Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Michigan, en af Nord-Amerikas förenta stater - Michigan city, stad i staten Indiana - Michigansjön, Lake Michigan - Michipicoten, ö i Lake superior, Ontario (Canada) - Michizane, japansk statsman - Michoacan, kuststad i västra Mexico
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
för statens samtliga primär- och sekundärskolor en
inspektor, som är medlem af statens skolstyrelse. I
hvarje skoldistrikt med 800 barn af 5–20 års ålder
skall undervisningen fortgå 9 månader af året, och
alla barn af 8–15 år måste besöka skolan minst 4
månader hvarje år (i städer hela skolåret). Högre
statsläroverk äro universitetet i Ann-Arbor,
4 normalskolor, landtbruksskolan i East Lansing
(5 km. ö. om Lansing), den äldsta i unionen, samt
bergsskolan i Houghton (1885). Andra läroanstalter
inom staten, men ej statsskolor äro: Albion coll.,
Hillsdale coll., Kalamazoo coll., Adrian coll., Olivet
coll., Hope coll. i Holland, Detroit coll. (katolskt),
Alma coll. samt flera fackläroverk i Detroit. Staten
underhåller anstalter för sinnessjuka i Kalamazoo,
Pontiac, Traverse city och Newberry, en asyl för
kriminaldårar i Ionia, ett psykopatiskt hospital i
Ann-Arbor, sanatorium i Howell, korrektionsanstalter
i Ionia och Marquette, arbetsskola för gossar i
Lansing, för flickor nära Adrian, fyra läroanstalter
och arbetshem för blinda, döfva, svagsinta
och epileptiska barn samt ett soldathem (i Grand
rapids). – Enligt den reviderade författningen af 1908
omfattar senaten 32 och representanthuset högst 100
medlemmar, hvilka samlas hvarje udda år. De väljas
för 2 år i enmansvalkretsar utom i ett township
eller en stad, som på grund af sin folkmängd har
rätt att välja mer än en. Valkretsarna bestämmas för
10 år i sänder. Ändringar i författningen antagas
med 2/3 majoritet i hvardera kammaren, som valts,
efter det valmännen med enkel majoritet röstat
för förslaget, eller kan ett lagförslag väckas
genom petition af minst 20 proc. af hela antalet
valmän, och sådant förslag (om det ej afslås med 2/3
majoritet af båda kamrarna gemensamt) underkastas
folkomröstning vid nästa val och blir lag medelst
enkel majoritet. Röstberättigad är hvarje man, som
fyllt 21 år, bott i staten 6 mån. och i sin valkrets
20 dagar omedelbart före valet. Guvernören och på
samma gång viceguvernören väljas för 2 år och måste
vara minst 30 år gamla, ha varit medborgare i unionen
5 år och tillhört staten 2 år. Guvernörens veto måste
följa inom 10 dagar, men annulleras med 2/3 majoritet
af hvardera kammaren. Högsta domstolen räknar 8
medlemmar valda för 10 år; två afgå hvartannat år. –
Under flera år före 1876 förbjöd författningen all
försäljning af spritdrycker inom staten, men sedan
dess har denna varit underkastad hög beskattning,
och sedan 1887 har förbud varit beroende af option
i hvarje grefskap. Statens inkomster härröra nästan
h. o. h. från skatter, omkr. 87 proc. från direkt
inkomstskatt, grundad på taxering i hvarje township
eller stad. Den beskattade förmögenheten uppgick 1911
till 2,288 mill. doll. – Den nuv. statens område,
där de första kolonisationerna gjordes af fransmän i
senare hälften af 1600-talet (Marquette 1668 i Sault
S:te Marie, La Salle 1679 i S:t Joseph, Cadillac
1701 i Detroit), kom genom freden 1763 jämte andra
franska besittningar i Nord-Amerika till England och
hörde först till det s. k. Nordväst-territoriet. Vid
dettas delning 1800 lades västra delen af nuv. M. till
territoriet Indiana och 1802 återstoden, sedan Ohio
blifvit särskild stat. 1805 organiserades territoriet
M., men var då och ännu länge en ödemark, där pälsjägarna skördade stor
vinst och endast några små nybyggen vid gränserna
funnos. Det stora antalet fientliga indianer gjorde
ock landet föga tilldragande, men under guvernör
Cass (se d. o., 1813–31) flyttades många indianer
v. om Mississippi, tryckpressar anlades, som gjorde
landet bättre kändt, och invandringen ökades, så
att folkmängden, som 1810 var endast 4,762 pers.,
1830 hade vuxit till 31,639. Sedan gränserna närmare
fixerats, upptogs M. 26 jan. 1837 som stat i unionen.
Wbg.
Michigan city [mi′ʃigən si′ti], stad i
nordamerikanska staten Indiana, vid södra ändan af
Michigansjön. Omkr. 65 km. s. ö. om Chicago. 14,850
inv. (1900). Protestantisk biskop. Stor trävaruhandel.
(J. F. N.)
Michigansjön, Lake Michigan [lei’k mi’ʃigən], den
näst största af de kanadiska sjöarna i Nord-Amerika
och den enda, hvars alla stränder höra till Förenta
staterna. Den begränsas i n. och ö. af staten
Michigan, i s. af Indiana och i v. af Illinois
och Wisconsin. Dess form är oval. Största längden
i n. och s. är 515 km., medelbredden 104 km. och
största djupet 265 m., höjden öfver hafvet 177 m.,
ytinnehållet 58,000 kvkm. och nederbördsområdet
176,000 kvkm. Sjön står i förbindelse med Huron
genom Mackinacsundet. Landet sluttar långsamt ned
mot sjön med i allmänhet låga och sandiga stränder;
på östra sidan ligger en mängd af vinden sammanförda
sandkullar med en höjd af 50–75 m. Med undantag af
Green bay på västra samt Grand och Little Traverse
bay på östra sidan har sjön få inskärningar
och saknar öar utom i n. Goda naturliga hamnar
saknas. Endast mindre floder (Big Manistee och
Muskegon till östra stranden samt Menominee och
Fox till den västra) falla ut i sjön. Chicago
och Milwaukee äro de viktigaste af de vid dess
stränder liggande städerna. Endast norra delen är
isbelagd under vintern (vid Mackinacsundet, där
isen ligger längst, från 9 jan. till 17 april), men
isen når aldrig så långt söderut som till Milwaukee.
(J. F. N.)
Michipicoten [miʃipi′kətən], obebodd ö i östra
delen af Lake superior, hörande till prov. Ontario
(Canada), 67 km. lång, 8 km. bred och intill 240
m. hög. Kopparmalmslager. Ö. om ön intränger
M.-viken i fastlandet. I den utflyter floden M.,
vid hvars stränder man 1897 upptäckte guld.
J. F. N.
Michizane, japansk statsman och historieskrifvare,
d. 903. Se bd XII, sp. 1452.
Michoacan [mitʃauākā′n], en af de västra
kuststaterna i Mexico, begränsas i s. v. af Stilla hafvet,
i n. v. och n. af staterna Colima och Jalisco, i n. ö.
af Guanajuato och Queretaro samt i ö. af Mexico och
i s. ö. af Guerrero. 58,594 kvkm. 991,649 inv. (1910).
Befolkningen består till största delen af indianer,
dessutom mestiser. Landet tillhör till större delen
västra sluttningen af Anahuacs högslätt samt ligger
i n. och ö. nära 2,000 m. ö. h. Ungefär i midten
ligger det 3,858 m. höga, snöbetäckta Pic de
Tancitaro, i södra delen den 1759 uppståndna vulkanen
Jorullo (se d. o.). Bevattningen är riklig,
ehuru floderna äro små. Flera större sjöar
förekomma, bl. a. Chapala-sjön i n. Kusten har några
dåliga ankarplatser. M. kallas i följd af sin
fruktbarhet ”Mexicos trädgård”. Äfven för boskapsskötsel
är landet väl lämpadt. Industrien är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
