- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
715-716

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mixotrof, bot. (se Insektsätane växter) - Mixteka. Se Mexikanska språk - Mixtekfolk. Se Indianer - Mixter, blandning- och omröringsmaskin - Mixtum compositum, litet af hvarje - Mixtur - Mixtur 1. Farm., med., i vatten verkställd lösning - Mixtur 2. Mus., blandad stämma i orgeln - Mixtura agitanda, Skakmixer, farm., med. - Miya, jap., shintotempel - Miyako, japanskt ord för hufvudstad - Mizar, astron., dubbelstjärna i Stora Björnen - Mizbeah, hebr. Se Horn 3 - Mizil, stad i Valakiet - Mizon, Louis Alexandre Antoine - Mizraim, dets. som Misraim. Se Misrajim - Mizzonit, miner. Se Skapolit - M. I., i latinska inskrifter förkortning för Maximo Jovi - Mjaasund l. Mjösund - Mjechov, kretsstad i rysk-polska Kielce - Mjeldrunga (Mjelldrunga). Se Mjäldrunga - Mjele. Se Mjälsand - Mjellby. Se Mjällby - Mjelsand. Se Mjälsand - Mjoll, nord. myt. - Mjollner, nord. myt., Tors hammare

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

(se Symbios) och insektivorer (se Insektätande växter).
G. L-m.

Mixteka. Se Mexikanska språk.

Mixtekfolk. Se Indianer, sp. 498.

Mixter [mi’kst&; af eng. mixer, blandare], blandnings-
och omröringsmaskin. En mängd sådana af olika
konstruktioner användes i den kemiska industrien.
G. H-r.

Mixtum compositum (lat., af miscere, blanda, och
componere, sammansätta), litet af hvarje, plockgods.

Mixtur (lat. mixtura l. mistura, blandning). 1. Farm.,
med.
, i vatten verkställd lösning af medicinskt
verksamma ämnen, t. ex. organiska eller oorganiska
salter, med tillblandning (för smakens eller bättre
verkans skull) af någon sirap e. d. Benämningen
mixtura är i sista upplagan af den svenska farmakopén
utbytt mot namnen solutio och liquor. Åtskilliga
läkemedelsformer benämnas dock ännu på grund af
gammal häfd i dagligt tal "mixturer", t. ex. mixtura
salina
= solutio acetatis kalici Ed VI; m. simplex =
m. pyrotartarica camphorata Ed. VI; m. arsenicalis
Fowleri
= liquor arseniitis kalici o. s. v. –
2. Mus., blandad stämma i orgeln, vanligen bestående
af oktaver och kvinter, stundom äfven innefattande
tersen eller t. o. m. septiman, i andra eller
tredje oktaven ofvanför grundtonen. Mixtur
nyttjas endast i förening med andra stämmor.
1. O. T. S.* 2. A. L.*

Mixtura agitanda, Skakmixtur, farm., med., ett
preparat, som består af något i vatten olösligt
pulver e. d. i en vattenhaltig vätska, ibland
försatt med glycerin, någon sirap e. d. för att bli
"simmig". Pulvret sjunker hastigt till bottnen af
den flaska, hvari mixturen förvaras. Omedelbart före
upphällande af medikamentet i en sked omskakas flaskan
kraftigt, så att pulvret fördelar sig så likformigt
som möjligt i vätskan. Skakmixtur användes ibland
för att särskildt i barnpraktik underlätta intagandet
af pulver.
C. G. S.

Miya, jap., shintotempel; kejserliga palatset;
äfven binamn på kejserliga prinsar. Så t. ex. har
nuv. kejsaren utom namnet Yoshihito äfven burit namnet
Haru no Miya, och kronprinsen Hirohito heter äfven
Michi no Miya.

Miyako (sino-jap. Tokyo), japanskt ord för
hufvudstad. Se Bd XII, sp. 1451.

Mizar, astron., bekant dubbelstjärna i Stora
Björnens stjärnbild = &#950; Ursæ majoris. Redan för
blotta ögat förefaller denna stjärna dubbel, i
det att en ljussvagare stjärna, kallad Alkor, står
tämligen nära intill densamma. M. och Alkor bilda
dock ej tillsammans en dubbelstjärna i egentlig
mening. I en förstorande tub visar sig emellertid,
att M. består af två mycket tätt intill hvarandra
stående komposanter af resp. 2:a och 4:e storleken,
hvilka tillsammans bilda en verklig dubbelstjärna.
B-d.

Mizbeah, hebr. Se Horn 3, sp. 1111.

Mizil, stad i Valakiet, rumänska länet Buzeu,
vid järnvägen Bukarest–Roman. 5,320 inv. (1899).
J. F. N.

Mizon [mi&#7777;å’], Louis Alexandre Antoine, fransk
marinofficer och Afrikaresande, f. 1853 i Paris,
d. 1899 på Indiska hafvet, löjtnant vid flottan 1882,
företog s. å. med Savorgnan de
Brazza en expedition till Franska Kongo, nådde öfre
Ogowe och drog från Franceville där till Majumba
vid kusten genom dittills ej undersökt område. I
sept. 1890 företog han en ny stor expedition
till Väst-Afrika uppför Niger och Binue till
Jola, hvarifrån han förbi Ngaundere öfvergick
vattenskillnaden mellan Sannaga samt Scharis och
Kongos tillflöden och nådde i apr. 1892 Kumassa vid
Kadai, en biflod till Sanga. Under en s. å. företagen
ny expedition till öfre Binue anlade han i ett af
britt. Nigerkompaniet beroende område 1893 en fransk
station, men hemkallades på begäran s. å. af nämnda
kompani. Därefter blef han 1896 resident i Majunga
på Madagaskar och kort därefter förvaltare på Mayotta
och 1899 guvernör i Djibouti, men dog på resan dit.

Mizraim, dets. som Misraim. Se Misrajim.

Mizzonit, miner. Se Skapolit.

M. J., i latinska inskrifter förkortning för Maximo
Jovi,
åt Juppiter, den högste.

Mjaasund [mjå-] l. Mjösund, "det trånga sundet",
bildar det smala inloppet till Hafsfjord på Jæderen,
Stavanger amt, Norge. Nära sundet ligger gården
Jaasund med en stor bronsåldersgrafhög, öppnad 1842.
K V. H.

Mjechov (po. Miechów), kretsstad i
rysk-polska guv. Kielce. 4,090 inv. (1900).
J. F. N.

Mjeldrunga (Mjelldrunga). Se Mjäldrunga.

Mjele. Se Mjälsand.

Mjellby. Se Mjällby.

Mjelsand. Se Mjälsand.

Mjoll, nord. myt., syster till Torre (efter hvilken
Torremånad, januari, sades vara benämnd) och dotter
af Snjo, hvilken åter var son af Jokull (isberg,
istapp) l. Froste, bvars fader var Kare, Fornjots
son. Isl. mjoll betyder torr, nyfallen snö, jfr
sv. mjäll. Som man finner, äro de anförda släktnamnen
personifikationer af vinterliga företeelser.
Th. W.*

Mjollner, nord. myt., kallas Tors hammare, smidd af
dvärgarna Brock och Sindre, hvilka äfven
förfärdigade galten Gullinburste och guldringen
Draupner. Hammaren träffade alltid målet och återvände
alltid i egarens hand, men skaftet var kort. Med
M. dödar Tor jättar och rimtursar.
illustration placeholder
Torshammare af förgylldt silfver. Östergötland.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:55:12 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbr/0380.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free