- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
441-442

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Middleton, Thomas - Middletown, namn på städer i Nord-Amerika - Middletown 1. Stad i staten Connecticut - Middletown 2. Stad i staten New York - Middletown 3. Stad i staten Ohio - Middletown 4. Stad i staten Pennsylvania - Middlewich, stad i engelska Chester - Middling, eng. Se Handelsbruk - Middy. Se Midshipman - Mide-wiwin. Se Chippeways - Midfastosöndag, fjärde söndagen i fastan - Midgley, stad i engelska York - Midgård, nord. myt. - Midgårdsormen l. Jormundgand, nord. myt. - Midhat pascha, turkisk statsman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1617), The world lost at Tennis (1620) och The
changeling
(uppf. 1624, tr. 1653) jämte The spanish
gipsie
(uppf. 1623, tr. 1653), hans yppersta
drama. Stort uppseende väckte A game at chess
(1624), ett allegorisk-satiriskt drama öfver det då
kritiska förhållandet mellan Spanien och England,
som för en tid förbjöds på spanske ministerns
begäran. M:s dikter och prosaarbeten äro utan
betydelse. M:s arbeten ha utgetts af Dyce (5 bd,
1840) och af A. H. Bullen (8 bd, 1885–86), "The
best plays of Th. M." utgåfvos i "Memorial series"
1887 af H. Ellis med inledning af A. C. Swinburne. Jfr
Ward, "History of english dramatic literature", II (1899).
J. M.

Middletown [mi’dltaun], namn på flera städer i
Nord-Amerikas förenta stater. 1. Stad i Connecticut,
på högra stranden af floden Connecticut, som är
segelbar dit för stora fartyg, omkr. 48 km. från
sin mynning. 11,851 inv. (1910). I staden
ligga wesleyanskt universitet (stiftadt 1831),
med museum och observatorium, samt teologiskt
seminarium (stiftadt 1854 af episkopalkyrkan) och
i närheten af staden stort dårhus och arbetsskola
(förbättringsanstalt) för flickor, båda underhållna
af staten. – 2. Stad i södra delen af New York,
vid Wallkill river, biflod till Hudson. 14,516
inv. (1905). Viktig järnvägsknut. Homeopatiskt
statsdårhus, järnvägsvagnsverkstad m. m. – 3. Stad
i Ohio, vid Miami river och Miamikanalen. 13,152
inv. (1910). Pappers- och tobaksfabriker. –
4. Stad i Pennsylvania, vid Susquehanna. 5,608
inv. (1900). Masugnar och järnväg.
1–4. (J. F. N.)

Middlewich [mi’dlωitʃ], stad (urban
district
) i engelska grefsk. Chester,
vid Trent–Merseykanalen. 4,669
inv. (1901). Kemiska fabriker, saltverk.
J. F. N.

Middling [miMlinJ, eng. Se Handelsbruk.

Middy. Se Midshipman.

Mide-wiwin. Se Chippeways.

Midfastosöndag kallas 4:e söndagen i fastan till
följd af sin plats i midten af fastetiden. Andra
namn på denna söndag äro Brödsöndag och Lætare
(se dessa ord och Kyrkoår) samt Rosensöndag
(Dominica de rosa).

Midgley [mi’dʃli], stad i engelska grefsk. York,
West Riding. 8 km. n. v. från Halifax. 2,359
inv. (1901). Bomulls- och kamgarnstillverkning.
J. F. N.

Midgård, nord. myt., kallades en borgmur, uppförd
mot jättarna, som bebodde jordskifvans yttersta
ringbälte. Denna skyddsmur var af gudarna, Burs
söner, gjord af jätten Ymers ögonbryn. Människorna
sades bo under M., d. v. s. i hägnet af den höga
borgmuren. Stundom betyder M. äfven den af denna
mur inhägnade människornas värld, t. ex. i en
runinskrift i Fyrby, Blacksta socken, Södermanland,
liksom motsvarande ord i andra germanska fornspråk.
Th. W.*

Midgårdsormen l. Jormungand, nord. myt., var son af
Loke och jättinnan Angerboda samt broder till Fenrer
och Hel. Gudarna insågo, att Lokes afkomma skulle
varda dem till olycka. Därför störtades Hel ned i
Niflhem, Fenrer fängslades, och M., en förfärlig orm,
kastades ned i det djupa världshafvet, där han växte
så, att han låg omkring hela jordskifvan och bet sig i
stjärten. Huruledes han en gång höll på att fångas och
dödas af Tor är berättadt i art. Hymer. Vid
besöket hos Utgårda-Loke skulle Tor försöka lyfta
Utgårda-Lokes katt från golfvet, men förmådde det
ej, emedan katten krökte ryggen i samma mån, som Tor
lyfte handen. Denna katt var i själfva verket M. Vid
Ragnarök skola Tor och M. kämpa med hvarandra. Tor
dräper väl ormen, men orkar blott gå nio steg, innan
han störtar död ned till följd af allt det etter
ormen sprutat på honom. I kristen tid identifierades
M. med Leviatan, från hvilken S. Bugge anser, att
äfven hedningarnas föreställning om M. härstammar.
Th. W. (B-e.)

illustration placeholder

Midhat pascha, turkisk statsman, f. 1822
i Konstantinopel, mördad maj 1884 i Taif i Arabien,
var son till en högre ämbetsman, inträdde själf vid
mycket unga år på ämbetsmannabanan och väckte på
1850-talet uppmärksamhet genom skickligt utförande
af svåra administrativa uppdrag i Syrien, Rumelien
och Bulgarien, där han bl. a. energiskt undertryckte
stråtröfverioväsendet. Han blef 1860 utnämnd till
pascha och 1861 till guvernör (vali) i vilajetet
Nisch i Serbien samt genomförde där i ordningens
intresse en rad betydande reformer i förening med
väganläggningar, gendarmeriorganisation o. s. v. Det
förvaltningssystem han där tilllämpat blef mönster
för den af honom, Ali pascha och Fuad pascha 1864
utarbetade allmänna provinsförvaltningsstadgan
(vilajetslagen), hvarefter M. 1865 blef guvernör i det
af vilajeten Silistria, Vidin och Nisch bildade
nya "Donauvilajetet". Hans stränga ingripande
mot bulgarisk propaganda gaf ryske ambassadören i
Konstantinopel, Ignatiev, anledning att ingripa
för att få den energiske guvernören aflägsnad;
han lyckades emellertid häfda sin ställning mot
hofintrigerna, kallades 1868 till ordförande
i statsrådet och blef 1869 vali i Bagdad,
där han undertryckte arabiska upprorsförsök
och genomförde vidtgående jordreformer och
dräneringsarbeten. Motarbetad af den reaktionäre
storvesiren Mahmud Nedim pascha, lyckades M. vid
audiens hos sultan Abd-ul-Asis öfvergående vinna
denne för reformarbetets fortsättande och blef för
en kortare tid (juli–okt. 1872) själf storvesir,
men föll i onåd genom sitt motstånd mot sultanens
vanvettigt slösaktiga byggnadsföretag. Emellertid var
M. under de följande åren en tid guvernör i Saloniki
och ett par gånger justitieminister samt inträdde
efter softa-(student-)upproret i Konstantinopel (maj
1876) ånyo i ministären som reformifrarnas erkände
ledare. Han spelade en ledande roll vid Abd-ul-Asis’
afsättning (30 maj s. å.), som (4 juni) följdes af
ex-sultanens död genom mord eller själfmord. M. var
äfven en af de drifvande krafterna vid Murad V:s
afsättning (31 aug.) och utnämndes (19 dec.) af den
nye sultanen, Abd-ul-Hamid II, till storvesir. Som
sådan genomdref han en rad välklingande reformlöften,
bl. a. den nya författningen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbr/0237.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free