- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
725-726

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mjölbagge, Mjölbill, zool. - Mjölbill, zool. Se Mjölbagge - Mjölby - Mjölby 1. Socken i Östergötlands län - Mjölby 2. Municipalsamhälle i M. 1. - Mjölby-Hästholmens järnväg - Mjöldagg, bot. Jfr Krusbärsmjöldagg och Äppelmjöldagg - Mjöldaggsvampar, bot. Se Erysibaceae - Mjöldryga, Mjölöka, farm.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

mjölmasken, lefver af kli och mjöl. Denna har en längd
af 30 mm., är plattadt cylindrisk, gulhvit, med 12
segment (utom hufvudet) och ett par fötter under hvart
och ett af de tre främsta segmenten. Den kan, då den
förekommer i stora massor, göra betydlig skada. Men
den är en begärlig spis för många burfåglar och
uppfödes därför afsiktligt i större burkar eller
blecklådor, hvilka fyllas med kli och mjöl, som
hålles något fuktigt genom en i kärlet instoppad
våt tygtrasa.
O. T. S.*

Mjölbill, zool. Se Mjölbagge.

Mjölby. 1. Socken i Östergötlands län, Vifolka
härad. 5,974 har. 5,174 inv. (1911), hvaraf 3,265
i det inom socknen belägna municipalsamhället
M. M. utgör ett till ägaren af Hulterstad patronellt
pastorat i Linköpings stift, Vifolka och Valkebo
kontrakt. – 2. Municipalsamhälle (enl. k. br. 29
sept. och 6 okt. 1899) i ofvannämnda socken, vid
Svartån, som där bildar 12 fall, i 3 afsatser,
sammanlagdt 7,5 m. i höjd, upptaxerade till 1,200
hästkrafter, och vid Östra stambanan, statsbanelinjen
Krylbo–M. och den enskilda banan M.–Hästholmen. Areal
omkr. 245 har. 3,265 inv. U911). Taxeringsvärde
å fastigheter 3,964,000 kr. (1911), hvaraf
168,500 kr. å jordbruksfastighet. Med undantag af
sparbankshuset, två skolhus och några enskilda hus,
hvilka äro af sten, äro alla öfriga byggnader af
trä. Där finnas flera hotell, gästgifvargård, flera
läkare, apotek, afdelningskontor af Östergötlands
ensk. bank och Sydsvenska kredit-a.-b., Vifolka
härads sparbank (öppnad 1866), och där bo
domhafvanden i Lysings och Göstrings domsaga
samt kronofogden och häradsskrifvaren i Lysings
och Göstrings härads fögderi. Där finnes en
egnahemskoloni på 27 bostadshus. Samhället, som
ligger på kanten af den bördiga östgötaslätten,
har vattenledningsverk och kloakledningsnät,
hvilka egas af samhället, elektricitetsverk
(A.-b. Knutsbro kraftstation), privatskola och
synnerligen liflig rörelse, framkallad af åns fall
och de lätta kommunikationerna (utom järnvägarna
mötas där fyra stora landsvägar: från Skeninge,
Linköping, Eksjö samt Jönköping och Grenna). Där
ha sedan äldre tider funnits kvarnar (redan 1284
bortskänkte konung Valdemars gemål Sofia en kvarn i
M.), som gett platsen dess namn; nu finnas 5 sådana,
flera snickeri- och möbelfabriker, mek. verkstäder,
andelsmejeri, stärkelsefabrik, ullspinneri och
trikåfabrik samt många handtverkare och handlande.
2. Wbg.

Mjölby–Hästholmens järnväg (sign. M. H. J.),
normalspårig (1,435 m.), Mjölby–Hästholmens
järnvägsaktiebolag tillhörig, 31 km. lång, inom
Östergötlands län belägen järnväg, som sträcker sig
i hufvudsakligen västlig riktning från Mjölby,
föreningsstation mellan Östra stambanan och
statsbanelinjen Hallsberg–Mjölby, till Hästholmens
station och hamn vid Vättern. Vid Hästholmen står
järnvägen i förbindelse med Fågelsta–Vadstena–Ödeshögs
järnväg och vid Väderstads station, 14 km. från
Mjölby, med den under byggnad varande (1912)
Bränninge–Skeninge–Väderstads järnväg, båda
smalspåriga. Järnvägen öppnades för allmän trafik 15
maj 1910, delen Rök–Hästholmen, 9 km., för godstrafik
dock först 1 sept. 1910. Vid 1911 års slut utgjorde
bokförda byggnadskostnaden 1,782,622 kr., hvaraf för
rullande materiel 211,654 kr., och
aktiekapitalet 800,000 kr. Järnvägsbolagets
styrelse har sitt säte i Mjölby.
A. d’A.

Mjöldagg, bot., konidiestadiet af mjöldaggsvampar
(se Erysibaceæ). Jfr äfven Krusbärsmjöldagg
och Äppelmjöldagg.

Mjöldaggsvampar, bot. Se Erysibaceæ.

Mjöldryga, Mjölöka, Secale cornutum, farm., är
det mellersta l. sclerotium-stadiet i utvecklingen af
den till Pyrenomycetes hörande mjöldrygesvampen,
Claviceps purpurea Tul. (se Claviceps med
fig.). Innan svampens egendomliga utveckling var
känd, beskrefvos dess olika stadier under olika namn;
så kallades t. ex. det första stadiet Ergotætia
abortans,
det andra Sclerotium clavus, det tredje
Cordiceps purpurea m. m. – Såväl mjöldrygans
egenskap att framkalla kronisk förgiftning (se
Ergotism) som att användas till läkemedel har
ledt till kemiska och experimentella forskningar,
som pågått under ett helt århundrade, utan att
ännu kunna sägas vara afslutade. Knappast någon
drog har erbjudit ett så ytterligt svårbearbetadt
material som mjöldrygan. Svamparnas beståndsdelar
sönderdelas lätt, och sannolikt medverka härvid
bakterier till uppkomsten af giftiga produkter,
som öka svårigheterna. Utom fet olja och sockerarter
märkes det för mjöldrygas upptäckande i mjöl och bröd
viktiga färgämnet sklererytrin; vidare ammoniumbaser,
såsom kolin, som vid sönderdelning utvecklar det
likt sillake luktande trimetylaminet, karakteristiskt
för fördärfvad mjöldryga. Som verksamma beståndsdelar
ha förr beskrifvits diverse mer eller mindre orena
blandningar, innehållande giftiga ämnen, såsom
ergotinsyra och sfacelinsyra m. m. samt det
hartsartade sfacelotoxinet, som ingick
förbindelser med vissa andra ämnen och gaf dem giftiga
egenskaper. Af större betydelse äro däremot vissa i
mjöldryga anträffade alkaloider. Det af fransmannen
Tanret (1875) framställda, kristalliserande ergotininet
(C35 H39 N5 O5) visade sig vara
så godt som overksamt likasom Kellers kornutin
och Jacobjs sekalin (båda sannolikt = orent
ergotinin). Synnerligen verksamt var däremot det
af engelsmännen Barger och Carr samt tysken Kraft
(1906) upptäckta ergotoxinet
(C35 H41 N5 O6), en
amorf alkaloid, som torde uppkomma af ergotinin
genom upptagande af en molekyl vatten och därför
äfven kallats hydroergotinin. Af intresse är äfven,
ehuru ej regelbundet för handen och ej erhållet i rent
tillstånd, Koberts synnerligen giftiga kornutin.
Giftiga produkter af ägghvita, troligen sönderdelad
under medverkan af bakterier, ha därjämte framställts;
de förekomma särskildt i vissa mjöldrygeextrakt
och visa såväl till sin kemiska byggnad som till
sina verkningar frändskap med det ur binjurar
framställda adrenalinet (se d. o.). – Mjöldryga
(pulver) eller därpå beredda extrakt användas för
att stilla blödning, särskildt vid förlossningar,
efter barnets framfödande. Blödningen stillas dels
genom kraftig sammandragning af lifmoderväggens glatta
muskulatur, dels genom sammandragning af blodkärlen –
båda sättas direkt i verksamhet genom beståndsdelar i
drogen. Medlet bör helst ej användas förr, än barnet
är framfödt, emedan det ibland framkallar en ihållande
kramp i lifmodern,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbr/0385.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free