- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
455-456

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mignon, Léon - Mignonettes, fr. Se Mignardiser - Migos, Indra och Brahma i Japan - Migrationsteori, bot. - Migrän l. Hemikrani, med. - Migränstift, farm. med. Se Mentol - Miguel, Maria Evaristo

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bronsrelieferna Herkules’ storverk, som smycka
Herkulestrappan i Bruxelles’ moderna museum. M. utförde
äfven betydande porträttbyster (Frère-Orban m. fl.).
G-g N.

Mignonettes [minjånä’t], fr. Se Mignardiser.

Migos, i Japan de båda indiske gudakonungarna, Indra
och Brahma, som vakta templens yttre portar mot onda
väsen. Jättelika, rödmålade, hiskliga att se på,
äro de ofta fullsatta med små papperssuddar. Det
är nämligen en allmän tro, att någon önskan blir
uppfylld, om en kastad papperssudd fastnar på M.

Migrationsteori (af lat. migratio, flyttning), bot.,
en af R. Wagner framställd teori, enligt hvilken
nya arter skulle uppkomma genom förflyttning af ett
antal individer af en art, under det att återstoden
af individerna kvarblir. Nya lifsbetingelser och
omöjligheten af korsning med de kvarblifna individerna
skulle vara orsaken till uppkomsten af de nya arterna.
G. L-m.

Migrän (fr. migraine, af grek. hemi, half, och
kranion, hufvudskål) l. Hemikrani, med., vanligen
anfallsvis påkommande hufvudvärk af periodisk
karaktär. Värken angriper i typiska fall endast halfva
(mest den vänstra) sidan af hufvudet (däraf namnet),
men kan ock omfatta större delar däraf.

Migrän träffar i allmänhet nervösa individer –
i 90 proc. förefinnes hos de sjuke en ärftlig
belastning (Möbius) – och är något vanligare
hos kvinnor än hos män samt uppträder vanligen
redan i pubertetsperioden, sällan efter tredje
lefnadsdecenniet. Hufvudvärksanfallen kunna
framkallas af andlig ansträngning, sinnesrörelser, af
lokala näsaffektioner (snufva), giktanfall samt följa
hos kvinnor ofta med menstruationsperioderna. Ofta
nog förebådas hufvudvärken af trötthetskänsla,
nedstämdhet och omotiverad benägenhet att
gäspa. Själfva anfallet är nästan alltid förenadt
med stark sjukdomskänsla, enorm känslighet för
sinnesintryck, såsom för ljus och ljud, kräkningar,
någon gång diarré och ökad urinafsöndring. Ofta
börja anfallen med ett utfallande af en del af
synfältet och ett därmed åtföljande egendomligt
ljusfenomen (s. k. flimmerskotom). Ansiktsfärgen
kan vara blek eller rodnad, pupillerna stora eller
förminskade. Efter att ha varat 12–36 timmar löser
sig anfallet under en vederkvickande sömn. Migrän är
ingen dödlig, men väl en mycket besvärlig sjukdom, som
kan förbittra lifvet för den sjuke. Dessa patienter
åldras ofta tidigt och gråna fort. Mången gång räcka
dessa anfall genom hela lifvet, men kunna ock gå öfver
tidigare, t. ex. hos kvinnor efter klimakteriet,
eller ändra karaktär och antaga mildare former än i
ungdomen. Någon enstaka gång har man dock observerat,
att lidandet småningom blir mera kontinuerligt likasom
att fallandesot har uppträdt därjämte. Migränens
orsak sökes i förändringar inom vissa partier af
nervi sympatici, och effekten häraf blir en periodisk
kärlkramp, som framkallar symtomen. Hvad behandlingen
angår, undersökes först, om lokalbehandling af
näsan och svalget behöfves. Man har t. ex. sett
migränanfall försvinna efter borttagandet af
tonsillerna. Förefinnes blodbrist, ges järn- och
arsenikpreparat. En svag konstitution söker man härda genom diet,
kallvatten- och luftkurer, allmän massage,
gymnastik o. d.; förstoppning bör motarbetas. Vid
anfallen ges antineuralgiska medel, såsom
antifebrin, fenacetin, aspirin, trigemin etc.,
vidare kaffeinpreparat och nervina, såsom brom,
valerianapreparat; lokala derivationer, såsom
värme eller köld, metol- och spritingnidningar
på hufvudhuden kunna lindra. Elektricitet
och massage ha däremot föga inverkan.
I. H.

Migränstift, farm. med. Se Mentol.

Miguel [migél], Maria Evaristo ("Dom Miguel"),
troninkräktare i Portugal 1828–34, f. 26 okt. 1802
i Lissabon, d. 14 nov. 1866 på slottet Bronnbach i
Baden, var yngre son af konung Johan VI och spanska
prinsessan Charlotta Joachima Theresa. Som fiende till
den 1822 införda konstitutionella författningen lät
M. 30 april 1824 häkta 800 personer af det moderata
partiet och kringränna sin faders palats, men gaf
sin sak förlorad, sedan konungen efter några dagar
lyckats fly om bord på ett engelskt krigsfartyg,
och förvistes ur landet. Då hans äldre broder,
kejsar Pedro I af Brasilien, efter faderns död (10
mars 1826) bestämde Portugals krona åt sin sjuåriga
dotter, Maria da Gloria, och sökte trygga denna plan
genom att ge landet en ny, frisinnad författning,
men tillika förlofva den unga drottningen med M.,
godkände denne den vidtagna anordningen och besvor
författningen (i Wien 4 okt.). Af brodern utnämnd
till regent (3 juli 1827), öfvertog han styrelsen 26
febr. 1828, men brukade sin makt till att upplösa
de författningsenliga cortes och på en inkallad
ståndsförsamlings begäran låta hylla sig som enväldig
konung (30 juni 1828). Nu följde ett skräckvälde, på
hvilket dock dom Pedro efter få år gjorde slut. Sedan
han 1831 nödgats nedlägga Brasiliens krona till förmån
för sin unge son, Pedro II, återvände han nämligen
till Europa, besökte de franska och engelska hofven
samt lyckades från Azorerna få fast fot i Oporto,
i juli 1832. Ett år senare besatte han Lissabon,
och 22 sept. 1833 höll drottning Maria sitt intåg
där. Samtidigt ändrade spanska regeringen karaktär
i följd af Ferdinand VII:s död och sände 20,000 man
till Pedros hjälp mot M., som tagit parti för don
Carlos. Efter ett afgörande nederlag måste M.,
genom kapitulationen i Evora 26–29 maj 1834,
afsäga sig Portugals krona samt lämna riket. –
1851 förmälde M. sig med prinsessan Adelheid af
Löwenstein-Wertheim-Rosenberg (f. 1831, d. 1909) samt
lefde därefter på slottet Heubach, vid Miltenberg
i Bajern, och sedan 1856 på slottet Bronnbach, vid
Wertheim i Baden, båda vid Main. I sitt äktenskap hade
han en son, Miguel, österrikisk öfverste, och sex
döttrar, bland dem Maria Teresia (f. 1855), förmäld
med kejsar Frans Josef I:s broder ärkehertig Karl
Ludvig (f. 1838, d. 1896), Maria Josefa (f. 1857),
gift med ögonläkaren hertig Karl Teodor i Bajern (se
Karl, sp. 1045–46) och Maria Anna (f. 1861), som 1893
äktade arfstorhertigen Vilhelm af Luxemburg (f. 1852,
regerande storhertig 1905, d. 1912); de tre andra
döttrarna förmäldes med bourbonska prinsar. Sonen
Miguel (f. 19 sept. 1853) har två gånger ingått
giftermål: 1877 med Elisabet af Thurn und Taxis
(f. 1860, d. 1881),

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbr/0244.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free