- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
693-694

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Missouri, förkortning Mo, stat i nordamerikanska unionen - Missourikompromissen - Missourisynoden (kyrklig)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sandsten, kalksten och granit och tillverkas tegel och
lergods (omkr. 7 mill. doll.), cement (4,5 mill. fat,
värde 3,9 mill. doll.) och slipstenar. Statens
samtliga bergverksprodukter (inberäknadt tackjärn)
värderades 1910 till 52,6 mill. doll. Den egentliga
fabriksindustrien har sina hufvudsäten i S:t
Louis, Kansas city, S:t Joseph, Springfield,
Hannibal, Jefferson och Joplin och sysselsatte
1905 156,000 arb. och hade ett tillverkningsvärde
af 439,5 mill. doll. (1909 574 mill.), hvaraf
slaktprodukter (i de tre förstnämnda städerna) 60
mill., kvarnprodukter 38 mill., tobaksfabrikat 31
mill., bryggeriers, skofabrikers och tryckeriers
alster omkr. 24 mill. hvardera samt skogsprodukter
16 mill. Järnvägarna hade 1910 en längd af 13,000
km. – 1820, året innan M. blef stat, hade det
66,586 inv., 1860 1,182,012 och 1900 3,106,665
inv., hvaraf 5,2 proc. negrer och 7 proc. födda i
utlandet (omkr. hälften i Tyskland). 1910 uppgick
folkmängden till 3,293,335 pers., hvaraf 5,650 födda
i Sverige. De förste nybyggarna i M. voro franska
katoliker, och ännu bilda katolikerna det största
kyrkosamfundet. Statens utgifter för skolväsendet äro
vida större än i någon annan f. d. slafstat, och den
har infört skoltvång. 6,4 proc. af hela befolkningen
öfver 10 års ålder (28,1 proc. af negerbefolkningen)
voro 1900 analfabeter. Högre läroanstalter äro
university of M. i Columbia (öppnadt 1841, men
med statsunderstöd först från 1867), som jämte
det egentliga college har specialskolor i pedagogik
(1868), landtbruk, teknologi (1870), grufvetenskap och
metallurgi (1870, i Rolla), juridik (1872), medicin
(1873), sköna konsterna (1878), krigsvetenskap och
handel (1896), journalistik (1908), 5 normalskolor
och Lincoln institute för färgade (1866, i
Jefferson). Enskilda läroverk äro bl. a. Washington
univ. i S:t Louis (1857, osekteriskt), S:t Louis
univ. (jesuitkollegium, öppnadt 1829), den äldsta
anstalt för högre lärdom v. om Mississippi, Christian
Brothers coll. i S:t Louis (1851, katolskt), Wm Jewell
coll. i Liberty (1849, bapt.), Missouri Wesleyan
coll. i Cameron (1887), Park coll. i Parkville
och Tarkio coll. (1883), båda presbyterianernas. –
Författningen är af 1875, men har undergått många
förändringar. Den lagstiftande makten utöfvas af
General assembly, bestående af en senat af 34 medl.,
valda för 4 år, och en representantkammare af 142
medl., valda för 2 år, hvilka sammanträda i Jefferson
city hvartannat år. Initiativ och referendum infördes
1909. Guvernören och öfriga högre ämbetsmän väljas
af folket för 4 år. Alla domare väljas likaledes af
folket: medlemmarna i högsta domstolen för 10 år,
bisittarna i S:t Louis’ court of appeal för 12 år och
medlemmarna i "Circuit courts" för 6 år. Rösträtt
har hvarje myndig man, som är eller som 5 år före
valet förklarat sig vilja bli medborgare i unionen
samt omedelbart före valet bott minst ett år
i staten och 60 dagar i grefskapet eller staden,
där han skall rösta. Till kongressen sänder staten
2 senatorer och 16 representanter. Förmögenheten
beräknades 1904 till 3,244,5 mill. doll.,
hvaraf å fast egendom 2,002 mill. Den beskattade
förmögenheten uppgick 1907 till 1,515,4 mill.
doll. Järnvägarna hade 1910 en längd af 13,000
km. Staten är indelad i 115 counties. Hufvudstad är
Jefferson city. – M. innefattades förr i det franska
Louisiana, köptes 1803 af Förenta staterna och delades
1804 i två områden: territoriet Orleans, nedre delen,
som sedan 1812 bildar staten Louisiana, och distriktet
Louisiana (Upper L.), hvaraf 1812 bildades territoriet
M. När detta 1818 begärde att bli upptaget som stat
i unionen, uppkom i kongressen en häftig strid om
slafveriets tilllåtlighet i M., hvilken hotade
att spränga unionen, men omsider bilades (1820)
genom den s. k. Missourikompromissen (se d. o.),
hvarefter M. 1821 formligen upptogs som stat i
unionen. På 1830-talet nedsatte sig mormoner i M., men
fördrefvos efter några års oroligheter till största
delen af öfriga nybyggare i staten. Demokraterna
hade öfverhand i statens inre politik, men den i
M. mycket inflytelserike senator T. H. Benton (se
d. o.) modererade M.-demokraternas slafverivänlighet
och inskärpte vikten af unionens bestånd. Under
inbördes kriget var M. skådeplats för flera blodiga
strider, i det en stor del af befolkningen ställde
sig på de konfedererades sida. Först 1864 lyckades det
unionstrupperna att fördrifva de konfedererade. 1865
frigjordes 114,000 negerslafvar, representerande ett
värde af 40 mill. doll.
Wbg.

Missourikompromissen [miso’eri-], ett 1820
ingånget aftal mellan anhängare och motståndare
af negerslafveriet i Nord-Amerikas förenta stater
rörande särskildt negerslafveriets reglering i
territorierna. Vid frågan om Missouris upptagande som
stat uppstod 1819 tvist mellan senaten och kongressens
representanthus, huruvida slafveri skulle tillåtas i
den nya statens författning. Efter hetsiga tvister
enades man om, att samtidigt Maine skulle upptagas
som stat med förbud i sin författning mot slafveri
och Missouri utan dylikt förbud samt att slafveri
för framtiden skulle vara förbjudet inom de delar
af "Louisiana-köpets" område, som lågo n. om 36°
30’, Missouris sydgräns (naturligtvis med undantag
för den nyupptagna staten Missouri). Kompromissen,
fullständigad 1821 med ett af H. Clay föreslaget
detaljaftal, var ett sedan ofta åberopadt
prejudikat för kongressens rätt att utestänga
negerslafveri från unionsområden, som förvärfvades
efter tillkomsten af 1789 års författning; den blef
emellertid 1854 formligen upphäfd genom antagandet af
Kansas-Nebraska-billen (se d. o.). Jfr Dixon, "History
of the Missouri compromise" (1899), och J. F. Rhodes,
"History of the United states", I (ny uppl. 1900).
V. S-g.

Missourisynoden [miso’eri-], en luthersk tysk
kyrkobildning i Nord-Amerika. 1838 begafvo sig
omkr. 700 lutheraner från Sachsen till Amerika för att
undkomma rationalismen i hemlandet. Ledare var den
betydande predikanten i Dresden Martin Stephan. De
slogo sig ned i S:t Louis med omnejd. Stephan,
som fått all egendom om hand, visade sig snart vara
svindlare och osedlig. Den genom upptäckten djupt
betryckta utvandrarmenigheten räddades då af pastor
C. F. Walther, som varit med från Sachsen, en sedligt
allvarlig och handlingskraftig man. Han samlade allt
flera kring sig, utgaf ett månadsblad och kunde så
grundlägga Missourisynoden, som 1847 första gången
sammanträdde i Chicago. Denna ställde sig afgjordt på
konkordiebokens och den ortodoxa lutherdomens basis;
organisationen blef från början

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbr/0369.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free