- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
687-688

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mississippi, stor flod i Nord-Amerika - Mississippi, förkortning Miss, en stat i Nord-Amerika

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Schoolcraft Itascasjön, 1836 följde J. Nicollet
ett dess tillflöden, sedan kalladt Nicollets infant
M. river, och hans undersökningar fortsattes 1889 af
J. Vr. Brower. Kort därefter bildades "Itasca state
park", som innesluter sjön och dess tillflöden.

Litt.: A. P. C. Griffin, "The discovery of the M.;
a bibliographical account" (1883), J. L. Greenleaf,
"The hydrology of the M." (American journal of
science, bd 2, 1896), K. M. Brown, "The M. river from
Cape Girardeau to the head of the passes" (Bull. of
the American geographical society, bd 34, 35, 1902,
1903), J. W. Monette, "The progress of navigation
and commerce on the waters of M. river and the
great lakes" (M. historical society, bd 7, 1903),
L. M. Haupt, "The M. river problem" (Proceedings
of the American philosoph. society, bd 43, 1904),
och "Annual reports of the M. river commission" (1880 ff.).
Wbg.

Mississippi, officiell förkortning Miss., en af
Nord-Amerikas förenta stater, uppkallad efter
floden M., som på en sträcka af 900 km. bildar
dess västra gräns, ligger mellan 30° 13’ och 35°
n. br. samt mellan 88° 7’ och 91° 41’ v. lgd samt
gränsar i ö. till Alabama, i s. till Mexikanska viken
och Louisiana, i v. till Louisiana och Arkansas
samt i n. till Tennessee. Areal 121,376 kvkm.,
hvaraf 1,300 kvkm. vatten. Staten saknar berg,
men en betydande höjdskillnad förefinnes mellan
de längs Mississippi samt mellan denna och dess
biflod Yazoo, under Mississippis högvattenstånd
belägna jämna alluvialländerna (bottom) och
den inre större delen af staten (the upland), en
vågig prärie, 45–180 m. ö. h. (i Pontotoc ridge i
n. ö. 240–300 m.). Mellan de nämnda floderna ligga
kärrtrakter (swamps), bevuxna med sumpcypress
(Taxodium). Genom en oafbruten rad af vallar (i
medeltal 4,5 m. höga), som med stor kostnad måste
underhållas, hindras Mississippi att öfversvämma mer
än 3/4 af "the bottom", som i allt upptar omkr. 18,000
kvkm. Kustlinjen (omkr. 135 km. lång) omgifves af
en flack sandstrand, bruten af flera små och grunda
inskärningar (S:t Louis, Biloxi, Pascagoula och Point
aux Chênes). Utanför kusten och skilda därifrån af
det grunda, knappt segelbara M. sound ligga några
låga, långa och smala sandöar (Petit Bois, Horn,
Ship och Cat). Staten består af tertiära sand-, ler-
och märgellager, i n. ö. af till kritformationen
hörande bildningar och har mycket litet malmer; de
enda värdefulla mineralen äro sand- och kalksten,
märgel och eldfast lera. De viktigaste floderna
äro Mississippi jämte dess bifloder Yazoo och Big
Black river samt Pearl river och Pascagoula, som gå
omedelbart till Mexikanska viken, samt Tennessee,
som berör statens nordöstra hörn. Mississippi, Yazoo
och Tennessee äro segelbara året om, Pearl river
och Pascagoula endast vid högvatten (jan.–apr.),
enär de äro spärrade af sandbankar, men ha värde som
flottleder till sågverken vid kusten. Bästa hamnen
är redden innanför Ship island, från hvilken en 90
m. bred och 6 m. djup kanal 1901–06 fördjupats till
Gulfport (v. s. v. om Biloxi) och den där fördjupade
ankarplatsen. – Klimatet är i allmänhet mildt, men
växlar med breddgraden. Medeltemperaturen för staten
är 18° C. (19,5° vid kusten och 16° i n.). Under
20-årsperioden 1887–1906 voro ytterligheterna vid
Biloxi -18 och +38, vid Pontotoc i n. ö. -24
och +40,5. Största antecknade kölden är -26° vid
Aberdeen och största värmen 41,7°. Den normala
nederbördsmängden är 1,200–1,300 mm. Något snö
faller i statens norra hälft, s. om Natchez
sällan. – Statens hufvudnäringar äro jordbruk
och skogsafverkning. Ursprungligen var staten en
nästan sammanhängande skog af till större delen
löffällande träd, och ännu år 1900 uppgåfvos 70
proc. af arealen vara skogsmark. Det finns mer än 120
trädslag, hvaraf 15 ekarter. Afverkade skogsprodukter
värderades 1905 till 24 mill. doll. Minst hälften
af staten har ytterst bördig jord, men ej mer än
1/4 af den odlingsbara marken är brukad. Farmernas
sammanlagda areal var 1910 75,100 kvkm. (hvaraf
48,5 proc. nyttigt använd). Viktigaste produkten är
bomull, som 1910 odlades på 13,300 kvkm. och gaf
1,254,400 balar, värderade till 88,8 mill. doll.,
och 570,000 ton bomullsfrö (10,5 mill. doll.). Det
förnämsta sädesslaget är majs, som på omkr. 10,000
kvkm. 1910 gaf omkr. 19 mill. hl.; andra sädesslag
(hafre, hvete, råg och ris) odlas i alltmer aftagande
kvantiteter. Sockerrör odlas företrädesvis i statens
södra del, sockerhirs nästan öfverallt. Största
framstegen har trädgårdsskötseln gjort på de sista
årtiondena. Fisket är begränsadt hufvudsakligen till
M. sound, som lämnar ej obetydligt med ostron. Bristen
på kol och järnmalm och goda hamnar (före anläggningen
af Gulfport) bar hållit industrien nere. Dess
sammanlagda produktionsvärde var 1905 endast 57,5
mill. doll. (1909 80,5 mill.), hvaraf 26,4 mill. kommo
på skogsprodukter och 15 mill. på bomullsfröolja
och -kakor samt bomullsvaror. Järnvägarna, som 1880
hade en längd af endast 1,813 km., hade 1910 nått en
längd af 7,250 km.

Folkmängden utgjorde 1910 1,797,114 och 1900 1,551,270
pers., hvaraf 58,5 proc. negrer, 2,203 indianer (af
choctawstammen, alla taxerade) samt 237 kineser. I
utlandet födda voro endast 7,981, hvaraf 1,926
tyskar och 303 svenskar (1910 290). Skolväsendet
var länge försummadt, och skoltvång existerar ej
ännu. Först 1890 inrättades ett lärarseminarium (vid
statsuniversitetet). Svarta och hvita undervisas
i skilda skolor; deras utrustning är densamma,
men de hvite betala 9/10 af skolafgifterna. Högre
läroanstalter äro statsuniversitetet (öppnadt 1848,
i Oxford), Agricultural and mechanical college (1880,
nära Starkville), Industrial institute och College
for girls (1885, i Columbus), Alcorn agricultural and
mechanical college för färgade (1871, i Westside) samt
några religiösa samfunds colleges. – Författningen
är af 1 nov. 1890. Hufvudsyftet med densamma var
att på ett lagligt sätt bevara de hvites öfvervikt
öfver den okunniga negermajoriteten. Till de vanliga
kvalifikationerna (ålder, kön och bostadsband) har
fogats den bestämmelsen, att för rösträtt kräfves
två års skatt före valet samt förmåga att läsa
statskonstitutionen eller att uppfatta den, om den
föreläses. De högre ämbetsmännen väljas för 4 år,
guvernören, skattmästaren och auditören kunna ej
omedelbart omväljas. Nästan alla tjänstemän, utom
domare, väljas af folket. Lagstiftande församlingen,
en senat af 45 och ett representanthus af 133 pers.,
valda för 4 år, sammanträder i hufvudstaden Jackson,
till ordinarie session hvart

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbr/0366.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free