- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
561-562

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mina, krigsv., sprängladdning. 1. Landminor - Mina 2. Sjöminor

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sig krossningsradiens, vanlig mina, men mera
trubbvinklig, allteftersom minsta motståndslinjen
tages mindre, öfverladdad mina. Är denna linje
däremot större än krossningsradien, underladdad
mina,
blir minsprängningen ej märkbar på jordytan,
utan verkar endast mot de hålrum under jorden, som
befinna sig inom verkningsområdet (jfr Camouflet). För
att minladdningen skall kunna anbringas på lämplig
plats, upptas ett borrhål, i jord medelst jordborr
(borrmina, forage), eller gräfves en grop, i
hvars botten laddningen nedlägges, antändningsmedel
anbringas och den upptagna jorden återfylles och
utjämnas, hvarefter platsen maskeras (se Maskering);
eller ock utgår man från förut befintliga mingallerier
med smärre grenar, som vanligen inramas endast med
bräder, s. k. holländska ramar, och i hvilkas främre
ändar anordnas en laddningens storlek noga motsvarande
minkammare (fourneau). Laddningen, som alltid fördämmes, utgöres
af krut eller brisant sprängämne, beroende på
den särskilda verkan man vid sprängningen vill
ernå. Antändningen kan ske medelst stubin eller på
mekanisk eller kemisk väg eller genom elektricitet.

Minor användas såväl i fält- och fästningskriget som
vid kustförsvar och i sjökriget samt både till anfall
och försvar. – I fältkriget användas minor dels vid
förstöringsarbetens utförande, dels som stormhinder
framför en befäst ställning (fladderminor eller
öfverladdade minor). I förra fallet finna minor
användning hufvudsakligen för förstöring af vägar,
järnvägar och murverk (se Förstöringsarbeten). I
senare fallet anordnas minorna, s. k. fältminor,
i ett bälte omkr. 50 m. framför egen ställning och
antändas, då täten af de fientliga stormkolonnerna
kommit midt öfver minbältet (se Fältmina). –
Ang. minors användning i fästningskriget se Minkrig.

illustration placeholder
Sjöminor.

2. Sjöminor (Undervattensminor;
se fig.). David Bushnell (f. 1742, d. 1826) och
Robert Fulton (f. 1765, d. 1815) påvisade genom
omfattande offentliga experiment möjligheten af att
dels bringa under vatten nedsänkta krutladdningar
till explosion, dels medelst undervattensexplosioner
sänka fartyg. Fulton införde benämningen torpeder
(efter darrockans latinska namn Raja Torpedo)
å krutladdningar afsedda att för krigsändamål
sprängas under vatten. Sedermera ha intill
senare tider benämningarna "minor" och "torpeder"
användts omväxlande å sådana laddningar, utan att
med någondera benämningen afsetts något särskildt
slag af dem. Numera göres dock en bestämd åtskillnad
vid användandet af dessa benämningar, i det att med
mina förstås en i vattentätt omhölje innesluten,
af något explosivt ämne bestående laddning, som,
förankrad eller fritt kringdrifvande i vattnet, är
afsedd att sprängas, då ett fartyg befinner sig inom
området för laddningens förstörande verkan, och med
torped en på liknande sätt innesluten laddning, som
förmedelst någon på omhöljet verkande kraft är afsedd
att framföras genom vattnet i riktning mot ett fartyg
och vid träff mot detta sprängas. (Ang. torpeder se
vidare d. o.) Förankrade minor kunna
vara antingen bottenminor eller flytminor. En
bottenmina lägges å farvattnets botten och kvarhålles
på sin plats medelst tyngden hos en på minan fäst
förankring. En flytmina eger i sig själf förmåga att
flyta och hålles på lämpligt djup under vattenytan
(mindjupet) medelst tyngden hos minankaret samt
en ståltross (förankringstrossen), som förenar
mina och ankare och hvars längd göres lika
med vattendjupet å den plats, där minan skall
utläggas, minskadt med mindjupet under iakttagande
af några mindre korrektioner. Drifminor
sakna förankringsanordningar och äro antingen så
konstruerade, att de ega flytförmåga, hvarigenom de
efter utläggningen hålla sig vid vattenytan, eller
ock sakna de flytförmåga och upphängas i sådant
fall på lämpligt mindjup under flottörer. I förra
fallet åstadkommer sprängningen af en sådan mina
jämförelsevis ringa skada å det påstötande fartyget,
enär sprängkraften till större delen bortgår i luften,
i senare fallet åter blir sprängningens verkan mot det
påstötande fartyget i hög grad förökad till följd af
det mottryck i andra riktningar, som mot sprängningen
utöfvas af den omgifvande vattenmassan. Ett mellanting
mellan mina och torped är en af K. Leon konstruerad
drifmina, den s. k. torpedminan,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbr/0301.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free