- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
617-618

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Minnesota - Karta öfver staten Minnesota

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

aflagringarna i bottnen af denna sjö, hvilka blifvit
föga genomskurna af floderosion. De största af de
nuv. sjöarna äro Red lake (886 kvkm.), Mille lacs
(513 kvkm.), Leech lake (477 kvkm.), Winnibigashish
(212 kvkm.), Vermilion lake (171 kvkm.) samt, på
norra gränsen, Lake of the woods (1,585 kvkm.) och
Drainy lake (383 kvkm.), de sistnämnda med aflopp
till Hudsons vik. Staten underhåller delvis tre
nationalparker: Itascaparken (8,900 har), omkring
Mississippis källor, S:t Croix, tvärs öfver floden
S:t Croix från Wisconsins statspark med samma namn
och omslutande de vackra forsarna i S:t Croix, samt
Minneopa med Minneopafallet nära Mankato. – M. har
samma klimat som de öfriga nordcentrala staterna,
karakteriseradt af låg årstemperatur, varma somrar,
kalla vintrar samt en torr atmosfär, som under
de ganska långa vintrarna neutraliserar den starka
kölden. Årstemperaturen är i S:t Paul och sydligare 7°
och i norra delen söderut till Moorhead vid Red river
3°. Södra delen är vanligen frostfri från början af
maj till slutet af sept., norra delen en betydligt
kortare tid. Regnmängden är i ö. omkr. 840 mm., i
v. mindre (625 mm. och därunder). De rikliga regnen
under vegetationsperioden i förening med de långa
och varma sommardagarna gynna i hög grad skördarnas
snabba växt och tidiga mognad. Nästan hela staten är
snöbetäckt större delen af vintern, med en snömängd
varierande mellan 1,320 mm. i n. ö. till mindre än
600 mm. i s. v. – M. har en synnerligen bördig jord
(särskildt i de södra grefskapen samt Minnesota-
och Redriverdalarna), bestående af en mörkbrun
eller svart lermylla (glaciallera), hvars rikedom
på organiska ämnen och mineralsalter gör den i
stånd att bära en lång följd af grödor. Den icke
för odling dugliga marken i n. ö. (granitgrund) har
synnerligen stora järnmalmslager. Dessa undersöktes
omkr. 1860, men grufdrift i Vermilion range började
först 1884 och i den ännu rikare Mesabi range
1892. Malmen (hematit), som mångenstädes finns i
nästan rent tillstånd, ligger i eller nära ytan
och är således lätt tillgänglig. M. intar ock
främsta platsen bland unionens stater i fråga
om järnmalmsbrytning. Statens hufvudnäring är
jordbruk; stora områden, som förr ansågos odugliga,
ha utdikats och lagts under plogen. Farmernas (156,137
med tills. 112,000 kvkm.) sammanlagda värde 1910
var 1,476,4 mill. doll., hvaraf 457,26 mill. på
byggnader, kreatur, maskiner etc. Hufvudsädet
är hvete, därefter komma i ordning efter värdet
hafre, majs, korn, lin, potatis, råg, grönfoder,
klöfver, bönor, ärter samt hvarjehanda grönsaker
och frukt. – Den stora tillgången på vattenkraft
och de lätta kommunikationerna för afsättning samt
slutligen närheten till råmaterial ha skapat en
stor industri. Antalet fabriker växte från 3,493
år 1880 till 5,561 år 1909, men produktionsvärdet
från 76 till 409,4 mill. doll. Den förunderligt
snabba utvecklingen af kvarnindustrien började efter
1870 och har sitt hufvudsäte i Minneapolis, världens
första kvarnstad, samt i Duluth-Superior, tagna som
ett industrisamhälle, världens andra. Närmast denna
kommer trävaruindustrien. Andra viktiga industrialster
äro smör, ost och kondenserad mjölk, inlagdt kött
och andra slakteriprodukter, järnvägsvagnar, gjutgods
och maskiner, linolja, maltdrycker, skodon samt
landtbruksmaskiner och redskap. I M. ligger den
naturliga ändpunkten för tre stora transkontinentala
järnvägslinjer: Northern Pacific, Great Northern
och Chicago, Milwaukee & Puget sund (utsträckningen
af Chicago, Milwaukee & S:t Paulsystemet), och
Chicago, Burlington & Quincy samt de linjer,
som gå till Canadian Pacific, förmedla sambandet
mellan de nordvästra staterna samt Canadas
Stillahafsprovinser. Sju segelbara floder ha stort
inflytande på järnvägsfrakttaxorna. S:t Paul och
Duluth äro hufvudhamnarna. Järnvägarna hade 1910 en
längd af 13,950 km.

Vid första folkräkningen (1860), sedan det blifvit
stat, hade M 172,023 inv. 1890 hade det 1,301,826
och 1910 2,075,708 inv., hvaraf 7,084 negrer,
9,053 indianer (de fleste på reservationer),
250 kineser och 66 japaner. 122,511 voro födda
i Sverige. Af 1900 års folkmängd (1,751,394
pers.) voro 505,318 (28,9 proc.) födda utomlands,
och 1,312,019 (nära 75 proc.) voro af främmande börd,
d. v. s. hade den ena eller båda föräldrarna födda
i utlandet. Födda i Sverige voro 115,417 (med deras
där födda föräldrar, endera eller båda, 225,991),
i Norge 104,895, i Danmark 16,229 och i Tyskland
117,007. Stadsbefolkningen (d. v. s. befolkningen
i städer med mer än 8,000 inv.) var 26,8 proc. De
största städerna 1910 voro Minneapolis (301,408 inv.),
S:t Paul, hufvudstad (214,744 inv.), och Duluth
(78,466 inv.).

I spetsen för undervisningsväsendet står en af
guvernören utnämnd statssuperintendent och under honom
en superintendent i hvarje grefskap; en skolstyrelse,
bestående af guvernören, statsuperintendenten och
presidenten för statsuniversitetet, öfvervakar
skolorna och fördelningen af det statsbidrag,
som uttaxeras. Till skolornas underhåll går
ock afkastningen af en permanent skolfond, som
1908 uppgick till nära 20 mill. doll. Offentliga
normalskolor finnas i Winona, Mankato, S:t Cloud,
Moorhead och Duluth och ett statsuniversitet
i Minneapolis med flera colleges för olika
vetenskapsgrenar (antalet lärare 1908–09 var 325 och
stud. 4,420). Andra högre undervisningsanstalter äro
Hamline university (metodisternas) i S:t Paul och
Minneapolis, Macalester college (presbyterianernas)
i S:t Paul, Augsburg seminary (lutherskt)
i Minneapolis, Carleton coll. (osekteriskt)
och S:t Olaf coll. (lutherskt) i Northfield, de
under Augustana-synoden lydande Gustavus Adolphus
coll. (se d. o.) i S:t Peter, Minnesota coll. (se
d. o.) i Minneapolis, North Star coll. (1908) i
Warren och Northwestern coll. (1901) i Fergus Falls,
Parker coll. (baptisternas) i Winnebago city, S:t
John’s univ. (katolskt) i Collegeville och Albert
Lea coll. (för kvinnor) i Albert Lea.

Författningen är af 13 okt. 1857 med senare
förändringar. Genom ett amendment af 1898 blir
ett förslag till grundlagsändring lag, om det
antas med förstärkt majoritet af båda kamrarna och
sedan bekräftas af valmännen vid följande allmänna
val. För revision af författningen kräfves, att
2/3 af medlemmarna i hvardera kammaren rösta för
sammankallandet af ett konstituerande konvent, att
flertalet valmän vid nästa allmänna val rösta för ett
dylikt, och att detta konvent består af lika många
medlemmar som representanterna äro, väljes på samma
sätt och samlas inom 3 månader.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbr/0331.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free