- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
477-478

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mikroliter, miner. - Mikrometer, fys. (mätapparat) - Mikrometerskruf, fys. Se Mikrometer - Mikromillimeter l. Mikron (längdmått) - Mikron - Mikron 1. Se Mikromillimeter - Mikron 2. Kem. Se Kolloider - Mikronesien - Mikronesien, ögrupp. Se Oceanien. - Mikronesier - Mikronesien. Se Malajiska Rasen. - Mikronesiska språken - Mikronesien. Se Melanesiska - Mikroorganismer, biol. - Mikroperit, miner. - Mikroprojektion. Se Projektion och Solmikroskop - Mikropsi, med.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ofta i obsidian, pechsten och andra
vulkaniska bergarter liksom också i konstgjorda
slagger. Mikroliterna visa oftast andra former
än de större kristallerna af samma slag och kunna
därför betraktas som ungdomsformer. I allmänhet äro
de staf- eller nålformiga, stundom tagglika eller
klubbformiga. Andra dela sig som en svalstjärt eller
visa formen af ett timglas. De böjda ogenomskinliga
formerna benämnas trichiter (af grek. thrix,
hår). Många af dessa mikroliter låta återföra sig på
bestämda mineral. Sålunda känner man t. ex. augit-,
fältspat- och apatitmikroliter, men andra äro till
sin substans obekanta.
Hj. Sj.*

Mikrometer (af grek. mikros, liten, och metron,
mått), fys., en apparat eller apparatdel, som
används för uppmätning af mycket små längder. För
uppmätning af mikroskopiska föremål använder man ofta
glasmikrometern, en på glas uppdragen fin skala. Det
föremål, som skall uppmätas, placeras på glasmikrometern, och båda
iakttagas under ett mikroskop. Hos en del mikrometrar
sker mätningen på det sätt, att antalet vridningshvarf
bestämmes hos en skruf med liten och regelbunden
stigning. Sådana skrufvar med tillhörande muttrar
kallas mikrometerskrufvar. Mikrometerskrufven
(fig. 1 o. 2) är vanligen
försedd med relativt stort hufvud, på hvars breda kant
("trumman") är uppdragen en gradering, som delar dess
periferi i en mängd lika stora delar. Strax utanför
denna gradering är anbragt en index, stundom försedd
med en efter graderingen afpassad nonie. Är skrufven
till en början så ställd, att indexen visar på trummans nollstreck och
sedermera kringvrides, så är hvarfvet fullbordadt,
när nollstrecket åter träffar indexen. Med tillhjälp
af indexen kunna således de hela hvarf, som skrufven
kringföres, lätt räknas och delarna af hvarfvet
afläsas på trummans gradering. Fig. 3 åskådliggör
utseendet hos en mikrometer, som vid användningen
placeras under ett mikroskop försedt med hårkors.
skrufhufvudet ii kringvrides, förskjutes plattan
aa i förhållande till muttern e och den
därmed fast förbundna ramen. Plattan
aa är försedd med ett rundt hål, hvari en liten
glasskifva är infäst. På denna anbringas det
föremål, som skall uppmätas. Genom vridning på
trumman ii inställes mikroskopets hårkors först
på föremålets ena ytterkant och sedan på dess
andra. Man finner den sökta längden genom att
iakttaga skalans m och skruftrummans ii lägen i de
båda fallen. – Se f. ö. Astronomiska instrument,
sp. 297–298. Till mikrometrarna kunna ock
räknas heliometern (se Astronomiska instrument,
sp. 295) och andra dubbelbildsmikrometrar
(se d. o.). Om okularmikrometer se d. o.
D. S-t.
illustration placeholder
Fig. 1. Mikrometerskruf.

illustration placeholder
Fig. 2. Mikrometerskruf.

illustration placeholder
Fig. 3. Mikrometer, afsedd för mikroskop med hårkors.


Mikrometerskruf, fys. Se Mikrometer.

Mikromillimeter l. Mikron (af grek. mikros, liten),
en milliondel af en meter, eller en tusendel af en
millimeter (0,001 mm.), betecknas vanligen med den
grekiska bokstafven [my]. Vid mycket fina fysikaliska
mätningar, t. ex. vid uppmätningar af ljusets
våglängder och vid komparation af meterétaloner,
nyttjas mikronen som längdenhet.

Mikron (af grek. mikros, liten. 1. Se Mikromillimeter.
– 2. Kem. Se Kolloider.

Mikronesien (af grek. mikros, liten, och nesos,
ö), ögrupperna n. v. om Australien, ungefär emellan
ekvatorn och norra vändkretsen. Se Oceanien.
Mikronesier. Se Malajiska rasen.Mikronesiska
språken.
Se Melanesiska.

Mikroorganismer (af grek. mikros, liten), biol.,
gemensam benämning på till vidt skilda grupper hörande
organismer, både af djur- och växtriket, hvilka ha
blott det gemensamt, att de på grund af sin ringa
storlek icke alls eller endast med svårighet kunna
iakttagas med obeväpnadt öga.
L-e.

Mikropertit, miner., mikroskopiskt
fina plagioklaslameller i regelbunden
sammanväxning med ortoklas (se Pertit).
A. Hng.

Mikroprojektion. Se Projektion och Solmikroskop.

Mikropsi (af grek. mikros, liten, och opsis,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:55:12 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbr/0255.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free