- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
453-454

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mignard, franska målare - Mignard 2. Pierre M. d. ä. - Mignardiser - Migne, Jacques Paul - Mignet, François Auguste Marie - Mignon, fr., boktr. - Mignon, fr. (Goethe, romanfigur) - Mignon, Abraham - Mignon, Léon

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

prydande med målning, och han åtog sig äfven
utförandet, men döden hindrade honom att realisera
planen. Af hans arbeten i Louvre märkas den berömda
och vackra altarbilden La vierge à la grappe,
flera andra religiösa målningar samt allegorier och
porträtt, såsom af Ludvig XIV:s son och barnbarn,
af M:me de Maintenon och själfporträtt. Berlin
eger af honom ett förträffligt porträtt af
kardinal Mazarins nièce, Maria Mancini.
1 o. 2. C. R. N.*

Mignardiser [minjar-], fr. mignardises
(af mignard, täck, söt), på franska
oftare mignonettes, ett slags ganser, som å ömse
sidor äro försedda med öglor för virkning af spetsar
(till garnering).

Migne [minj], Jacques Paul, fransk katolsk teolog,
f. 1800 i S:t Flour (Auvergne), d. 1875 i Paris,
prästvigd 1824, verkade i Orléans-stiftet och i
Paris, där han i Petit Montrouge 1836 grundade
en förlagsaffär med boktryckeri, som skulle bli
oerhördt betydelsefull för den katolska patristiken
och litteraturen. M:s hufvudverk blef utgifvandet
af kyrkofäderna och kyrkolärarna, Patrologiæ cursus
completus.
1844–65 utkommo i 217 bd de latinska Series
latina,
från Tertullianus till Innocentius III, jämte
4 bd Indices. 1857–66 utkom Series græca i 161 bd,
omfattande den grekiska kyrkliga litteraturen från
de apostoliske fäderna till konsiliet i Florens;
denna serie föreligger i två editioner; den ena,
fullständiga, ger den grekiska texten jämte latinsk
öfv. på motstående sida; den andra ger blott latinsk
öfv. Äfven här finnes Index. – M. utgaf äfven en
hel del andra jättestora samlingsverk, bl. a. ett
dogmatiskt bibliotek, Theologiæ cursus completus
(28 bd, 1840–45), en samling berömda predikningar,
Collection intégrale et universelle des orateurs
sacrés
(102 bd, 1844–66), samt en teologisk
encyklopedi i 171 bd. – Med förlaget voro förbundna
verkstäder för orgelbyggning, religiöst måleri
etc. 1868 ödelade en vådeld hela företaget. Men
han uppsatte en ny affär. Ärkebiskopen förbjöd ock
M. detta affärsföretag, som syntes föga passa en
präst; han suspenderades, och påfven fråntog honom
1874 de prästerliga rättigheterna.
Hj. H-t.

illustration placeholder

Mignet [minjä], François Auguste Marie, fransk
historiker, f. 8 maj 1796 i Aix i Provence, d. 24
mars 1884 i Paris, knöt under sin studietid innerlig
vänskapsförbindelse med Thiers. Båda debuterade 1818
som advokater i Aix, men sysselsatte sig samtidigt
och med större framgång med litterära, särskildt
historiska, ämnen. 1821–30 var M. medarbetare i
den liberala paristidningen "Courrier français" och
fortsatte därjämte sina historiska forskningar. 1824
utgaf han sitt berömda arbete Histoire de la
révolution française de 1789 à 1814
(2 bd, många
uppl.; "Franska revolutionens historia från år 1789
till år 1814", 1863). M. lämnar i detta verk icke en
detaljerad skildring af revolutionens gång, utan
en glänsande och kortfattad resumé, späckad med
filosofiska slutledningar och affattad med rätt
utprägladt liberal tendens. M. tillhör, liksom Guizot,
den s. k. filosofiska skolan, som i historien gärna
försummar berättandet och lägger hufvudvikten på att
ur de historiska tilldragelserna utleta de ledande
idéerna. Den för en sådan skildring nära liggande
faran att konstruera har M. ej alldeles undgått,
och man har sagt, att han framställer för läsaren
icke människor, utan idéer. – I början af 1830
uppsatte M. jämte Thiers och A. Carrel tidningen
"National". Efter julirevolutionen s. å. utnämndes
han till "conseiller d’état" och arkivarie i
utrikesministeriet, hvilken syssla han förlorade genom
februarirevolutionen (1848). Efter 1830 sysselsatte
han sig icke vidare med politiken. – M. var sedan
1832 medlem af Académie des sciences morales et
politiques, hvars ständige sekreterare han blef 1837,
samt sedan 1836 af Franska akad. Hans biografiska
minnestal och akademiberättelser voro högt skattade
och ha utgifvits i flera samlingar. Af hans öfriga
arbeten märkas Histoire de Marie Stuart (2 bd, 1851;
"Maria Stuarts historia", 1864–65), Charles-Quint,
son abdikation
etc. (1854; 10:e uppl. 1882),
Rivalité de François I et de Charles-Quint
(2 bd, 1875) och den viktiga urkundssamlingen
Négociations relatives à la succession d’Espagne
(4 bd, 1836–42). Under mer än 30 år var han
sysselsatt med förberedelserna till en historia öfver
reformationen. Jfr Petit, "François M." (1889), och
J. Simon, "Mignet, Michelet, Henri Martin" (s. å.).
J. F. N.*

Mignon [minjå’], fr. ("nätt", "näpen"), boktr., en
tryckstil, äfven kallad halfmittel l. colonel
(se d. o.).

Mignon [minjå’], fr. (eg. intagande, söt,
småtäck, af fnhty. minni, kärlek), namn på en af
hufvudpersonerna i Goethes roman "Wilhelm Meisters
lehrjahre", en ungmö, som genom sina barndomsöden
och sitt halfmedvetna själslifs fägring framstår som
en af de mest poetiska företeelserna i den moderna
litteraturen. Hon har också blifvit förebild för en
hel del senare romanfigurer. Se E. Wolff, "Mignon"
(1909). Ur Goethes roman hämtades ämnet till en opera
af Ambroise Thomas. – Franske konungen Henrik III:s
gosse-älsklingar, deltagare i hans utsväfningar,
kallades hans "mignons".

Mignon [minjå’], Abraham, tysk (i Holland utbildad)
frukt- och blomstermålare, f. 1640 i Frankfurt a. M.,
d. omkr. 1679, var elev i Frankfurt af Jacob Marel
och i Utrecht af Jan Davidsz, de Heem och därefter
till sin död verksam i Frankfurt. Hans delikata,
i litet format utförda blomster- och fruktstycken
träffas bl. a. i museerna i Dresden (15), Amsterdam
(6), Kassel (2), Köpenhamn, Bruxelles o. s. v. I
Redinska samlingen i Stockholm ses ett vackert,
miniatyrlikt utfördt Fruktstycke..
O. G-g.

Mignon [minjå’], Léon, belgisk skulptör, f. 1847 i
Liège, d. 1898, studerade i hemlandet och i Italien
och är känd framför allt genom sina kraftfulla
monumentala djurgrupper – Romersk tjurfäktning (museet
i Bruxelles) och två tjurgrupper, uppställda i Liège
samt genom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:55:12 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbr/0243.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free