- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
451-452

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mieroslawski, Ludwik - Mierzwinski, Ladislaus - Mies, bergstad i västra Böhmen - Miesbachboskap - Mieszko l. Mieczyslaw, polska furstar - Mieszko 1. M. I. - Mieszko 2. M. II. - Mieszko 3. M. III. (Stary) - Miethe, Adolf - Mietois, pastorat vid Åbo kust - Migdal. Se Magdala - Miglio, it., mil - Migliorati, Cosimo da. Se Inocentius - Mignard, franska målare - Mignard 1. Nicolas M. - Mignard 2. Pierre M. d. ä.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Frigifven 1848, begaf han sig åter till Posen, där
han s. å. måste ge sig för general Colomb. Han deltog
i de italienska frihetsrörelserna 1849 och 1861 och
i polska resningen 1863. Bland hans arbeten märkas
Aperçu rapide sur l’histoire universelle (1836),
Histoire de la révolution de Pologne (3 bd 1837,
bd 4 1878), Powstanie poznanskie (1853, Resningen i
Posen), Kritische darstellung des feldzugs von 1831
(1848) och Berichte über den feldzug in Baden (1849).
A-d J.

Mierzwinski [mjärs-], Ladislaus, polsk tenorsångare,
f. 1850 i Warschau, d. 1909 i Paris, ämnade bli
arkitekt, då hans studier afbrötos genom ett,
af deltagande i politiska oroligheter orsakadt,
treårigt fängelsestraff. Efter frigifvandet ur
fängelset började han utbilda sin sångröst, och
han öfvade sig på egen hand under tio år med sådan
energi, att han kom att räknas bland samtidens
största sångfenomen. 1881 hade han anställning vid
Covent-garden-teatern i London, och under 1880-talet
gjorde han vidsträckta gästspels- och konsertresor
(konserterade i Stockholm 1886). Han föll ett offer
för spelpassionen, och rösten ruinerades äfven snart
nog. M. har ofta blifvit liknad vid de stora tenorerna
af den äldre italienska skolan, och i själfva verket
föreställer man sig gärna en Rubinis eller Tamberlicks
föredrag af Rossini prägladt af samma häpnadsväckande
egenskaper i fråga om röstens höjd, styrka och
smidighet. Hans yttre teknik motsvarades emellertid ej
i lika mån af inre uttfycksförmåga. Tenorpartierna i
"Vilhelm Tell", "Robert", "Hugenotterna", "Judinnan"
och "Trubaduren" ansågos som hans förnämsta.
A. L.*
illustration placeholder


Mies [mis], tjech. Stribro ("silfver"), bergstad i
västra Böhmen, vid floden Mies, som längre ned får
namnet Beraun (se d. o. 1). 3,905 inv. (1900). Högre
gymnasium. Lärarseminarium. Centralpunkt för de
bömiska blybergverken. Äfven stenkolsgrufvor finnas
i trakten.
(J. F. N.)

Miesbachboskap [mis-], en i Bajern förekommande, efter
orten Miesbach (3,429 inv. 1900), vid Schlierach,
uppkallad underras af Simmentalboskapen (se d. o.).
H. F.

Mieszko [mje7jkå] 1. Mieczyslaw [mjetjy’s-; senare
namnform], polska furstar: 1. M. I, hertig 960–992,
antog 966, på grund af gifte från Böhmen, kristendomen
och införde den i Polen. – 2. M. II, son af Boleslav
Chrobry, regerade 1025–34 och antog konungatitel,
men förlorade nästan alla faderns eröfringar och
erkände tyske kejsarens öfverhöghet. – 3. M. III
(Stary, "den gamle"), son af Boleslav III,
d. 1202, erhöll 1139, vid den af fadern gjorda
riksdelningen, Stor-Polen på sin lott samt blef,
efter många stridigheter med bröderna, erkänd som
Polens öfverherre och innehafvare af Krakau efter sin
broder Boleslav IV (d 1173), men redan 1177 blef han
undanträngd och kom först 1199 ånyo på tronen. Jfr
Polen (Historia).

Miethe [mite], Adolf, tysk fotokemist, f. 1862
i Potsdam, studerade vid universiteten i Berlin
och Göttingen, var vetenskaplig medarbetare hos
Schulze & Bartels i Rathenow och Voigtländer &
Sohn i Braunschweig och är sedan 1899 professor
och föreståndare för fotokemiska laboratoriet vid
tekniska högskolan i Berlin. M. har gjort betydande
uppfinningar inom fotografiens område speciellt inom
optiken och färgfotografien.
J. Htzg.

Mietois (fi. Mietoinen), imperiellt pastorat af 3:e
kl. vid kusten i Åbo län, Vehmo domsaga, Virmo härad,
Finland, Virmo prosteri, Åbo ärkestift. Areal 136
kvkm. 1,852 inv. (1910), finsktalande. Socknen
bildades 1643 som kapell under Virmo pastorat
och lydde patronellt under Lechtis’ och Tuokila
allodialsäterier samt några hemman i Virmo socken.
A. G. F.

Migdal. Se Magdala.

Miglio [mi’ljå], it., mil (se d. o.).

Migliorati [miljårati], Cosimo da. Se
Innocentius VII.

Mignard [minjar], franska målare. 1. Nicolas M.,
kallad M. d’Avignon, f. omkr. 1605, d. 1668,
studerade i Fontainebleau och kom sedan till Avignon,
där kardinalen af Lyon, Richelieus broder, tog
honom med sig till Rom. 1660 fick M. tillfälle
att måla konung Ludvig XIV, hvilken kallade
honom till Fontainebleau och utnämnde honom till
drottningens målare. Han utförde en mängd porträtt
och dessutom historietaflor samt dekorerade flera
rum i Tuilerierna. 1662 vardt han led. af franska
konstakademien. Hans son, Pierre M. d. y. (f. 1640,
d. 1725), var arkitekt. – 2. Pierre M. d. ä., äfven
kallad M. le Romain, den föregåendes broder,
f. 1610, döpt i Troyes 17 nov. 1612, d. 30 maj 1695 i
Paris, blef efter förberedande studier i Fontainebleau
lärjunge af konungens förste målare, Simon Vouet. Han
begaf sig 1636 till Rom, där han stannade i nära 22
år och målade flera påfvars porträtt (Urban VIII,
Innocentius X och Alexander VII), kopierade Annibale
Carraccis fresker i Pal. Farnese samt därefter
började måla historiebilder och särskildt en mängd
madonnor, kallade "mignardes". Han återvände 1657 till
Frankrike, fick måla Ludvig XIV:s porträtt och blef
från den tiden porträttören på modet. På beställning
af drottningen utförde han alfresko Paradiset,
med 200 figurer, 3 gånger större än verkligheten,
till kupolen i Val-de-Grâce i Paris. F. ö. utförde
han i S:t Cloud och Versailles målningar, som nu
äro förstörda. I akademien upptogs han ej förr än
1690, efter Lebruns död, emedan det varit en häftig
afundsjuka rådande emellan de båda målarna. Vid 80 års
ålder gjorde han på ett par månader ett fullständigt
utkast till Invaliddomens

illustration placeholder
Pierre Mignard d. ä. Efter ett själfporträtt.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:48 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbr/0242.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free