- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
707-708

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mithradates l. Mithridates, fornpersiskt mansnamn - Mithradates 1. Sex konungar i Pontos - Mithradates 2. Konungar i Partien. Se Arsaciderna - Mithridat, med. (magmedicin). Jfr Teriak - Mithridates. Se Mithradates - Mitigantia. Se Mitigera - Mitigera, mildra, lindra - -- Mitigantia, med., lindrande läkemeder - -- Mitigantia, jur., lindrande omständigheter - Mitilini. Se Lesbos och Mytilene - Mi-ti-schen (Mei-ti-chen), svensk missionsstation i Kina. Se Mission - Mitis-järn, metall., i degel smält, mjuk götmetall - Mitla. Se Oaxaon - Mito, stad på japanska Hondo - Mito, japansk fursteätt - Mitochondria, Trådkorn, histol. - Mitoden, nord, myt. - Mitos, biol. Se Cellbildning och Kärndelning - Mitra, ind. myt.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Outtröttlig i sitt romarhat, umgicks den åldrige konungen
med planer att i förbund med de galliska stammarna
genom Donauländerna intränga uti Italien. Hans många
grymheter hade dock bragt hans omgifning i harnesk
mot honom, och hans egen älsklingsson, Farnakes,
gjorde uppror mot sin fader. Öfvergifven af sina
soldater, dödade M. sig i hufvudstaden Pantikapaion
med sitt eget svärd (63). M. var af naturen begåfvad
med en ovanligt stark kropp och ett ståtligt
utseende, en okuflig och rastlös handlingskraft,
skarpt förstånd och ett utomordentligt minne, som
säges ha satt honom i stånd att lära sig de 22 språk,
som talades af de honom underlydande folken. Äfven för
vetenskap och konst hade han intresse och fann under
de ständiga krigen tid för studier och författarskap
i naturvetenskap och medicin. Med denna rika
begåfning förenade han dock österländska despoters
vanliga fel. Framträdande voro i synnerhet en aldrig
hvilande misstänksamhet och en kallblodig grymhet,
för hvilken en stor del af hans närmaste anhöriga
föll offer. Litt. bl. a.: E. Meyer, "Geschichte
des königreichs Pontos" (1879). – 2. Konungar i
Partien
af arsacidernas ätt. Se Arsaciderna.
1. A. M. A.

Mithridat, Electuarium mithridaticum, Antidotus
mithridatica Damocratis, med.
, ett af en mängd
aromatiska ämnen samt opium med vin och honung
tillverkadt mos, hvars sammansättande tillskrifves
konung Mithradates i Pontos. Pompejus förde det till
Rom, där det hastigt kom i rop som magstärkande,
allmänt kraftstärkande, smärtstillande och verksamt
mot förgiftningar, med ett ord som ett medel mot allt
möjligt lidande. Dess förträfflighet besjöngs af
Damokrates, hvars namn sålunda blef fäst vid detta
medel. Många olika föreskrifter rörande beredningen
finnas hos forntidens medicinska författare och äfven
i en senare tids farmakopéer. Hos Galenos finns
ett recept för mithridaticum, innehållande mer än
fyrtio olika beståndsdelar. – Det är nu uteslutet
ur alla farmakopéer som en fullständigt oförnuftig
sammanblandning af likt och olikt. Jfr Teriak.
O. T. S.*

Mithridates. Se Mithradates.

Mitigantia [-tsia]. Se Mitigera.

Mitigera [-ge-; af lat. mitis, mild, len, och agere,
drifva, bringa], mildra, lindra, stilla; försvaga. –
Mitigantia, med., lindrande läkemedel; jur.,
mildrande omständigheter.

Mitilini. Se Lesbos och Mytilene.

Mi-ti-schen (Mei-ti-chen), en Svenska missionens
i Kina missionsstation i prov. Schan-si. Upprättad
1895. Se Mission.

Mitis-järn (af lat. mitis, mjuk), metall., i degel
smält, mjuk götmetall, företrädesvis använd till
framställning af smärre gjutgods. Benämningen
infördes af svenske ingenjören C. Wittenström, som
genom oljeeldning erhöll tillräckligt hög temperatur
för att i degel smälta mjukt järn.
C. A. D.*

Mitla. Se Oaxaca.

Mito, stad på östra kusten af japanska ön Hondo,
n. ö. om Tokyo, ken Ibaraki. 38,435 inv. (1908).

Mito, japansk fursteätt inom Tokugawahuset,
härstammande från en yngre son till shogunen
Iyeyasu. Ätten förvärfvade sig en rätt själfständig
ställning inom sitt furstendöme, och på 1840- och
1850-talen var furst Mito Nariaki den
nationella försvarsrörelsens främste målsman. Se Bd XII,
sp. 1483 och 1492–93.

Mitochondria (af grek. mitos, tråd, och chondros,
korn), Trådkorn, histol., kornbildningar, som kunna
anordna sig i eller till trådar i cellerna och som
kunna framställas bl. a. genom en af professor Benda i
Berlin 1897 uppfunnen färgningsmetod. Professor Meves
i Kiel har hittills inlagt den största förtjänsten
om utredandet af dessa cellstrukturers egentliga
natur, särskildt hos könscellerna. Trots den redan
synnerligen omfångsrika litteraturen om dessa
strukturer äro likväl trådkornen ännu ej till sitt
väsen säkert definierbara bildningar. Förväxlingar
och sammanblandningar med korn- eller trådliknande
organisationer af annan natur ha åstadkommit stor
förvirring i mitochondriebegreppets rätta fixering.
E. Hgn.

Mitoden, nord. myt., omtalas af Saxo under namnformen
Mithotyn som en ryktbar trollkarl. Då Oden
gått i landsflykt af sorg öfver sin gemål Friggas
ovärdighet, gaf sig M. sken af gudomlighet och
införde bruket att offra åt hvar gud för sig,
icke åt alla gudar gemensamt. Då Oden återvände,
flydde M. till Fyn, där folket dödade honom. Ur
grafven utsände han en svår pest, som upphörde,
sedan man drifvit en spetsig påle genom hans kropp.
Saxo synes ha missförstått den bestämda formen
af det gamla ordet (isl.) mjotuðr, angls. och
fornsax. metod, öde, som en sammansättning med Oden.
B-e.

Mitos [-tås; af grek. mitos, tråd], biol. Se
Cellbildning, sp. 1395, och Kärndelning, sp. 582.

Mitra, ind. myt., en af Adityagudarna inom den
indiska kulten. M. förekommer nästan uteslutande i
förbindelse med Varuna (se d. o.) i parbenämning (båda
namnen eller blott det senare i dualis). Omstridt
är Mitrakonceptionens ursprung. Ordet mitra betyder
som neutr. "vänskap" och personifieradt "vän",
"följeslagare". I denna betydelse, liksom såsom
egennamn, är det äfven maskulinum. Förekomsten i
Rigveda – där endast en hymn egnas M. ensam – talar
för uppfattningen, att gudanamnet M. är identiskt
med appellativet, mask. mitra, "vän". Tillsammans med
Varuna är han väktare af sanning, trohet och rätt,
och hans tillnamn Yatayajjana (eg. "som knyter
människorna samman") hänvisar på samma egenskaps
verkan i förhållandet människorna emellan. Varuna
och M. äro tillsammans stiftare och upprätthållare
af lagen (rta) och ha i denna egenskap mera en
etisk-moralisk än en naturalistisk-kosmologisk
karaktär. Och representerar Varuna företrädesvis den
moraliska rättfärdigheten, dess straffande eller
vedergällande sida, synes M. representera samma
moraliska världsordnings ljusare sida: harmoni,
sympati och laggiltig öfverensstämmelse. Man har
också ansett grundvalen för den vediska (eller rent
af den indoiranska) konceptionen af M. vara en
personifikation af öfverenskommelsen (människor
emellan, resp. mellan gudar och människor) och i
följd däraf personifikationen af rättvisan ungefär af
samma art som inom den grekiska åskådningen Thémis
och Dike. Emellertid vill en annan uppfattning som
grundval för Mitra-gestalten se en personifikation
af en naturföreteelse. När i Atharvaveda M. sättes
i förhållande till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbr/0376.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free