Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Minneapolis, stad i staten Minnesota
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sandy lake i Columbia park. Bredvid Minnehaha park
ligger Minnesotas soldathems byggnader och
park (öfver 20 har). Gatorna i alla stadsdelar äro
mycket breda samt till stor del trädplanterade. Stads-
och rådhuset (fig. 2) af röd granit (byggdt 1902 för
en kostnad af 3,5 mill. doll.), med ett 105 m. högt
torn, är ett af de ståtligaste kommunalhusen
i Amerika. Andra mera framstående byggnader äro
frimurarlogen, handelskammaren, spannmålsbörsen,
auditorium, trävarubörsen, flera lifförsäkrings-
och bankbolag (bl. a. Metropolitan life
building, 52,5 m. hög, tornet 67 m.) samt ett par
hotell. Undervisningsanstalter äro bl. a. Minnesotas
universitet (öppnadt 1864), M. college of physicians
and surgeons (1883), Hamline universitys medicinska
skola, de norska Lutherseminariet (hitflyttadt från
Madison 1887) och Augsburgseminariet (hitflyttadt
från Marshall, Wis., 1872 och efter en eldsvåda 1895
flyttadt till Hamline några km. utanför M.), det
svenska Minnesota college (se d. o.), United church
seminary (1890), ett par kindergartennormalskolor,
M. school of music, oratory and dramatic art och
Northwestern conservatory of music. Mellan M. och
S:t Paul ligga Hamlineuniversitetets hufvudbyggnader
(metodist-episkopalernas, 1854). Det 1886 byggda
Public library and art gallery inrymmer ett bibliotek
(220,000 bd 1911), med flera filialer, ett
konstgalleri med skola samt samlingar tillhöriga
Society of fine arts och Minnesota academy of
natural sciences. Större välgörenhetsanstalter äro
M:s stadssjukhus, statsanstalten för lytta barn samt
enskilda kyrkosamfunds och nationaliteters sjukhus och
barnhem. Svenskarna byggde 1901 ett sjukhus med plats
för omkr. 100 pat. och sjuksköterskeskola. Kyrkorna
äro synnerligen många; 1899 funnos 185, hvaraf 47
skandinaviska, utom salar hyrda för gudstjänstligt
bruk. Bland större kyrkobyggnader må nämnas den
nya katolska katedralen, First unitarian church,
Westminster presbyterian church, Church of the
Redeemer, Fowler methodist episcopal church, Plymouth
church, S:t Mark’s cathedral samt bland de svenska
missionstabernaklet (byggdt 1887 och tillhörigt
svenska missionstabernakelförsamlingen, bildad 1874),
sannolikt den största svenska kyrkan i Amerika. Bland
de svenska församlingarna är Augustanasynoden bäst
representerad. Den första svenska församlingen
bildades 1866, och den första svenska kyrkan
byggdes 1868. Denna blef snart för trång, hvarför
den såldes och en större (Augustanakyrkan) byggdes
1883. Andra till Augustana anslutna församlingar
äro: Betlehemsförsamlingen i North M., Emanuels, S:t
Pauli-, Ebenezer-, Sion- och Salemsförsamlingarna. De
svenske baptisterna tillhöra bl. a. Första
sv. baptistförsamlingen (bildad 1871), Elim- och
Bethelförsamlingarna, de svenske metodisterna Första
och Andra metodist-episkopalförsamlingarna. Andra
mera betydande svenska församlingar äro
Kristusförsamlingen, kongregationalistförsamlingen,
de episkopala S:t Ansgarii-, S:t Johannes- och
Messiasförsamlingarna. De första tidningarna på
platsen voro "S:t Anthony express" (1851) och
"The Northwestern democrat" (1854). Den första
svenska tidningen var "Nordvestern" (1872; 7
veckor gammal). Sedan har ett stort antal svenska
tidningar och tidskrifter sett dagen, men snart
nedlagts. 1877–81 utgaf Hans Mattson "Minnesota
statstidning" (republikansk). 1906 hade staden 4
dagliga tidningar (däraf en dansk-norsk, "Minneapolis
daglig tidende") och många veckotidningar,
hvaraf omkr. 25 svenska (de flesta religiösa),
bl. a. "Svenska folkets tidning" (1881), "Veckobladet"
(under olika titlar sedan 1884), "Svenska amerikanska
posten" (1885), den mest spridda svenska tidningen i
Amerika, "Svensk familjejournal" (1889), "Romanbladet"
(s. å.) och "Skördemannen" (1888), den enda svenska
landtbrukstidningen i Amerika. Utom genom religiöst
församlingslif sammanhållas svenskarna genom en
mångfald klubbar och föreningar, särskildt sång-
och musikföreningar.
 |
| Fig. 1. Vattenfallet Minnehaha ("det skrattande vattnet") vid Minneapolis. |
|
| Fig. 2. Stads- och rådhuset i Minneapolis. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
