- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
507-508

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Militärföreningar (Militärsällskap) - Militärgränsen - Militärgymnastik. Se Gymnastik - Militärhygien. Se Militärläkarvetenskap - Militär hälsovårdslära. Se Militärläkarvetenskap - Militär höghet. Se Höghetsinrättningar - Militärisk (se Militär) - Militärkabinett (i Preussen) - Militär kirurgi. Se Militärläkarvetenskap - Militärkoloni - Militärkompaniet i Stockholm. Se Stadsmilitärkompaniet - Militärkonventioner, fördrag stater emellan - Militärlitteratusföreningen - Militärläkare. Se Fältläkarkår och Marinläkarkåren - Militärläkarföreningen. Se Svenska militärläkarföreningen - Militärläkarkurs. Se Allmänna garnisonssjukhuset - Militärläkarvetenskap

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Vid föreningarnas sammanträden hållas föredrag. De
flesta föreningarna utge resestipendier eller pris
för litterära arbeten eller för ådagalagd skicklighet
vid sportöfningar o. d. Till militärföreningar får
äfven räknas Föreningen K. H. S. (se d. o.). –
Med afseende på flottan se Sjöofficerssällskap.
C. O. N.

Militärgränsen (ty. Militärgrenze) var
fordom namnet på en till österrikisk-ungerska
monarkien hörande smal landremsa utmed gränsen mot
Turkiet. Området var i århundraden organiseradt på
rent militäriskt vis för att motstå plötsliga infall
af turkarna, hindra pestens inträngande och hämma
smyghandel. 1849–73 bildade M. ett särskildt
kronland, men har nu upphört att existera som eget
förvaltningsområde och förenats dels med Ungern, dels
med Kroatien-Slavonien. Som kronland hade M. en areal
af 33,422 kvkm., med 1,200,370 inv. (1869). Grunden
till M. lade konung Mattias Corvinus i Ungern
därigenom, att han lät från Turkiet flyktade bosnier
och serber bosätta sig i kapitanatet Zengg, och kejsar
Ferdinand, som åt uskokerna (flyktingar från Turkiet)
upplät Warasdin-distriktet. Vid slutet af 1600-talet
funnos 3 gränsgeneralat: Karlstadt-, Warasdin- och
Petrinia- l. Banal-generalatet. 1702 upprättades den
slavonska gränsen (längs Sava, Theiss och Maros),
1764 den szekliska (siebenbürgska) och 1766 den
valakiska gränsen. Gränsländerna utgjorde till
1848 i statsrättsligt hänseende delar af Ungern,
Siebenbürgen och Kroatien-Slavonien, men voro
med afseende på författning och förvaltning fullt
själfständiga. Grundvalen för organisationen bildade
familjen, "gränshuset", som urspr. fått nyttjanderätt
till ett visst jordområde, till hvilket den 1807
fick arfsrätt och 1850 full eganderätt. Familjen egde
egendomen gemensamt och delade afkastningen. Förutom
stamhuset, som ej fick säljas, kunde familjen förvärfva
allodialegendom. Flera "gränshus" bildade en
"gränskommunion", och flera sådana bildade "kompanier"
och "regementen". Till belöning för sin ståndaktighet
under ungerska revolutionen 1848 förklarades
M. 1849 för ett själfständigt kronland och fick
1850 ny författning, men hade fortfarande militärisk
förvaltning och var deladt i 3 militärgränsområden:
det kroatisk-slavonska, det serbisk-kroatiska
och det siebenbürgska. Redan 1851 upphäfdes den
siebenbürgska militärgränsen, och 1 nov. 1872
införlifvades den serbisk-kroatiska med Ungern. 1873
ställdes den kroatisk-slavonska under samma
civilförvaltning som Kroatien-Slavonien, och 15 juli
1881 förenades den fullkomligt med detta land. Därmed
upphäfdes fullständigt de gamla institutionerna,
och den för den öfriga monarkien gällande
värnpliktslagen infördes äfven i detta område.
(J. F. N.)

Militärgymnastik. Se Gymnastik, sp. 787.

Militärhygien. Se Militärläkarvetenskap.

Militär hälsovårdslära. Se Militärläkarvetenskap.

Militär höghet. Se Höghetsrättigheter.

Militärisk (se Militär), krigsmannamässig; som hör
till eller är förenlig med krigsväsen och krigsbruk.

Militärkabinett kallas det ämbetsverk i Preussen,
som handhar ärenden rörande arméns
officerspersonal, dess befordran, afsked
m. m. Kabinettet står under en general, som inför
konungen föredrar till detsamma hörande ärenden. I
Bajern, Württemberg och Sachsen höra motsvarande
ärenden under vederbörligt krigsministerium.
C. O. N.

Militär kirurgi. Se Militärläkarvetenskap.

Militärkoloni, ett område, där ett eröfrande folk
gjort sina soldater bofasta såväl för att bevaka
och med sig sammangjuta de besegrade som för att
skydda gränserna mot fientligt infall. Sådana
kolonier (lat. castra stativa) inrättades af
romarna i Gallien, vid Rhen och i andra eröfrade
trakter samt gåfvo upphof till många af de
nuv. stora städerna. Liknande anordningar vidtogo
spanjorer och portugiser i Amerika, engelsmän,
österrikare, turkar och före dem äfven kineser
i åtskilliga trakter. Tanken återfinnes äfven
i det svenska indelningsverket och i det ryska
kosackväsendet. Särskild ryktbarhet ha de ryska
militärkolonierna
fått, som 1820–25 började
anläggas af kejsar Alexander I på inrådan af
krigsministern Araktjejev. Hela infanteri- och
senare äfven kavalleriregementen förlades inom ett
för hvart och ett bestämdt område, där manskapet
fördelades på kronogodsen. Därigenom ville man
göra soldaterna förtrogna med jordbruket och ge dem
böjelse för borgerliga sysselsättningar, på samma
gång man påräknade en minskning i kostnaderna
för arméns underhåll, lättare rekrytering,
bildandet af en reserv, möjligheten att försörja
afskedade soldater samt på samma gång förbättring
och lättnad i jordbruket. Den stränghet, med
hvilken åtgärden genomfördes, retade befolkningen
mångenstädes till uppror, och efter åtskilliga
förändringar upphäfdes hela inrättningen 1857.
C. O. N.

Militärkompaniet i Stockholm. Se Stadsmilitärkompaniet.

Militärkonventioner, fördrag stater emellan om
militära förhållanden. Särskildt märkas de fördrag,
som de tyska staterna, med undantag af Bajern,
afslutit med Preussen dels efter 1866, dels efter 1870
för att bestämma den ställning deras kontingenter
skola intaga till rikshären. Dessa fördrag finnas
tryckta i aktsamlingen "Die militärgesetze des
deutschen reiches, mit erläuterungen", I (ny
uppl. 1888).

Militärlitteraturföreningen kallas en 1870
bildad förening, hvars uppgift är att genom
utgifvande af militära skrifter bidraga till en god
militärlitteraturs uppkomst och spridning. Föreningen,
som väsentligen bidragit till att framkalla en
inhemsk militär litteratur, har en styrelse med säte i
Stockholm och bestående af tre af och inom föreningen
valda personer. Föreningen räknar öfver 800 medlemmar
och har sedan sin stiftelse t. o. m. 1912 utgifvit
113 arbeten, bland hvilka flera af stort omfång.
C. O. N.

Militärläkare, läkare anställda vid armén, flottan och
kustartilleriet. Se Fältläkarkår (äfven i Suppl.) och
Marinläkarkåren.

Militärläkarföreningen. Se Svenska militärläkarföreningen.

Militärläkarkurs. Se Allmänna garnisonssjukhuset
(äfven i Suppl.).

Militärläkarvetenskap. Den betydliga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbr/0270.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free