- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
645-646

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Miramichi 2. Gemensam beteckning för städerna Chatham, Newcastle och Douglastown i M. 1. - Miramon, Miguel - Miranda, stat i Venezuela - Miranda, Casa, grefvinna. Se Nilsson Kristina - Miranda, F. de, skald. Se Saa de Miranda - Miranda, Bartholomeaus de, Se Carranza - Miranda, Francesco de - Miranda de Ebro, kretsstad i spanska Burgos - Mirande, arr.stad i franska Gers - Mirandola, kretsstad i italienska Modena - Miranha, indiangrupp i brasilianska Amazonas - Mirat - Mirat 1. Division i Indien - Mirat 2. Distrikt i M. 1. - Mirat 3. Hufvudstad i M. 1.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Newcastle och Douglastown, som ligga vid flodens
mynning och ha stor träexport.
1 o. 2. J. F. N.

Miramon [-må’n], Miguel, mexikansk general
och president, f. 29 sept. 1832 i staden Mexico,
afrättad 19 juni 1867 i Queretaro, var sonson till
en fransk invandrare, hade 1855 nått öfverstes grad
och tog då framträdande del i upprorsförsök först mot
presidenten Alvarez och sedan mot dennes efterträdare
Comonfort. Han bidrog kraftigt 1858 att föra den
klerikale general Zuloaga till makten och utnämndes
af honom till brigadgeneral, valdes i jan. 1859 till
provisorisk president och åtog sig i febr. den osäkra
posten, medan det liberala motpartiet under Juárez
uppsatte sin egen regering i Vera Cruz. Efter strider
med växlande vapenlycka blef M. (22 dec. s. å.) i
grund slagen af general Ortega vid Calpulalpam och
nödgades fly till Europa, där han ifrigt arbetade på
en engelsk-fransk-spansk intervention i Mexico. Han
anslöt sig 1864 till kejsar Maximilian, var en tid
mexikanskt sändebud i Berlin, återvände i nov. 1866
och blef då kejsarens främste militäre medhjälpare i
striden mot juaristerna. Slagen af general Escobedo
vid San Jacinto (1 febr. 1867), nödgades han retirera
till Queretaro, inneslöts där jämte kejsaren och
blef efter stadens fall afrättad samtidigt med denne.
V. S-g.

Miranda, stat (sedan 1881, med nuv. omfång sedan
1909) i norra delen af sydamerikanska republiken
Venezuela. 7,950 kvkm. 141,446 inv. (1910). Hufvudstad
är Cura vid Valenciasjön.

Miranda, Casa, grefvinna, operasångerska. Se Nilsson, Kristina.

Miranda, F. de, skald. Se Saa de Miranda.

Miranda, Bartholomæus de. Se Carranza.

illustration placeholder

Miranda, Francesco de, sydamerikansk patriot, en tid
revolutionsgeneral i fransk tjänst, f. på 1750-talet
i Carácas (Venezuela), d. 14 juli 1816 i Cádiz,
tillhörde 1779–81 den spanska kår, som var ansluten
till Rochambeaus franska här i nordamerikanska
frihetskriget, och greps redan då af tanken att söka
befria de sydamerikanska kolonierna och särskildt
Venezuela från det spanska öfverväldet. Efter
hemkomsten började han arbeta för dessa planer, men
nödgades snart från Cuba fly öfver till Europa och
sökte i England, Ryssland och Frankrike väcka intresse
för de spanske kolonisternas frihetssträfvanden. I
Paris blef han förtrogen med Pétion och de ledande
girondisterna, utsågs 1792 till fransk brigadgeneral
i Dumouriez’ armé, intog i nov. s. å. Antwerpen,
befordrades (1793) till divisionsgeneral och ledde
bombardemanget af Maastricht (febr.). Efter Dumouriez’
nederlag vid Neerwinden (18 mars) blef M. hemsänd
att stå till ansvar inför konventet, men frikändes (maj),
fängslades dock snart ånyo
och blef fri först efter skräckväldets fall
(juli 1794). Proskriberad af direktoriet efter
statsstrecket af 18 fructidor (4 sept. 1797), begaf
sig M. till England, sökte där förgäfves stöd hos
Pitt och Dundas för sina frihetskrigsplaner och hade
lika liten framgång i Förenta staterna. På egen hand
utrustade han 1806 med hjälp af ett par amerikanska
vänner en expedition, landsteg nära Carácas och
proklamerade "Columbiska republiken", men vann föga
anslutning. Ett nytt försök 1810 hade till en början
bättre framgång. M. landsteg i Carácas, åtföljd af
den unge Bolivar (se d. o.), organiserade där en
republikansk styrelse och blef själf kongressens
vicepresident. Hans vidtgående planer på en
federativ förening af frigjorda sydamerikanska
kolonier motarbetades emellertid på många håll, och
i juli 1812 nödgades han kapitulera för de spanske
bourbonernas guvernör i Venezuela mot löfte att
slippa undan med förvisning till Förenta staterna. I
stället fördes han från det ena fängelset till det
andra och slutade sina dagar i inkvisitionsfängelset
i Cádiz, där han behandlats omänskligt hårdt. M. var
en vidsynt föregångare till Bolivar, och som en af
den sydamerikanska frihetsrörelsens mest betydande
hjältar och martyrer vördas han särskildt i sitt
hemland, där bl. a. staten Miranda uppkallats
efter honom. Jfr Rojas, "El general M." (1884) och
"M. dans la révolution française" (1889), R. Becerra,
"Ensayo historico documentado de la vida de Don F. de
M." (1896), och W. S. Robertson, "F. de M. and the
revolutionizing of Spanish America" (1908).
V. S-g.

Miranda de Ebro [-e’brå], kretsstad i spanska
prov. Burgos (Gamla Kastilien), vid Ebro. 6,199
inv. (1900). Förfallet fort och gamla murar.
J. F. N.

Mirande [-rã’d], arrondissemangshufvudstad i
franska dep. Gers (Gascogne), vid Baïse. 2,368
inv. (1906). Rester af gamla murar. Tillverkning af
armanjak. Handel med nötkreatur och andra landtmannaprodukter.
Wbg.

Mirandola [-dala], kretsstad i italienska
prov. Modena. 3,274 inv. (1901; som kommun 13,731
inv.). Gymnasium, teknisk skola, silkes- och
risodling. M. var fordom hufvudort i ett grefskap
(tillhörigt släkten Pico), som 1619 upphöjdes till
hertigdöme och 1710 som ledigt rikslän öfverläts till
hertigen af Modena.
(J. F. N.)

Miranha [-ra’nja], indiangrupp i västra delen af
brasilianska staten Amazonas, vid Iça och Japurá,
äro hedningar, krigiska och kannibaler. De lefva af
jakt. En miranha-kvinna är afbildad å pl. Amerikanska
folk
(till art. Amerika).

Mirat (eng. Meerut). 1. Division i kejsardömet
Indien, United provinces, mellan Ganges och
Jumna. 29,272 kvkm. 5,979,711 inv. (1901). Den
omfattar 6 distrikt: Dehra Dun, Saharanpur,
Muzaffarnagar, Mirat, Bulandshahr och Aligarh. –
2. Distrikt i ofvannämnda division, har en
areal af 6,097 kvkm. 1,540,175 inv. (1901). –
3. Hufvudstad i ofvannämnda division och distrikt,
ligger ungefär midt emellan Ganges och Jumna, vid
Punjab–Delhi-järnvägen, omges af en förfallen mur och
är illa byggd med smala, smutsiga gator. Den vackraste
byggnaden är engelska kyrkan, en af de största uti
Indien. 116,227 inv. (1911). Liflig handel. M. är
en stor militärstation.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbr/0345.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free