- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
721-722

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mjältbrandsemfysem, Frasbrand l. Svartbrand, veter. - Mjältbrandskarbunkel. Se Mjältbrand - Mjälten, Splen l. Lien, anat. - Mjälthugg. Jfr Håll - Mjältsjuka, psykiatr., melankoli - Mjältsjukdomar. (se Leukemi). Se Mjältbrand och Mjälthugg - Mjärde. Se Fiskredskap - Mjöbäck, socken i Älfsborgs län - Mjöd, jäst dryck af honung och vatten - Mjödört, bot. Se Spirea - Mjöhund, fsv., vindthund - Mjöl, framställes genom malning af säd

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

är nästan alltid döden inom 1 1/2–3 dagar. Hos de i
sjukdomen döda djuren finner man blodet normalt,
men i den ur de gasfyllda svulsterna utpressade
muskelsaften förekomma talrikt de karakteristiska
bacillerna. Behandling af de sjuka djuren är
lönlös. För att hindra sjukdomens spridning gälla
samma föreskrifter som för mjältbrand, blott med den
skillnad, att de påbjudna försiktighetsmåtten behöfva
tillämpas endast på nötkreatur, emedan sjukdomen ej
angriper andra djur.
E. T. N.

Mjältbrandskarbunkel. Se Mjältbrand, sp. 718.

Mjälten, Splen l. Lien, anat., är en blodkörtel,
hos människan belägen i bukhålans öfre vänstra del
ofvan vänstra njuren, under mellangärdet och åt höger
mot magens botten. Vid denna är den fäst genom ett
öfverdrag af bukhinnan, hvilket stundom kan som en
stjälk uttänjas, så att mjälten ligger lös i bukhålan,
flyttbar och flyttande från det ena stället till det
andra (s. k. "vandrande" mjälte). Till konsistensen
är den friska mjälten mjuk, till färgen purpurröd,
med en dragning i grått. Den växlar hos samma individ
betydligt till storleken vid olika tillfällen, och
dess volym kan många gånger ökas i vissa sjukdomar,
t. ex. i långvarig frossa, då den äfven hårdnar
och blir specifikt tyngre. Anmärkningsvärd är vid
denna och några andra sjukdomar mjältens hastiga
ansvällning vid anfallen. Mjälten eger ett viktigt
inflytande på blodberedningen, i det att i den
frambringas hvita blodceller (till betydande del
i de s. k. malpighiska kropparna) och till pigment
sönderdelas röda blodceller. Blodpigmentet afledes
genom mjältvenen, som är en gren af portvenen, till
lefvern, där det tjänar som en del af råmaterialet
vid gallberedningen. Genom sin förmåga att upptaga
stora mängder blod och tömma samma blod genom
sammandragning af sin massa utöfvar mjälten äfven
stort inflytande på blodcirkulationen i bukhålan.
G. v. D. (E. Hgn.)

Mjälthugg, en huggande eller stickande flyktig
smärta i mjältregionen i vänstra sidan, som
vanligen uppkommer efter häftigt springande
i synnerhet efter måltider, då ventrikeln är
fylld. Denna nervsmärtas rätta säte och natur äro
något dunkla. Sannolikt sitter den ej i mjälten,
utan i diafragmat (mellangärdet), och uppkommer
genom denna muskels öfveransträngning. Genom stillhet
går den snart öfver. Ofta upphör den genast, då man
håller andan efter en djup inandning. Jfr Håll.
F. B.*

Mjältsjuka. psykiatr., folklig benämning på melankoli (se d. o.).

Mjältsjukdomar. Mjälten, som är ett synnerligen
blodrikt och elastiskt organ, blir lätt utsatt för
blodöfverfyllnad (hyperemi), i synnerhet i alla
slags infektionssjukdomar. Denna stegras sällan till
allmän inflammation af mjälten (splenitis, lienitis),
vanligare blott till svullnad, mjälttumör. En af de
viktigaste mjältsjukdomarna förekommer i leukemien
(se Leukemi). Se vidare Mjältbrand och Mjälthugg.

Mjärde. Se Fiskredskap, sp. 451, 452.

Mjöbäck, socken i Älfsborgs län, Kinds härad. 7,162
har. 837 inv. (1911). M. bildar med Älfsered och
Holsljunga ett pastorat i Göteborgs stift, Kinds
kontrakt.

Mjöd (isl. mjöðr; ordet finnes i alla germ. och
slav. språk samt är nära släkt med sanskr. madhu,
sötma, honung, och grek. methy, vin, rusdryck), en
hufvudsakligen af honung och vatten bestående jäst
dryck, som sedan årtusenden varit känd i Europa och
utgjorde fornskandinavernas älsklingsdryck. Mjöd
njutes ännu allmänt i Ryssland (där särskilda
mjödbryggerier och -utskänkningsställen finnas) samt i
Polen, Västpreussen, England o. s. v. Man kokar honung
med 7–8 ggr så mycket vatten, skummar flitigt ytan
och tillsätter olika kryddor, inlagda i linnepåsar,
som hänga ned i kitteln. Sedan blandningen kallnat,
bringas den till jäsning medelst jäst och ligger
därefter flera månader på fat. Detta mjöd innehåller
17 proc. alkohol. (Det mjöd, som i Sverige beredes,
t. ex. vid Gamla Uppsala, utgör en blandning af
svag vört och honung.) Om beståndsdelarna i de
gamle nordbornas mjöd saknas säkra uppgifter. Det
synes ha beredts af honung, som, upplöst i vatten,
fick jäsa, antagligen med tillsats af humle eller
andra kryddor. Man vet, att ofta vissa örter lades i
för att höja mjödets rusgifvande egenskaper. Enligt
Pytheas från Massilia (omkr. 300 f. Kr.) tillreddes
Tulebornas dryck af säd och honung. Äfven södra
Europas folk bryggda en mjöddryck (lat. hydromeli,
af grek. hydor, vatten, och meli, honung), om
hvilken Plinius yttrar, att den eger vinets alla
dåliga egenskaper, men, saknar dess goda. Jfr Mulsum.

Mjödört, bot. Se Spiræa.

Mjöhund (isl. mjöhundr), fsv., vindthund.

illustration placeholder
Hvetekorn starkt förstoradt, delvis i genomskärning,

1 skalet, 2 glutenskiktet, 3 mjölkärnan, 4 grodden.

T. v. ses uppfläkningar af skalets olika lager och

glutenskiktet.

Mjöl (isl. mjol, da. meel, ty. mehl) framställes
genom målning af säd och skidfrukter m. m. å stenar
eller valsstolar (se Kvarn). Malningens

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbr/0383.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free