- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
619-620

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Minnesota - Minnesota college

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Den verkställande makten utöfvas af guvernören,
viceguvernören, statssekreteraren, skattmästaren
och attorney general, valda hvarje jämnt år,
samt en auditör, vald för 4 år. Den dömande
myndigheten utöfvas af en högsta domstol af 5 för
6 år valda ledamöter samt lägre domstolar i tre
instanser. Lagstiftningsmakten tillkommer en senat af
63 medlemmar, valda för 4 år, och ett representanthus
af 119 medl., valda för 2 år. De sammanträda hvarje
udda år på högst 90 dagar. Alla ärenden afgöras
med enkel majoritet, men förstärkt fordras för att
annullera guvernörens veto. Utgiftsfrågor måste
först behandlas i representanternas hus. Rösträtt
tillkommer hvarje man, som fyllt 21 år, varit
medborgare i unionen 3 månader, bott i staten 6
månader och i valkretsen 30 dagar före valet. Kvinnor
ega deltaga i val af skol- och biblioteksstyrelser
och äro äfven valbara till sådana. Försäljning af
rusdrycker regleras genom licenser; beviljandet af
sådana kan förbjudas inom stad eller township, och
frågan underställes folkomröstning på begäran af 10
valmän. Staten sänder till kongressen 2 senatorer
och 10 representanter. – Statens välgörenhets-
och förbättringsanstalter stå sedan 1901 under
uppsikt af en "board of control" (3 af guvernören
för 6 år utnämnda, aflönade tjänstemän) och omfatta
statshospital i S:t Peter, Rochester, Fergus falls,
Anoka och Hastings, institutet för blinda, döfva och
abnorma barn i Faribault, skola för vanvårdade barn
i Owatonna, lungsotssanatorium i Walker, sjukhus för
fattiga obotligt sjuka, lytta och vanföra barn i S:t
Paul, arbetsskola för gossar nära Red Wing och för
flickor i Sauk Center, förbättringsanstalten i S:t
Cloud, statsfängelset i Stillwater och soldathemmet
vid Minnehaha park nära Minneapolis. Nämnas må ock de
svenska sjukhusen Bethesda hospital i S:t Paul (1892),
som lyder under Augustanasynoden, Swedish hospital
i Minneapolis och Moorhead hospital i Moorhead,
Bethesda old people’s home i Chicago (1904), Bethesda
deaconess house i S:t Paul (1903) samt ett barnhem
i Vasa (1865).

De förste européer, som på 1600-talet besökte det
område, som nu ingår i staten M., funno det deladt
mellan två mäktiga indianstammar, chippeways
i den skogiga norra delen och längs Mississippi
samt dakotas l. sioux på de mera öppna slätterna
i s. och v. samt i Minnesotadalen. De förste kände
hvite besökarna voro Radisson och Groseillers, som
tillbragte vintern 1658–59 bland siouxindianerna i
Mille Lacs-trakten. Vid Sault S:te Marie uppläste 1671
sieur de S:t Lusson inför representanter för fjorton
indianstammar en proklamation, som häfdade Frankrikes
anspråk på allt landet kring de stora sjöarna. Två
år senare undersöktes Mississippis öfre lopp af
Joliet och Marquette, och omkr. 1678 undersökte
Dan. Greysolon, sieur du Lhut (Duluth), en kanadisk
handlande, trakten mellan Lake superior och Mille
Lacs. 1680 upptäckte franciskanmunken L. Hennepin
S:t Anthonyfallet i nuv. Minneapolis, och de följande
åren anlades flera franska handelsposter. Ingen af dem
blef permanent. 1763 afträdde Frankrike västra delen af
staten till Spanien och landet ö. om Mississippi till
England, hvilket 1783 uppgaf sina anspråk till unionen, som
1787 lade det till Nordväst-territoriet, ehuru England behöll
besittningen däraf till 1796. Västra delen tillhörde
Spanien till 1803, då den, efter att ha öfverflyttats
till Frankrike, blef en del af unionens område
jämte det öfriga Louisianaköpet. 1819 utsträcktes
Michiganterritoriet västerut till floden Mississippi,
1836 lades hela M. till territoriet Wisconsin,
men 1838 förenades området v. om Mississippi
med territoriet Iowa. 1849 bildades territoriet
M., som omfattade äfven en stor del af sedermera
territoriet Dakota, men hade 1850 endast 6,077 inv.,
de fleste bosatta ö. om Mississippi eller längs
Red river. Genom fördrag med siouxindianerna 1851
blef större delen af territoriet v. om Mississippi
tillgänglig för nybyggare, som rusade till i sådan
mängd, att territoriet 1857 hade 150,000 inv. Med
sina nuvarande gränser upptogs M. som stat 12 maj
1858, hvarefter kolonisationen och utvecklingen af
landets stora naturliga tillgångar gått raskt framåt,
afbrutna af några anfall af siouxindianer (1862–64)
och förhärjande skogseldar (1894), af hvilka de
förra kostade öfver tusen nybyggare lifvet.
– Svenskarna började i större antal bosätta sig i
M. på 1850-talet. Från Hälsingland och Medelpad kom
1850 ett hundratal till Amerika, de fleste slogo
sig ned i Illinois (Knox och Henry co.), men några
fortsatte till M. och grundade kolonien Chicago lake,
1853 förstärkta med ett stort antal från Kronobergs
län. Från norra Skåne kom s. å. ett större sällskap
under ledning af Hans Mattson och grundlade kolonien
Vasa, Goddhue co.; nya emigranter, hufvudsakligen från
norra Skåne, kommo de följ. åren till detta nybygge,
som 1860 hade blifvit en af de största svenska
kolonierna i Amerika. Ett annat nybygge från Skåne
uppstod 1856 i Scandian Grove. Litt.: A. E. Strand,
"A history of the swedish americans of M." (3 bd, 1910).
Wbg.

illustration placeholder
Minnesota college.

Minnesota college [eng. uttal: minisåuta kålidj],
svensk-amerikanskt högre läroverk, beläget i sydöstra delen
af Minneapolis. I maj 1904 beslöt Minnesotakonferensen inom
Augustanasynoden att inrätta detsamma, och redan 4 okt.
s. å. började det i hyrd lokal sin verksamhet med en "academy",
en affärs- och en musikafdelning. 1905 inköptes hus med tomt,
och 1908–09 uppfördes en ny byggnad, så att läroanstalten har

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:28 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbr/0332.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free