Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Milium l. Grutum, med. - Miljukov, Pavel Nikolajevitj - Miljutin - Miljutin 1. Dimitrij Aleksejevitj M. - Miljutin 2. Nikolaj Aleksejevitj M. - Miljö, midt, sfär, omgifning - Milkacidin. Se Yoghurt - Milkolning, kem. tekn. Se Kolning - Milkom, gudomlighet. Se Ammoniter och Molok - Milkontor - Milkontor 1. Statens järnvägars milkontor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
betecknats en sällsynt hudåkomma, karakteriserad af
kolloid degeneration af bindväf i huden.
L. Mbg.
Miljukov, Pavel Nikolajevitj, rysk historiker
och politiker, f. 1859 i Moskva, blef 1886
docent i historia vid Moskvas universitet och
var en af initiativtagarna till den offentliga
föreläsnings- och folkbildningsföreningen i Moskva
efter engelskt mönster. Hans doktorsafhandling om
Rysslands statshushållning i början af 1700-talet
(Gosudarstvennoje choziajstvo Rossii v pervoj
tjetverti XVIII, stoljetija i reforma Petra Velikago,
1892) följdes omedelbart af en studie af det ryska
finansväsendet (Spornye voprosy finansovoj istorii
moskovskago gosudarstva). 1895 måste han afbryta sin
vetenskapliga verksamhet och flyttade till Rjazan,
där han ledde arkeologiska forskningar. 1897 kallades
han till Bulgarien att hålla historiska föreläsningar
vid högskolan i Sofia, men måste efter ett år äfven
där sluta med sin verksamhet genom den ryske agentens
påtryckning. Efter upprepade studiefärder i Macedonien
återvände han till Ryssland 1899, häktades 1901 för
delaktighet i "politiska stämplingar" och dömdes till
ett halft års fängelse. Efter vidsträckta resor i
Europa och Förenta staterna (där han höll en serie
föredrag om Ryssland 1904–05) återvände han till
Ryssland, där han tog liflig del i den politiska
frihetsrörelsen som medlem af de revolutionära
sällskapen "Sojuz osvobozjdenija" och "S. zemskich
konstitucionalistov". Han häktades åter, men sattes
snart på fri fot. I dec. 1905 blef han medredaktör i
de snart indragna tidningarna "Svobodnyj narod" och
"Narodnaja svoboda". M. är ledare af Kadettpartiet
(se d. o.). Bland M:s många historiska och
politiska skrifter märkas Glavnyja tetjenija russkoj
istoritjeskoj mysli (1893–95) och Otjerki po istorii
russkoj kultury (1895–96; två nya delar 1896–1905)
– förträffliga ryska kulturstudier. Af arkeologiskt
värde äro hans forskningar i västra Macedonien,
Christianskija drevnosti zapadnoj Makedonii. Hans
föreläsningar i Nord-Amerika utgåfvos i bokform under
titel Russia and its crisis och The liberal movement
in Russia (i "Atlantic monthly" 1905). M. är flitig
medarbetare i Rysslands förnämsta tidskrifter och var
en tid redaktör af det politiska dagbladet "Retj".
A-d J.
Miljutin. 1. Dimitrij Aleksejevitj M., grefve,
rysk general och krigsminister, f. 10
juli 1816, d. 7 febr. 1912, blef 1833 officer vid
artilleriet, men flyttades 1836 till generalstaben,
hvilken han sedermera allt framgent tillhörde,
under det han tjänstgjorde än vid gardet, än i
Kaukasien samt en tid beklädde en lärarplats vid
generalstabsakademien. 1854 blef M. generalmajor,
följde 1856 generalen furst Barjatinskij som
stabschef till Kaukasien och vann så denne mäktige
mans förtroende, att han genom honom 1860 erhöll
en fördelaktig befattning vid krigsministeriet och
t. o. m. förordades hos kejsaren som efterträdare
åt den dåv. krigsministern Suchanov. 9 nov. 1861
öfvertog M. också krigsministerportföljen och
visste att med sin duglighet nedslå det motstånd,
som den dittills öfvermäktiga aristokratien satte
mot nykomlingen. Bland åtgärder, som han vidtog
inom krigsväsendet, må påpekas tjänstetidens
betydliga nedsättning, förvaltningens ordnande
och decentralisering genom införande af
militärdistriktsindelning, förbättrandet af
soldaternas ställning genom kroppsstraffens afskaffande och
genom införandet af noggrannare kontroll,
utfärdandet af ny rättegångsordning, höjandet af
officersbildningen, särskildt genom upprättande af de
s. k. junkerskolorna, arméns fördubbling efter polska
upproret och slutligen den allmänna värnpliktens
införande 1874. M., som 1878 erhållit greflig
värdighet, fick 1881 afsked från ministerposten
med fältmarskalks värdighet och ledamotskap af
riksrådet. – 2. Nikolaj Aleksejevitj M., den
föregåendes broder, rysk statsman, f. 6 juni 1818,
d. 7 febr. 1882 i Moskva, anställdes vid unga år
i inrikesministeriet, blef efter 1855 den nye,
reformvänlige inrikesministern Lanskojs högra hand
och förordnades 1858 till dennes adjoint. Redan från
ungdomen varmt tillgifven tanken på lifegenskapens
upphäfvande och den kommunala själfstyrelsens
införande i Ryssland, vardt han själen i den 1858
tillsatta "redaktionskommitté", som utarbetade
emancipationslagen af 19 febr. 1861 (se Lifegenskap, sp. 428).
I april s. å. blef M. likväl
jämte Lanskoj afskedad af Alexander II, som ville
lugna reformens motståndare genom att sålunda
utesluta två af dennas ifrigaste främjare från
deltagande i själfva verkställigheten. M. vistades
därefter i utlandet, äfven af hälsoskäl. Hösten
1863 förmåddes han emellertid att åtaga sig att med
biträde af de med honom liktänkande ryske patrioterna
G. Samarin och furst Vladimir Tjerkaskij undersöka
förhållandena i Polen. Resultatet blef ett förslag
till genomgripande åtgärder på statslifvets flesta
områden, hvilkas genomförande 1864 uppdrogs åt M. och
Tjerkaskij, hvilken sistnämnde blef provisorisk
inrikesminister för Polen. Kärnpunkten i M:s polska
politik var agrarfrågan, som han löste på det sätt,
att de sedan hertigdömet Warschaus tillkomst (1807)
till namnet personligen frigjorde, i politiskt
afseende fullkomligt slöe bönderna befriades från
hofveriskyldighet och blefvo egare till den af
dem brukade jorden genom en icke af dem själfva,
utan af staten bekostad ringa aflösning. Detta
jämte andra i M:s system ingående åtgärder medförde
sprängning af de store jorddrottarnas godsmassor,
den romersk-katolska kyrkans sättande på förknappning
och den polska nationalitetens utrotande. 1866
utnämndes M. till ministerstatssekreterare för
Polen, men måste 1868 draga sig tillbaka till
privatlifvet till följd af ett slaganfall. Jfr
Leroy-Beaulieu, "Un homme d’état russe" (1884;
äfven i "Revue des deux mondes", 1880–81).
1 o. 2. C. O. N.
Miljö (af fr. milieu), midt, sfär, omgifning (af
natur- eller samhällsförhållanden); hål vid midten
af en biljards längdvall. Jfr Juste-milieu.
Milkacidin, bakteriehaltigt preparat för beredning af
"ren surmjölk". Se Yoghurt.
C. G. S.
Milkolning, kem. tekn. Se Kolning, sp. 570.
Milkom, gudomlighet. Se Ammoniter, sp. 860, och Molok.
Milkontor. 1. Statens järnvägars milkontor, ett under
Järnvägsstyrelsens tidtabellsbyrå lydande kontor, som
har till uppgift dels upprättande af en del statistik
för lokomotivens och vagnarnas tjänstgöring, dels
uträknande af milpenningar (se d. o.), dels beräkning
och debitering af hyra för användning i samtrafik
(se d. o.) af andra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
