 tusen ton. F. ö. brytas gips i
stigande myckenhet samt kalksten och tillverkas
cement. Jordbruk och ladugårdsskötsel äro dock statens
hufvudnäringar. Af den med säd besådda arealen upptogo
1900 hvete 40,8 proc. (produktion 5,3 mill. hl.),
majs 32 proc. (24 mill. hl.), hafre 21 proc. (10,5
mill. hl.) och råg 4 proc. (2 mill. hl.); dessutom
odlas i mindre mängd bohvete äfvensom potatis,
sockerbetor och andra rotfrukter. Af husdjur hålles
särskildt mycket får (något öfver 2 mill.), hvilka
lämna omkr. 6 mill. kg. ull. Trädgårdsskötseln intar
en framstående plats, särskildt i de södra delarna,
och lämnar mycket frukt af yppersta beskaffenhet
och pepparmynta. Fabriksindustrien (däri inberäknade
sågverk, trämassefabriker och hyflerier) sysselsatte
1904 175,000 arb. och hade ett materialvärde af
230 mill. doll. och ett produktionsvärde af 429
mill. doll. (1909 231,500 arb., ett materialvärde af
368,6 mill. och ett produktionsvärde af 685 mill.). De
förnämsta grenarna (efter tillverkningsvärdet) voro
fordon, järnvägsvagnar, möbler (57,3 mill. doll.),
trävaror (55 mill.), metallindustri (äfven
kopparsmältning, 53 mill.), kvarnindustri (26,5
mill.), tobaksindustri (nära 12 mill.), garfverier
(9,3 mill.) samt landtbruksmaskiner och redskap
(9 mill.). De första järnvägarna började staten
själf bygga på 1830-talet, men öfverlät snart sina
intressen åt enskilda. 1880 voro 6,337 km. järnvägar
fullbordade, 1890 11,654 och vid 1910 års slut
14,518 km. Staten har en kustlinje af 2,600 km., och
vattenkommunikationerna ha förbättrats genom flera
kanaler, bl. a. Sault S:te Marie (1855), som kringgår
fallen i S:t Mary’s river, S:t Clair flats (1871)
vid norra ändan af S:t Clairsjön samt Portagekanalen
(1873), som i koppardistriktet förenar Portagesjön
med Lake superior. 1840 hade staten 212,267 inv., 1880
1,636,937, 1900 2,420,982 och 1910 2,810,173 inv. (18
per kvkm.), af dem 26,373 födda i Sverige. Af 1900
års folkmängd voro 15,861 negrer, 6,354 indianer,
249 kineser och japaner; 541,653 pers. voro födda
i utlandet, hvaraf 26,956 i Sverige (med deras i
hemlandet födda föräldrar 50,000), 18,910 i Finland
och 7,582 i Norge. De största städerna äro Detroit
med 465,766 inv. 1910 och Grand Rapids med 112,571
inv. Hufvudstad är Lansing. – Statens folkskoleväsen
står synnerligen högt. Hvarje township (som bildar
ett eller flera skoldistrikt) har ett skolråd af
3 för tre år valda ledamöter och hvarje county en
för 4 år vald skolkommitté, som har uppsikten öfver
skolorna, samt en examenskommitté af 3 medlemmar
jämte skolkommittén. Slutligen finnes

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:48 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbr/0230.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free