Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale / 513-514 (1913) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Milkontor - Milkontor 1. Statens järnvägars milkontor - Milkontor 2. Enskilda järnvägars milkontor - Milkontor 3. - Milkowski, Zygmunt - Mill, amerikanskt räknemynt - Mill - Mill 1. James M. - Mill 2. John Stuart M.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

svenska järnvägars vagnar och presenningar å
Statens järnvägar och af utländska järnvägars å
såväl Statens som enskilda svenska järnvägar, dels
revidering af från utländska järnvägsförvaltningar
inkommande hyresberäkningar för samtliga svenska
järnvägars vagnars användning på utländska
järnvägar, dels slutligen att utöfva kontroll
öfver redovisningen af i järnvägstrafiken använda
Statens järnvägars presenningar. Kontoret består
(1912) af 1 föreståndare, 2 förste bokhållare,
5 bokhållare samt närmare ett 40-tal öfriga
tjänstemän. – 2. Enskilda järnvägars milkontor, ett
privat kontor, som för de flesta enskilda järnvägars
räkning mot ersättning utför en del arbeten rörande
lokomotiv- och vagnstatistik och milpenningar samt
hyresberäkning för andra svenska järnvägar tillhöriga
vagnars och presenningars användning i samtrafik
på resp. enskilda svenska järnvägar. Kontoret,
som är beläget i Örebro, består af 2 föreståndare
och ett 30-tal öfriga tjänstemän. – 3. Dessutom har
ett fåtal enskilda järnvägar egna milkontor, som
utföra en del arbeten motsvarande de ofvan omnämnda.
1–3. A. d’A.

Milkowski [miwkå’vski], Zygmunt, polsk
författare, pseudonymen T. T. Jez, f. 1824, deltog i
ungerska resningen 1848, vistades länge i Turkiet och
bosatte sig sedan i Geneve. Vid 86 års ålder företog
han en resa till Nord-Amerika för att studera de
polske emigranternas lif. Som författare af historiska
noveller och romaner – med starkt demokratisk tendens
– har han varit mycket produktiv. Som hans bästa roman
betraktas Uskoki (Flyktingarna, uskokerna; 1881). Hans
skildringar utmärkas för verklighetstrohet i förening
med sund uppfattning af det polska folklifvets ljusa
och mörka sidor.
A-d J.

Mill [mi’1], amerikanskt räknemynt, tusendelen af en
dollar l. tiondelen af en cent, således = 0,37 öre.

Mill [mi’l], 1. James M., engelsk historiker,
nationalekonom och filosof, f. 1773 i Skottland,
d. 1836, studerade teologi i Edinburgh, men
hindrades af sina åsikter att ingå i kyrkans
tjänst; i stället begaf han sig 1802 till London,
där han lefde som medarbetare i tidskrifter och
tidningar, tills han efter utgifvandet af sitt
stora verk History of British India (6 bd, 1818–19;
ny uppl. i 10 bd 1872) erhöll anställning hos
Ostindiska kompaniet, där han slutligen beklädde
en af de högsta chefsplatserna och äfven utöfvade
stort inflytande på den brittiska styrelsen af
Indien. Äfven i Englands samhällsutveckling ingrep
han kraftigt genom den ledande ställning, han intog
inom det radikala reformpartiet. Som nationalekonom
tillhör han samma riktning som Ricardo. Ehuru dennes
hufvudarbete utkom redan 1817 och M:s Elements
of political economy först 1821 (ny uppl. 1868),
betecknas M. af Bentham som Ricardos andlige
fader. Ännu betydelsefullare blef Analysis of the
phenomena of the human mind (1829; 2:a uppl. i två
bd, utg. af hans son 1869; 3:e uppl. 1878), ett
af den engelska associationspsykologiens klassiska
verk. Med skarpsinne och ensidighet genomför M. däri
försöket att förklara allt själslif ur element,
som erhållas genom sinnesförnimmelserna och genom
beröringsassociation förbindas med hvarandra, hvarvid
liksom vid kemiska föreningar förbindelsen
stundom åstadkommer något i förhållande
till de ursprungliga elementen nytt. Sina etiska
åsikter utvecklade M. i A fragment on Mackintosh
(1835; ny uppl. 1870), hvari han väsentligen
intar samma ståndpunkt som hans vän Bentham. Se
A. Bain, "J. M." (i "Mind" 1876–77; särtryck 1882),
G. S. Bower, "J. M. and Hartley" (1881), J. Morley,
"Life of J. M." (i "Fortnightly review", 1882),
och Leslie Stephen, "The utilitarians", II (1900).


2. John Stuart M., den föregåendes son, engelsk
filosof och nationalekonom, f. 20 maj 1806 i London,
d. 5 maj 1873 i Avignon. M. är ett af de få underbarn,
som infriat de väckta förhoppningarna. Den uppfostran,
som hans far gaf honom, är ett af de våldsammaste
pedagogiska experiment, som någonsin anställts.
Redan vid tre års ålder började M. sina språkstudier
genom inlärandet af grekiska ord. Så fick han lära
sig grekiska böjningsformer, hvarefter en omfattande
litteraturläsning började. Före sju års ålder hade
M. läst en mängd grekiska författare och dessutom
digra engelska historiska verk samt på aftnarna
studerat aritmetik. Åttaårig, fick han börja med
latinet. Som tolfåring hade han genomplöjt äfven en
stor del af Roms klassiska litteratur. Fadern, som
var hans ende lärare, gaf aldrig sonen en kunskap
till skänks, som denne på egen hand kunde tänka ut,
och tidigt fick han skrifva uppsatser i anslutning
till studierna och samtalen med fadern. I den högre
matematiken, i fysik och kemi hade han före 12 års
ålder förvärfvat rätt omfattande kunskaper. Vid
sistnämnda ålder började han studiet af Aristoteles’
och Hobbes’ logik. Då han var 13 år, infördes han
af fadern i nationalekonomien. Maj 1820–juli 1821
vistades M. hos vänner i Syd-Frankrike, där han
lärde sig beundra fransmännens öppna, fria sätt
att byta tankar. Återkommen till England, bedref
han med ifver filosofiska studier. Vid denna tid
tänkte han bli jurist. Men då han fullständigade
sina rättsstudier genom att läsa Benthams skrifter,
gjorde han bekantskap med en världsåskådning, åt
hvars utbredande han ville egna sitt lif. Därmed
hade han sin lifsuppgift gifven: att som tänkare och
skriftställare verka för mänsklighetens utveckling,
med största möjliga lycka för största möjliga
antal människor som mål. I förening med åtskilliga
liktänkande, begåfvade unga män bildade han ett
"utilitariskt sällskap", som 1822–26 sammanträdde
hvarannan vecka i Benthams hem, och stiftade äfven en
"speculative debating society" (1825–29). Frukterna
af hans meningsutbyten där med motståndare ser man i
M:s Essays on some unsettled questions of political
economy (förf. 1831, utg. 1844) samt i en hel rad
uppsatser i den af M. och hans vänner grundlagda
"Westminster review". Men midt under denna ifriga
propaganda träffades han af en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>