Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Minne, psyk. - Minne, ångbåtsanhalt 75 km från Kristiania - Minne, Georges - Minneapolis, stad i staten Minnesota
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fungerar på så många olika sätt och utveckling af
minnet i en riktning kan gå före dess utveckling i
andra afseenden, för att ej tala om olikheterna mellan
de enskilde individerna. Förmågan att inlära satser,
så att de omedelbart kunna upprepas, tyckes stå högst
vid 25 års ålder och sedan mycket långsamt aftaga;
Ebbinghaus trodde sig vid 50 års ålder ännu ej
hos sig själf i detta hänseende kunna konstatera
något försvagande af minnet. Och sannolikt är
utvecklingen med afseende på inlärandet med stöd af
logiskt minne ännu senare och varaktigare hos den,
som öfvar sådant minne. När ålderdomsförfallet inom
minnet inträder, röjer sig detta framför allt i den
minskade förmågan att lära nytt, så att det längre
tid kan bevaras, under det att minnena från tidigare
år ännu till stor del kunna lefva kvar. Särskildt
har den åldrande svårt att komma ihåg namn och andra
ord, som beteckna konkreta föremål. – Styrkan hos
en enskild minnesdisposition eller hos en serie
dispositioner, hvilken yttrar sig i dispositionens
varaktighet och lättheten att aktualisera den,
beror dels på den ursprungliga uppfattningens styrka,
dels på repetitionen. Uppfattningens styrka beror på
intryckets styrka, det intresse och den uppmärksamhet,
som däråt egnas, och den stämning och det
krafttillstånd hos organismen i det hela, som eger rum
vid tillfället. Vi minnas bättre hvad vi erfarit eller
inlärt under ljus känslostämning och vid godt allmänt
krafttillstånd, än det, som uppfattats under tryckt
stämning eller kraftnedsättning. Minnesdispositiouens
styrka växer med antalet repetitioner, dock så att
ju större detta antal är, desto mindre vinnes i
minnesdispositionens stärkande genom den enskilda
repetitionen. Repetitionerna äro i allmänhet
verksammare, om de ej följa omedelbart efter
hvarandra, utan fördelas med kortare eller längre
mellantider mellan de olika repetitionerna. Så
t. ex. fann Ebbinghaus vid inlärandet af
meningslösa stafvelser bättre minnesresultat vid
20 repetitioner, fördelade på två öfningstider
med ett dygns mellantid, än vid 51 repetitioner,
som alla följde efter hvarandra; och Jost erhöll
bättre resultat med 24 repetitioner fördelade på 6
dagar, än då samma antal repetitioner fördelades
på 3 dagar. Inom vissa gränser bli repetitionerna
verksammare, ju längre mellantiderna äro mellan
de olika repetitionsgrupperna. Vid inlärandet af
minnesläxor med måttlig längd, t. ex. af en psalm,
visar det sig fördelaktigare att läsa läxan i
dess helhet för hvarje gång den repeteras än att
vid inlärandet fördela den i mindre stycken, som
inläras hvar för sig, – för så vidt icke enskilda
delar äro svårare att inlära och därför behöfva
repeteras särskildt. För öfrigt visar det sig vid
minnesläxors inlärande ändamålsenligare att snarast
möjligt söka ur minnet uppläsa det inlärda och på
det sättet repetera det än att blott läsa läxan om
och om igen. - En gammal indelning af minnet, som ock
upptagits af Kant, skiljer mellan mekaniskt minne, som
stöder reproduktionen endast på beröringsassociation,
judiciöst (af lat. iudicium, omdöme) eller logiskt
minne, som stöder densamma på tankesammanhanget,
och ingeniöst minne (af lat. ingenium, skarpsinne),
som använder afsiktligt bildade idéassociationer,
såsom när man t. ex. slår en knut på näsduken för att
komma ihåg något. Sättes det sistnämnda
förfaringssättet i system, kallas detta mnemonik
(se d. o.). – Läran om minnet behandlas i
alla psykologiska handböcker och har under de
senaste årtiondena gjorts till föremål för en
mycket omfattande speciallitteratur, särskildt
sedan H. Ebbinghaus med sitt arbete "Über das
gedächtnis" (1885) gett uppslaget till experimentella
metoders användande på detta område. En omfattande
bibliografi finnes i M. Offners "Das gedächtnis. Die
ergebnisse der experimentellen psychologie und ihre
anwendung in unterricht und erziehung" (1909). Inom
den svenska litteraturen kan hänvisas till T. Ribot,
"Minnets sjukdomar" (öfv. 1890) och A. Herrlin,
"Minnet och dess pedagogiska problem" (1909).
S-e.
Minne (eg. mynning), ångbåtsanhalt och järnvägsstation
75 km. från Kristiania, vid Mjösens södra ända,
i Eidsvolds härad, Akershus amt, Norge. Vid M. går
järnvägen Kristiania–Hamar på en 362 m. lång bro
öfver Vormen. 6 km. från stationen ligger den från
1814 års historia kända gården Eidsvolds værk (se
Eidsvold).
K. V. H.
Minne [minn], Georges, belgisk skulptör, f. 1867,
bondson, elev under ett år af van der Stappen, är en
högst modern och ibland intill det bisarra originell
plastiker. Bland hans arbeten märkas det Velderska
monumentet (aldrig uppsatt – två nakna män i en
sjunkande båt, stödjande hvarandra), en brunn med
fem knäböjande gestalter rundt omkring brunnskaret
(inköpt af Secessionen i Wien), Rodenbachmonumentet
i Gent, Talaren (i marmor, helfigur, framåtlutad,
med armbågarna stödjande sig mot pulpeten, i museet i
Hagen, som äfven eger en kvinnobyst af kalksten). –
Om M:s plastik yttrar Meier-Graefe, att den saknar
centrum – "blicken, som Rodin omotståndligt fjättrar,
glider förbi" – och att "ändamålet är för honom
viktigare än medlen". M. har äfven utfört plastiska
ornament och bokillustrationer i konturer af primitivt
arkaistisk hållning. Han utställer i föreningen
"Libre esthétique" i Bruxelles.
G-g N.
Minneapolis [miniä’p9lis; af siouxordet
minne. vatten, och grek. polis, stad], största
staden i Minnesota, Förenta staterna, ligger på ömse
sidor om Mississippifloden, vid S:t Anthonyfallet och
omedelbart ofvanför S:t Paul. 301,408 inv. (1910). Af
1900 års folkmängd (202,718 pers.) voro 118,946 barn
af i utlandet födda föräldrar (omkr. 38,400 i Sverige)
och 61,021 födda i utlandet, hvaraf 20,035 i Sverige
och 11,532 i Norge. Staden ligger på en hög platå
och har en areal af 129,8 kvkm., hvaraf parker och
öppna platser upptaga omkr. 10. Bland parkerna må
nämnas Loring, nära stadens midt, med staty af Ole
Bull (1897), Lyndale, Interlachen och Glenwood i
västra delen, van Cleve, Logan, Windom och Columbia i
stadsdelen ö. om Mississippi, Riverside, vid sydvästra
stranden af floden, samt Minnehanka söderut, med det
genom "Hiawatha" bekanta fallet (15 m.; se fig. 1),
som den af sommarställen kantade sjön Minnetonkas
(omkr. 65 kvkm.) aflopp Minnehaha creek gör nära
Mississippi. Många småsjöar (14 st.) i stadens
grannskap ha intagits i stadens parksystem, såsom
Harriet (141,7 har) i Lake Harriet park, Calhoun,
med stort offentligt bad, Amelia (120 har), Lake of
the isles (40 har) samt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
