Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Minneapolis, stad i staten Minnesota - Minneopa, statspark. Se Mankato - Minnesbild. Se Hjärnan - Minnesbok, jur. Jfr Högsta domstolen - Minnescentrum. Se Hjärnan ock Kommemorativt centrum - Minneskonst. Se Mnemonik - Minnesota - Karta öfver staten Minnesota
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nordvästra staterna och ett af de största i hela
unionen, den förnämsta genomgångsvägen för
trafiken mellan de kanadiska provinserna och norra
Stillahafsstaterna. En mäktig häfstång för stadens
industri har S:t Anthonyfallets vattenkraft (öfver
40,000 hkr) varit. Annan drifkraft (25,000 hkr)
fås från Taylors fall i S:t Croix river. Grannskapet
till nordvästerns rika hvetefält och de vidsträckta
timmerskogarna har gjort M. till världens största
mjöl- och trävarumarknad. De ofantliga kvarnarna
(22 år 1907), som dagligen kunna förmala öfver 7,5
mill. kg. mjöl (de största 1,3–1,4 mill. kg.), höra
till stadens sevärdheter. Kvarnindustrien hade 1905
ett produktionsvärde af 62,75 mill. doll. (öfver
hälften af stadens hela produktionsvärde och nära
9 proc. af unionens hela kvarnindustri). Från
M. utfördes 1911 1,367 mill. kg. mjöl. M. är också
världens största primära hvetemarknad, och dess
spannmålselevatorer kunna rymma 14 mill. hl. och
mottogo 1911 öfver 50 mill. hl. spannmål, hvaraf 35
mill. hl. hvete (Chicago endast 13 mill.). Mississippi
ofvanför staden för stora timmermassor till stadens
stora sågverk, som dagligen kunna försåga 3,5
mill. löpfot; värdet af trävaruprodukter var 1905 10
mill. doll, (sågverksprodukter nära 6, hyfleriers,
inberäknadt dörrar och fönster, öfver 4). Andra
viktiga industrialster äro maltdrycker (öfver 1
mill. doll.), gjutgods och maskiner (2,8 mill.),
byggnadsbalkar (nära 2 mill.), järnvägsvagnar (2
mill.), tunnbinderiarbeten (1,4 mill.), patentmedicin
(1,7 mill.), möbler (1,24 mill.) och strumpvaror
(nära 1 mill.). Hela värdet af stadens industri var
1905 121,6 mill., 39,6 proc. af statens.
Första antecknade besöket af en hvit man vid
nuv. M. gjordes af jesuitpatern L. Hennepin, som 1680
upptäckte och namngaf S:t Anthonyfallet, men nästan
säkert är, att "skogslöpare" förut besökt dessa
trakter. Det område, där staden ligger, deladt
af Mississippi, tillhörde länge skilda egare,
i det östra sidan blef Förenta staternas efter
frihetskriget, medan den västra, som förut tillhört
Spanien och Frankrike, blef unionens tillhörighet
först 1803. Efter anläggningen af fortet S:t Anthony
(senare kalladt Fort Snelling, 1819) byggdes 1822 ett
sågverk, senare äfven kvarn, och småningom började
östra stranden bebyggas. Det första nybygget på västra
stranden anlades 1850. Byn S:t Anthony på östra sidan
inkorporerades 1855, M. på västra sidan 1856, den
förra blef stad 1860 och M., som då hade endast 2,564
inv., men snart öfverflyglade sin granne, 1867. 1872
förenades de båda städerna och hade 1880 46,887 inv.,
1885 129,200, 1890 164,738 och 1895 192,833 inv., af
hvilka 64,064 voro födda i utlandet (21,170 i Sverige,
12,275 i Norge och 1,515 i Danmark). Tillsammans
hade 1910 de båda städerna M. och S:t Paul, hvilkas
områden stöta omedelbart till hvarandra, 526,256
inv. på en areal af 382,57 kvkm. Jfr I. Atwater,
"History of the city of M." (2 bd, 1893), och
A. Söderström, "Minneapolisminnen. Kulturhistorisk
axplockning från qvarnstaden vid Mississippi"
(1899; behandlar företrädesvis svenskar
och deras insats i stadens utveckling).
Wbg.
Minneopa [miniåupa], statspark. Se Mankato.
Minnesbild. Se Hjärnan, sp. 838.
Minnesbok, jur. Enligt § 17 i instruktionen 16
dec. 1901 för Nedre justitierevisionen skola i en för
Högsta domstolens afdelningar gemensam, med register
försedd minnesbok de af domstolen i förekommande mål
tillämpade rättsgrundsatser eller domstolens tydning
af lag eller författning antecknas i de fall, då målen
blifvit af domstolens afdelningar samfälldt afdömda
eller domstolen eljest finner anteckningen tiil upplysning
för framtiden erforderlig. Jfr Högsta domstolen.
E. K.
Minnescentrum. Se Hjärnan, sp. 838, och Kommemorativt
centrum.
Minneskonst. Se Mnemonik.
Minnesota [minisåutö], officiell förkortning Minn.,
en af de norra centrala staterna i nordamerikanska
unionen, ligger emellan 43° 30’ och 49° 23’ 55"
n. br. samt mellan 89° 29’ och 97° 15’ v. lgd
och gränsar i n. till kanadiska prov. Manitoba
och Ontario, i ö. till Lake superior och staten
Wisconsin, i s. till Iowa och i v. till South och
North Dakota (se kartan). Areal 219,318 kvkm.,
hvaraf 9,904 kvkm. vatten utom omkr. 6,500 kvkm. af
Lake superior. Nordöstra delen af staten tillhör
den stora sjöregionen, södra och västra delarna äro
prärier. Medelhöjden öfver hafvet är omkr. 380 m. En
bred vattendelare i den norra centrala delen af
staten, med nästan omärklig lutning, bestämmer loppet
af de stora kontinentala floderna. Från denna centrala
ås sluttar landet i alla riktningar, men höjer sig
åter i yttersta nordöstra hörnet, där Misquah hills nå
680 m., den högsta punkten i staten, och i sydvästra
hörnet, där Coteau des prairies nå 550 m. Endast i Red
rivers, Minnesotas och Mississippis floddalar ligger
terrängen under 240 m. Södra och mellersta delen är en
vågig präri, bevuxen med lundar och bälten af ek och
andra löffällande träd, något n. om midten går från
s. ö. till n. v. ett bredt skogsbälte, Big woods,
där ek är det vanligaste trädslaget. Norra delen
är bevuxen med fur samt längst i n. med amerikanskt
lärkträd och dvärgtall. Hufvudfloden är Mississippi,
som upprinner i Elk- och Itascasjöarna och tillhör
staten på en sträcka af omkr. 1,300 km., segelbar
nedanför S:t Paul. Dess största biflod inom staten
är Minnesota, som upprinner i östra delen af South
Dakota, mycket nära en af Red rivers källfloder,
och efter ett lopp af omkr. 500 km. (hvaraf
383 km. segelbara) förenar sig med Mississippi 5
km. ofvanför S:t Paul. På västra gränsen rinner Red
river of the North (omkr. 600 km.), som slutligen
faller ut i Hudsons vik. Till S:t Lawrenceflodens
vattensystem höra S:t Louis river och de många
mindre floder, som falla ut i Lake superior och
Ontario. Flera af floderna lämna genom sina forsar
och fall en ansenlig drifkraft och äro af stor vikt
som transportvägar. Den glaciala verksamheten har
bestämt flodernas karaktär och riktning och uppdämt
de många sjöarna, hvaraf M. har omkr. 10,000. Den
inlandsis, som under istiden betäckte dessa trakter,
uppdämde den stora Agassizsjön, som afrann söderut,
genom Minnesota och Mississippifloderna, tills
istäcket, som hindrat dess naturliga utlopp mot n.,
smält tillräckligt för att medgifva aflopp till
Hudsons vik. Den anmärkningsvärdt jämna karaktären
af Red-river-distriktet härrör af de horisontella
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
