- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
699-700

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mistral, Frédéric - Mistraou. Se Mistral - Mistress, eng. - Mistress 1. Husmoder - Mistress 2. Kvinna, som behärskar - Mistress 3. Älskarinna - Mistress 4. Lärarinna - Mistress 5. Fru (Mrs) - Mistress 6. fordon fullvuxna ogifta kvinnor - Mistress. Jfr Lady, Miss och Mister - Mistretta, kretsstad i italienska Messina - Mistsignalapparater. Se Signal - Misär, elände, nöd - Mitani, en forntida stat i stora Eufratkrökningen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

c, b, "en flicka från Provence (Mirèio) i sin ungdoms
kärlek och följer henne genom Crau till hafvet, på
åkrarna". I tolf sånger skildrar skalden alla sidor
af det provensalska folklifvet; hans dikt andas den
provensalska jordens rikedom, återspeglar dess blå
himmel och blå haf, målar dess vackra folk med sina
egendomliga sagor och legender; lyriska sånger, såsom
den sinnrika Magali’visan i tredje sången, förläna
dikten friskhet och omväxling. Det hela sammanbindes
af historien om den rika bondedottern Mirèios och den
fattige korgmakaren Vincèns kärlek, som blir tragisk
därigenom, att Mirèios föräldrar med sitt motstånd
jaga flickan i döden. – Redan förut hade M. jämte sex
andra provensalska skalder bildat Lou Felibrige (se
Feliberförbundet). 1867 utgaf M. Calendau
(en saga om en fången och befriad prinsessa) och 1876
Lis isclo d’or (Guldöarna), en samling lyriska dikter,
af hvilka somliga, t. ex. den första, Lou cant dóu
solèu
(Solsången), blifvit provensalska folksånger. Af
hans öfriga dikter må nämnas den präktiga Nerto
(1884), med motiv från Avignon, och Lou pouémo
dóu Rose
(1897), ett epos öfver floden Rhône; ett
ståtligt verk är Lou tresor dóu felibrige (2 vol.,
1886), en samling af den litterära provensalska,
hufvudsakligen Arles-dialektens alla ord. Dock måste
medgifvas, att det af M. och hans medbröder skapade
skaldespråket är i viss mån konstgjordt och måhända
ej kommer att ega bestånd. M. är numera Provences
"grand old man"; då vid banketten 1904 i Nîmes för
de skandinaviske parlamentarikerna en svensk talare
antydde, att M. detta år skulle erhålla Nobelpriset,
såsom ock sedan skedde, hälsades meddelandet med
de kraftigaste applåder. – Litt.: bl. a. Mistrals
själfbiografi i 1:a uppl. af "Lis isclo d’or", Gaston
Paris, "F. M." (i "Penseurs et poètes", 1896), Welter,
"F. M." (1899) och Downer, "F. M." (1901). M. har
i Arles grundlagt och alltjämt ökat och doterat
Museon Arlaten, en provensalsk motsvarighet, fastän
i mindre skala, till vårt Nordiska museum. M. är
sedan 1904 led. af Vet. o. vitt. samh. i Göteborg.
J. C.

Mistraou. Se Mistral.

Mistress [uttalas, i bet. husmoder, mistros, och,
som titel, mi’sis], eng. (af fnfr. maistresse,
härskarinna, fr. maîtresse). 1. Husmoder, matmoder. –
2. Kvinna, som behärskar. – 3. Älskarinna (i
poesi). – 4. Lärarinna. – 5. Fru, den i skrift
alltid till Mrs. förkortade titeln på gifta kvinnor
inom borgarklassen i England (en högadlig dam, som
gift sig med en ofrälse, bibehåller dock titeln
lady). Mrs. sättes framför mannens släktnamn
(t. ex. Mrs. Godwin) eller, närmare bestämdt,
Mrs. Arthur Godwin, eller, till en änka, Mrs. Mary
Godwin
(i förra fallet mannens, i senare änkans
dopnamn). I denna användning ersätter ordet sådana
svenska titlar som öfverstinna, professorska
o. s. v. framför vederbörande namn. – 6. I England
fordom titel för fullvuxna ogifta kvinnor. Jfr Lady,
Miss och Mister.

Mistretta, kretsstad i den italienska provinsen
Messina (Sicilien), 984 m. ö. h., 7 km. från
hafvet. 13,481 inv. (1901). Gymnasium, realskola (med
landtbruksafdelning), lärarinneseminarium.
J. F. N.

Mistsignalapparater. Se Signal.

Misär (af fr. misère, lat. miseria,
af miser, arm, olycklig), elände, nöd, uselhet; i vissa kortspel
(t. ex. boston och vira) spel, som man vinner, om
man undgår att göra något enda stick. Olika slag
af detta "bud" förekomma: "stor m." (grande m.,
då spelaren spelar med alla tretton korten), "liten
m." (petite m., då han får bortlägga ett kort), "öppen
m." (m. ouverte, då han spelar med korten upplagda
på bordet), grande m. ouverte royale, samma spel,
verkställdt utan att spelaren köpt af talongen, m. fl.

Mitáni, en forntida stat (resp. land och folk),
som geografiskt motsvarade norra Mesopotamien i
den stora Eufratkrökningen (med de forna städerna
Harran-Carrhæ, Edessa, Amida och Nisibis),
motsvarande hufvudsakligen det senare Osroene,
hos västsemiterna kalladt Naharain, "landet vid
floden (Eufrat)", samt det i assyrisk-babyloniska
inskrifter förekommande Chanigalbat eller Chani
söder därom. Rikets historiska tillvaro, så långt
vi känna den ur historiska dokument, kan förläggas
till tiden 1600–1270 f. Kr. Dess blomstringstid är
omkr. 1400, då M. spelade en icke ringa politisk
roll såväl (tidigare) i Egyptens, Babyloniens
(och Assyriens) som särskildt (senare) i det
hettitiska (i Mindre Asien härskande) väldets
historia. De historiska monument, som omtala M.,
äro dels babylonisk-assyriska inskrifter från
Kosseertiden (från 1760 f. Kr. till omkr. 1150),
dels och framför allt de båda diplomatiska arkiv,
som kommit i dagen vid Tell-el-Amarna i Egypten
och nu senast i det gamla hettitrikets hufvudstad
vid det nuvarande Bhogaz-kiöi i Kappadocien. I
Amarna-urkunderna få vi göra bekantskap med M:s
förhållande till de egyptiske faraonerna Thotmes IV
(1423–1414), Amonhotep III (1414–1379) och Amonhotep
IV (1385–1365), hvilka senare stodo i släktskap med
Mitani-dynasterna. I Bhogaz-kiöi-arkivet finnes en
mycket omfattande urkund, som afhandlar ett fördrag
emellan den hettitiske konungen Subbiluliuma och en
Mitanifurste Mattiwaza (omkr. 1380), hvaraf framgår,
att M. var stadt i splittring och att söndring
uppstått mellan olika linjer af furstehuset. Denna
söndring fortsattes uppenbarligen, så att M. slutligen
1270 blef ett lätt byte för assyrierna (Salmanassar
I). Särskildt märkvärdigt i Mitani-rikets historia är,
att konungarna, hvilkas släkttafla vi kunna följa
från omkr. 1500 till 1350, bära påtagligen ariska
(d. v. s. indoeuropeiska) namn (Sauššatar
ArtatamaSutarnaArtašuvara och Dušratta – den
senares son Mattiwaza). Man har med rätta tolkat
detta förhållande så, att en arisk stam (indoarisk
eller iransk) uppträdt som eröfrande, underkufvat
den inhemska befolkningen i Mesopotamien och satt
sig fast som härskande öfver denna. Detta förhållande
styrkes äfven däraf, att i det nämnda fördraget mellan
Hatti (hettiterna) och M. anropas som bekräftare de
respektive ländernas gudar. Bland M:s gudar förekomma
namn, som uppenbarligen äro ariska, t. ex. Mitra,
Varuna, Indra och Nasatya, som äro identiska med
särskildt i Rigveda förekommande gudanamn. Den
härskande stammen kallas Harri, som synes kunna
sammanställas med Arier-namnet, och konungens följe
eller hird benämnes mariannu, troligen pl. af ett
med sanskr. marya, "man", identiskt ord. Denna
dokumentering af ariers (indoeuropéers) förekomst i
Främre Asien fr. o. m. 1600-talet f. Kr.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbr/0372.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free