Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mitani, en forntida stat i stora Eufratkrökningen - Mitau, hufvudstad i ryska Kurland - Mitava. Se Mitau - Mitcham, förstad till London i engelska Surrey - Mitchell, flod i Queensland, Australien - Mitchell, sir Thomas Livingstone - Mitchell, Donald Grant - Mitchell peak. Se Algehaneybergen - Mit der dummheit kämpfer götter selbst vergebens - Mitford, Mary Russell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
är af synnerligen stort intresse med hänsyn till
frågan om de indoeuropeiska folkens vandringar och
ursprung. Den inhemska befolkningens etnologiska
ställning är synnerligen oklar. Man känner till
viss grad dess språk, nämligen från en stor urkund
i Amarna-arkivet. Men detta språk står isoleradt;
och det mest gängse antagandet, att det – sådant
det är bekant genom de två i Amarna-arkivet
förekommande s. k. Arzawabrefven och nu senast
genom urkunder ur Bhogaz-kiöi-arkivet – skulle
vara besläktadt med hettitspråket, som man är
benägen att karakterisera som Hatti-språket
par préférence, är icke alls grundadt. Snarare
kan man då förmoda, att Mitanispråket (ev. med
elamitiskan) har sitt ursprung i gamla försvunna
Kaukasus-språk. Jfr om Mitanispråket särskildt
Messerschmidt, "Mitanistudien" (i "Mitteilungen der
vorderasiatischen gesellschaft", 1899), och Bork, "Die
Mitanisprache" (i samma "Mitteilungen", 1909). Jfr
vidare E. Meyer, "Geschichte des alter-tums" (I, 591).
K. F. J.
Mitau (ry. Mitava, lett. Jelgava), hufvudstad i ryska
guv. Kurland, vid ån Aa och järnvägen emellan Libau
och Riga, 43 km. från sistnämnda stad, på en fruktbar
slätt, som ligger endast 4 m. öfver hafvet och vid
högvatten öfversvämmas af floden. Staden har breda
gator och prydliga hus samt är bebodd företrädesvis af
landets tyska adel. 35,011 inv. (1897), öfver hälften
tyskar. M. har ett goss- och ett flickgymnasium,
ett realgymnasium och öfver 30 andra läroanstalter,
ett provinsmuseum med bibliotek samt ett kurländskt
och ett lettiskt litteratursällskap. M. är säte för
den kurländska adelns representation. Industrien är
obetydlig, och handeln (mest med spannmål) går öfver
Riga. Staden har växt upp omkring den af livländske
härmästaren Konrad von Mandern 1263–66 anlagda borgen
M. och omgafs med vallar. Den var de kurländske
hertigarnas residens. Hertig Biron lät i borgens
ställe 1739 uppföra det nuv. präktiga palatset, som
1798–1800 och 1805–07 härbärgerade sedermera konung
Ludvig XVIII af Frankrike och hans familj under deras
landsflykt. Det ligger omedelbart utanför staden och
är nu ryske guvernörens residens. Staden M. besattes
2 okt. 1621 utan motstånd af Gustaf Adolf, och dagen
därpå uppgafs äfven slottet. M. var då befäst med "ett
godt staket eller vall med palissadverk" och började
nu förstärkas. 25 juni 1622 nödgades kommendanten
Anders Eriksson Hästehufvud, sedan garnisonen
hopsmält från 1,000 till 24 man, af polackerna under
Radziwill att dagtinga. 24 sept. 1625 intogs M. åter
af svenskarna, som började anlägga citadell kring
slottet och 15 bastioner kring staden. I stilleståndet
i Altmark återlämnades M. till Kurlands hertig. 1658
öfverrumplades M. af svenskarna under Douglas. 10 juli
1701 besattes M. af dem under generalmajor Mörner,
hvarefter citadellet iståndsattes (1703). 1705
öfverrumplades M. af ryssarna under Bauer; slottet
inneslöts 13 aug. och började 26 belägras af tsaren
själf, och 4 sept. måste kommendanten, öfverste
J. J. Knorring, kapitulera. I mars 1706 lämnade
ryssarna M., sedan de sprängt försvarsverken. Dessa
iståndsattes provisoriskt af svenskarna, men i
slutet af 1709 måste dessa för alltid utrymma M.
(J. F. N. L. W:son M.)
Mitava. Se Mitau.
Mitcham [mi’tʃəm], förstad till London i
engelska grefsk. Surrey, vid Wandle, 16
km. från Londonbron. 14,903 inv. (1901). I
grannskapet handelsträdgårdar och odling af
aromatiska örter (lavendel, pepparmynta
etc.) för tillverkning af parfymer.
(J. F. N.)
Mitchell [mi’tʃl], flod på York-halfön i Queensland,
Australien, börjar 30 km. från östra kusten, upptar
fr. h. Palmer, vid hvilken Palmer-guldfälten ligga,
och faller ut i Carpentariaviken.
J. F. N.
Mitchell [mi’tjl], sir Thomas Livingstone,
australisk forskningsresande, f. 1792 i Skottland,
d. 1855 i Sydney, tjänade från 1808 i Wellingtons
armé på Pyreneiska halfön, steg till majors grad och
kartlade slagfälten och andra delar af halfön. 1827
blef han landtmätare i Nya Syd-Wales. 1831–46 gjorde
han fyra forskningsfärder, hvarunder han utredde
sammanhanget med Murrays många källfloder och var
den förste, som inträngde i Victorias bergland, som
han kallade Australia felix. Hans sista expedition
gällde hufvudsakligen upptäckten af en väg från
Sydney till Carpentariaviken. M. undersökte därunder
Fitzroyfloden samt upptäckte Balonne, Victoria,
Warrego m. fl. floder. Han skref bl. a. Three
expeditions into the interior of East Australia (2 bd,
1838) och Journal of an expedition into the interior
of tropical Australia (1848). Flera orter och floder
i Australien bära hans namn.
Wbg.
Mitchell [mi’tjl], Donald Grant, nordamerikansk
författare (stundom under märket Ik Marvel),
f. 1822 i Connecticut, d. 1908, företog 1844–45 en
resa i Europa och meddelade sina intryck därifrån
i skildringarna Fresh gleanings (1847). Ögonvittne
till revolutionen i Paris 1848, beskref han den i The
battle summer (1849). Jämte de satiriska skisserna
The lorgnette, or studies of the town, by an operagoer
(1850) är det mest omtyckta af hans arbeten Reveries
of a bachelor (s. å., flera uppl.), hvars mildt
vemodiga grundstämning ofta höljer sig i en romantisk
humor. Af samma art är Dream life (1851). Andra verk
af M. äro Fudge doings (1854, satir på amerikanska
societetslifvet), My farm at Edgewood (1863), Rural
studies (1867) och About old story-tellers (1878). –
M. var 1853–55 amerikansk konsul i Venezia.
Mitchell peak [mi’tjl pi’k]. Se Alleghany-bergen.
Mit der dummheit kämpfen götter selbst vergebens
[-fergē-], ty., "med dumheten kämpa själfva gudarna
förgäfves", ett ofta citeradt uttryck, som läses i
Schillers "Die jungfrau von Orléans" (III: 6).
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
