Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mikroskopisk - Mikroskopisk. Se Makroskopisk och Mikroskop - Mikroskopisk. Se Mikroskopisk anatomi. - Mikroskopisk. Se Histologi - Mikrosomer, bot. Se Cell - Mikrosomi, Nannosomnia l. Dvärgväxt - Mikrospektroskop. Se Spektroskop - Mikrospor, bot. Se Heterospor - Mikrosporangieblad, bot. Se Mikrosporofyll - Mikrosporangium, bot. - Mikrosporofyll, Mikrosporangieblad, bot - Mikrostruktur, petrogr. Se Makrostruktur - Mikrostyl, bot. Se Heterostyl - Mikrotasimeter, fys. Se Tasimeter - Mikroteknik, bot. zool. - Mikrotelefon. Se Mikrofon samt Telefon - Mikrotom, bot. och zool., ett instrument - Mikrovåg, fys. Se Våg - Mikszáth, Kálmán - Mikulicz-Radecki, Johan von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Mikroskopisk [-skåp-]. Se Makroskopisk och
Mikroskop. – Mikroskopisk anatomi. Se Histologi.
Mikrosomer [-såmer; af grek. mikros, liten, och soma,
kropp], bot. Se Cell, sp. 1388.
Mikrosomi (af grek. mikros, liten, och soma, kropp),
Nannosomia (af grek. nannos, dvärg)
l. Dvärgväxt anses föreligga, när kroppslängden
hos en fullvuxen man understiger 130 cm. Äkta
dvärgväxt, som utmärkes däraf, att kroppens
samtliga delar äro proportionellt utvecklade, är
i sina högre grader en mera sällan förekommande
utvecklingsrubbning. Vid andra former af dvärgväxt
föreligger ett missförhållande mellan kroppens olika
delar, i synnerhet mellan extremiteternas längd i
förhållande till bålens.
G. H.
Mikrospektroskop [-skåp]. Se Spektroskop.
Mikrospor [-spår, af grek. mikros, liten], bot. Se
Heterospor. Mikrosporen hos pteridofyterna motsvaras
af pollenkornet hos fanerogamerna.
G. L-m.
Mikrosporangieblad, bot. Se Mikrosporofyll.
Mikrosporangium (plur. -angier), bot., sporangium,
i hvilket mikrosporer bildas. Mikrosporangiet
hos pteridofyterna motsvaras af pollensäcken hos
fanerogamerna.
G. L-m.
Mikrosporofyll, Mikrosporangieblad, bot., blad, som
bär mikrosporangier, hos fanerogamerna detsamma som
ståndare. – Makrosporofyll l. makrosporangieblad
äro sådana blad, som bära makrosporangier,
hos fanerogamerna detsamma som fruktblad.
G. L-m.
Mikrostruktur (af grek. mikros, liten), geol.,
petrogr. Se Makrostruktur.
Mikrostyl, bot. Se Heterostyli.
Mikrotasimeter, fys. Se Tasimeter.
Mikroteknik (se Mikro- och Teknik), bot. zool.,
vid mikroskopiska undersökningar använda kemiska
och fysikaliska operationer. Under de senaste
årtiondena har utarbetats en mängd olika metoder
för förfärdigande af mikroskopiska preparat,
hvilka metoder afse att låta de mikroskopiska
bilderna framträda tydligare. Genom en högt utvecklad
fixerings- och färgningsteknik har man lyckats tränga
djupare in i kunskapen om cellens byggnad, och en
särskild vetenskapsgren, cytologi och histologi,
har på grundval häraf utbildats. Litt.: "Encyklopädie
der mikroskopischen technik" (1903), och P. Dop och
A. Gautié, "Manuel de technique botanique" (1909).
G. O. R.
Mikrotelefon [-fån]. Se Mikrofon och fig. 5 däri
samt Telefon.
Mikrotom [-tam; af grek. mikros, liten, och
tome, snitt], bot. och zool., ett instrument,
som användes till förfärdigande af tunna snitt,
erforderliga för mikroskopisk undersökning af djur-
och växtdelar. I samband med mikroskopets utveckling
gjorde sig alltmer gällande behofvet af likformigt
skurna, ytterst tunna snitt af de delar, som skulle
undersökas. För åtskilliga arbeten erfordrades
äfven s. k. seriesnitt, hvarigenom hvarje del af
objektet bevarades och snitten kunde undersökas
i samma ordning, som de urspr. intagit. För att
underlätta skärandet nyttjade man först ett stativ,
i hvilket objektet fastspändes, hvarefter man skar
med en vanlig rakknif (handmikrotom). Denna enkla
apparat har småningom utvecklats till nu-
tidens mikrotomer, hvilkas konstruktionsprincip är,
att objektet genom en mikrometerskruf höjes ett kändt
stycke, vanligen några hundradels eller tusendels
mm., hvilket sedan afskäres af mikrotomknifven,
som, löpande i en ränna (slädmikrotom),
röres genom en vef. På de nyare mikrotomerna är
knifven fast, och snitten göras därigenom, att
objektet föres mot densamma, hvarvid inställningen
af snittens tjocklek sker automatiskt (rockingmikrotom,
se fig.). Föremålen, som skola skäras,
äro vanligen inbäddade i paraffin eller
celloidin. Objekt, som ej tåla inbäddning, kunna
skäras i fruset tillstånd, som åstadkommes genom
afkylning med eter (frysmikrotom). Andra mikrotomer
äro så konstruerade, att preparatet kan skäras under
vatten. Mikrotomens fulländning har jämte fixerings-
och färgningsmetodernas och mikroskopets utveckling
varit det viktigaste hjälpmedlet till den storartade
lyftning histologien och cytologien under senare
årtionden vunnit.
G. A. (G. L-m.)
 |
| Rockingmikrotom. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
