- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
501-502

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Miletos, forntida stad i Karien - Miletus. Se Miletos - Mileve, stad. Se Mila - Milford - Milford 1. Stad i engelska Pembroke - Milford 2. Kommun i staten Massachusetts - Milford 3. Kommun i staten Connecticut - Milford 4. (Milford sound) - Milford sound. Se Milford 4. - Milha, portugisisk mil. Se Mil - Milhau, stad. Se Millau - Miliana, stad i Algeriet - Miliarense, ett romerskt mynt - Miliaria, Febris Miliaris, med. Se Frisel - Miliarium, Milliarium, romersk milsten - Miliarkohort. Se Kohort - Miliartuberkel, med. Se Tuberkulos - Milic, Jan (Johannes Militius)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Miletos (grek. Mih]wg, lat. Miletus), betydande
forntida stad på kusten af Karien (sydvästra delen
af Mindre Asien), låg vid södra sidan af Latmiska
hafsviken midt emot floden Maiandros’ (Mæanders)
mynning. M. omtalas i den homeriska skeppskatalogen
som en karisk stad, men befolkades redan
tidigt af joniska nybyggare och var länge den
största och folkrikaste staden inom det joniska
statsförbundet. Ett gynnsamt läge med fyra ypperliga
hamnar, skyddade af den utanför liggande ön Lade,
gjorde M. till en af forntidens mest blomstrande
handelsstäder. Dess invånare, milesierna
(grek. melésioi). anlade en mängd kolonier (deras
antal uppges till 80 à 90) mestadels på kusterna af
Svarta hafvet (Kyzikos, Sinope, Abydos m. fl.). Bland
industrialster voro i synnerhet den milesiska
ullen och däraf tillverkade tyger berömda för sin
finhet. Från M. härstammade åtskilliga af Greklands
lärde och skriftställare, såsom filosoferna Thales,
Anaximenes, Anaximandros, historieskrifvarna
(logograferna) Kadmos, Hekataios, Dionysios,
romanförfattaren Aristeides och skalden Fokylides. I
likhet med Joniens öfriga städer stod M. först under
lydisk, sedermera under persisk öfverhöghet. Med
anledning af det joniska upproret (499), för hvilket
M. gick i spetsen, blef staden 494 f. Kr. intagen
och fullständigt ödelagd af perserna. Den uppbyggdes
visserligen ånyo, men återvann aldrig sitt forna
välstånd. På dess plats ligger nu en liten by,
som med anledning af de omgifvande ruinerna efter
forntida praktbyggnader kallas Palatia, turk. Balad
(palatsen). F. ö. är själfva belägenheten i hög grad
förändrad till följd af kustlinjens framryckande
och hamnarnas igenfyllning genom Maiandros’
uppslamningar. M:s fornlämningar ha blifvit undersökta
och beskrifna af åtskilliga lärde, bl. a. af Rayet och
Thomas, "Milet et le Golfe latmique" (1877), samt på
bekostnad af Tyska riket sedan 1899. Se A. von Salis’
berättelse om gräfningarna i "Neue jahrbücher für
das klassische altertum" 1910.
A. M. A.
illustration placeholder
Mynt från Miletos, med de utmärkande emblemen:

Apollonhufvud, stjärna och lejon.


Miletus. Se Miletos.

Mileve, stad. Se Mila.

Milford [roi’lfod]. 1. Stad i engelska
grefsk. Pembroke (Wales) på norra sidan af
den 27 km. inträngande viken Milford haven,
som bildar en af Englands bästa hamnar. 5,102
inv. (1901). Maskinverkstäder, skeppsvarf,
ostronfiske. Hamnen är försedd med flera dockor
och har liflig sjöfart. – 2. Kommun (township)
i nordamerikanska staten Massachusetts, vid
floden Charles, s. ö. om Worcester. 12,250
inv. (1906). Liflig industri, företrädesvis i
skodon, maskiner och stenbrytning (biotitgranit). –
3. Kommun i Connecticut, vid Long island sound och
Housatonic river. 3,783 inv. (1900). Det är en typisk
gammal Ny-Englandsby, och många af dess invånare äro
ättlingar af de förste nybyggarna, som 1639 köpte
området af indianerna. – 4. (Milford sound) Den mest storartade af
fjordarna på sydvästra kusten af Nya Zeelands sydö, 16
km. lång, 1,5 km. bred. Vid södra sidan stiger Mitre
peak lodrätt upp till 1,695 m., i n. når Darrankedjan
i Tutoko en höjd af 2,756 m. Af de många vattenfallen
är Bowenfallet det vackraste (162 m.). 23 km. från
fjordens öfre ända störtar sig Sutherlandsfallet ned
i tre afsatser sammanlagdt 580 m., men har vida mindre
vattenmassa än det förra.

Milford sound [mi’lfod saVnd]. Se Milford 4.

Milha [milja], portugisisk mil. Se Mil.

Milhau [mijå], stad. Se Millau.

Miliana, stad i Algeriet, dep. Alger, vid
järnvägen emellan Alger och Oran, på södra sidan
af den första Atlaskedjan. 9,514 inv. i kommunen
(1911). Flera varma källor. Stor malmrikedom,
bl. a. bly- och järnmalmer. Staden hette i forntiden
Malliana. En mängd romerska fornlämningar har
anträffats. Dess hamn är Cherchel (se d. o.).
(J. F. N.)

Miliarense (lat., af mille, tusen), ett romerskt
mynt. Kejsar Konstantin den store, som försökte
återställa den fornromerska myntfoten, lät prägla
ett fint silfvermynt (med inskrift på frånsidan:
genio populi romani, åt romerska folkets skyddsgud),
hvaraf det gick 72 på ett romerskt skålpund silfver,
1,000 på ett i guld. 1 miliarense vägde 4,48 gr. och
var värdt omkr. 78 öre. Genom missförstånd har häraf
uppkommit det portugisiska milreis (se d. o.), som
dock representerar ett helt annat värde. Ett halft
miliarense hette ceratium.

Miliaria, Febris miliaris (lat., af milium, hirs),
med. Se Frisel.

Mil(l)iarium, tidigare lapis mil(l)iarius, lat. (af
mille, tusen), romersk milsten. Sådana voro uppställda
vid landsvägarna inom romerska riket på ett afstånd
af 1,000 passus (1 passus = nära 1,5 m.) från
hvarandra. På forum i Rom, nära den plats, där senare
Septimius Severus’ triumfbåge uppfördes, lät kejsar
Augustus uppställa den s. k. milliarium aureum af
marmor, beklädd med förgylld brons (däraf namnet "den
gyllene"), med angifvande af afståndet från Rom till
de mest betydande städerna inom riket. Dock beräknades
afstånden inom Italien ej från denna punkt, utan
från portarna i Serviusmuren (så t. ex. för Appiska
vägen från Porta Capena), i provinserna vanligen från
provinshufvudstaden. På milstenarna, som oftast hade
formen af en pelare, inristades merendels konsulns,
i senare tid kejsarens namn, ofta ock uppgifter
ang. vägens anläggning eller förbättring m. m.
H. Sgn.

Miliarkohort. Se Kohort.

Miliartuberkel (af lat. milium, hirs), med.,
hirskornstora väfnadsnybildningar, orsakade af
tuberkelbaciller. Se Tuberkulos.

Milic [-litj], Jan (latinis. Johannes Militius),
tjechisk botpredikant, f. i Kremsier (födelseåret
okändt), d. 1374 i Avignon, hade genom ifrigt
studium af apokalypsen och öppnad blick för kyrkans
förfall förts till tron, att domen var nära. Han
predikade därför från 1363 väldeligen på tjechiska
och reste 1367 till Rom, där han kom i kollision
med inkvisitionen, men befriades af den till Rom
återvändande Urban V. I Prag

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbr/0267.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free