- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
691-692

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Missouri, biflod till Mississippi - Missouri, förkortning Mo, stat i nordamerikanska unionen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

2 m., Rainbow falls 14 m., Crooked falls 6 m., Great
falls 27 m.). Nedanför Fort Benton, där den blir
i någon grad segelbar, ändrar den (för Bearspaw
mountains) sin dittills nordöstliga riktning till
östlig, tills den efter sin förening med Milk river
(fr. v.) och Yellowstone river (fr. h.) får sin
sydöstliga hufvudriktning, som den behåller genom
prärierna i Dakotastaterna samt på gränsen mellan
Nebraska och Kansas till h. och Iowa och Missouri
till v. Vid Kansas city får den genom Ozarkbergen
en mera östlig riktning och förenar sig 530
km. längre ned, vid S:t Charles, 122 m. ö. h.,
med Mississippi. I längd (från Three forks),
3,765 km., och nederbördsområde, 1,320,000 kvkm.,
öfverträffar den hufvudfloden, men är betydligt
vattenfattigare (2,600 kbm. mot Mississippis 3,350
kbm. i sek.). Under hela sitt lopp genom prärierna,
hvarunder den på 2,775 km. nedanför Milk rivers
mynning faller 495 m. (ungefär 18: 100,000), är
den en vild ström med starkt växlande vattenstånd
(2,5 m. vid Fort Benton, 6 m. vid Kansas city och 8
m. vid S:t Charles), långvarigt istäcke om vintern,
fruktansvärd isgång om våren samt täta och ofta
förhärjande sommarflöden, hvarunder den öfverallt
sliter sönder sina stränder, förändrar sitt lopp och
hotar städerna. De tillflöden den mottar på prärien
(Little M., Cheyenne, White river, Niobrara, Platte,
Kansas, Osage och Gasconade fr. h., James, Big Sioux,
Little Sioux och Grand river fr. h.) äro likadana och
äro på eftersommaren och hösten oftast vattenfattiga,
nästan utsinade. M. börjar stiga i mars, når sitt
första högvatten i april genom snösmältningen på
slätterna och sitt andra i juni efter snösmältningen
i bergen. Som trafikled är den föga använd. Redan
1819 nådde visserligen den första ångbåten från S:t
Louis Council Bluffs och 1832 Yellowstone river,
Amerikanska pälskompaniet började begagna ångare på
floden 1830, och från den tiden till järnvägarnas
utsträckning till floden var flodfarten en viktig
faktor i nordvästerns utveckling. Trafiken stod
på sin höjd 1858, när 60 ångare gjorde regelbundna
turer, men nedgången började 1859, när Hannibal–S:t
Josephjärnvägen fullbordades, och 20 år senare hade
flodfarten nästan upphört. För att försöka reglera
järnvägsfrakterna insatte 1890–94 ett bolag i Kansas
city 4 ångare mellan Kansas city och S:t Louis, och
1906 bildades ett annat ångbåtsbolag. 1884 uppdrog
kongressen åt "M. river commission" att reglera
och upprensa floden, 1890 begränsades kommissionens
arbete till sträckan nedanför Sioux city, och 1902
upplöstes kommissionen, sedan förbundsregeringen
utgifvit 11,4 mill. doll. på flodförbättringar,
utan att något väsentligt resultat vunnits.
Wbg.

Missouri [miso’eri], officiell förkortn. Mo.,
en af de norra centrala staterna i nordamerikanska
unionen, ligger mellan 40° 30’ och 36° 30’
(en liten del mellan floderna S:t Francis och
Mississippi går söderut till 36°) samt mellan 89°
2’ och 95° 42’ v. lgd samt begränsas i n. af Iowa,
i ö. af Illinois, Kentucky och Tennessee (med floden
Mississippi som gräns), i s. af Arkansas och i v. af
Oklahoma, Kansas och Nebraska. Areal 179,791 kvkm.,
hvaraf 1,795 kvkm. vatten. Staten delas i en nordlig
och en sydlig del af floden Missouri, som
strömmar genom staten i öst-sydöstlig riktning
från sin förening med Kansas till sitt utlopp i
Mississippi. Den norra, som utgör något mer än
1/3 af staten, är ett präriland, som mot n. stiger
till 360 m. höjd, i hufvudsak består af glaciära
bildningar och löss öfver en stenkolsformation och
har synnerligen bördig jord. Delen s. om Missouri
innesluter Ozarkbergen, som på vattenskillnaden
mellan Big river och Gasconade i n. samt Black och
White river i s., Tom Sauk och Cedar Gap-platån,
nå 520–550 m. höjd, endast delvis (i v.) tillhöra
stenkolssystemet, men till öfvervägande del bestå
af kambrisk-siluriska bildningar, med rika järn-,
zink- och blymalmslager, tät skogväxt och blott
i dalarna god åkerjord. Sydöstra hörnet är ett
ungt alluvialland med vidsträckta kärrtrakter och
märkvärdiga sjöar, som bildades vid jordbäfningen
1812–13, då ett stort område sjönk, ofantliga
sprickor öppnades i jorden och marken i öfrigt
rubbades. En af de då bildade sjöarna, Reelfort,
ö. om Mississippi, är 32 km. lång, 11 km. bred och
så djup, att båtar nu färdas fram öfver de dränkta
topparna af höga träd. I och nära Ozarkbergen i
statens sydvästra del förekommer ett stort antal
intressanta grottor. Skogarna upptogo ännu år 1900
omkr. 60 proc. af arealen. Bland de många floderna har
Mississippi, som på en 900 km. lång sträcka bildar
östra gränsen och ofvanför S:t Louis är farbar för
1,4, nedanför för 2,4 m. djupgående fartyg, varit den
viktigaste faktorn för statens utveckling, i mindre
grad Missouri, som blott med svårighet är trafikabel,
samt Gasconade, Osage och S:t Francis. Klimatet
är kontinentalt och företer stora ytterligheter af
värme och köld, fuktighet och torka. Temperaturer
höga som 38°–40° och låga som -30°, ja mer förekomma
lokalt nästan hvarje år. Ytterligheterna äro 46°
i Marble hill, Bollinger co., juli 1901 och -40° i
Warsaw, Benton co., febr. 1905. Nederbördsmängden är
omkr. 1,000 mm., varierande mellan 1,364 mm. 1908
och 640 mm. 1901. Missouri är ofta isbelagd,
och Mississippi tillfryser stundom vid S:t Louis
(Valencias breddgrad), så att den i veckotal är farbar
med fordon. Staten är öfvervägande en jordbruksstat,
och 41,3 proc. af arbetarbefolkningen arbetade år
1900 i jordbruket. 78 proc. voro 1910 farmland,
och farmernas hela värde beräknades till 2,053
mill. doll. Majs är hufvudsädet och gaf 1910 87,2
mill. hl., därnäst hvete (10 mill. hl.). Tobak odlas
(i aftagande myckenhet) företrädesvis i de mellersta
grefskapen, bomull längs Arkansasgränsen och i de
sydöstra lågländerna. I frukt-och vinodling täflar
M. med Kalifornien, och en fruktodlingsförsöksstation,
länge den enda i unionen, underhålles af staten vid
Mountain Grove i Wright co. Kreatursstocken värderades
1910 till 286 mill. doll., och särskildt hålles mycket
svin (nära 3 mill.). De brytvärda kolfälten ha en
utsträckning af 36,000 kvkm. och lämnade 1840–1902
78,5 mill. ton, numera 3–4 mill. ton om året. Järnmalm
(hematit och limonit) bröts förr mycket, men nu
obetydligt (1910 endast 98,400 ton). M. är inom
unionen den största producenten af trippel och
tungspat och den enda stat, som har kobolt och nickel
(i blymalmen vid Mine Lamotte). Af blymalm erhöllos
1910 161,660 ton och af zinkmalm 140,600 ton. Dessutom
brytas mycket

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbr/0368.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free