- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
727-728

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mjöldryga, Mjölöka, farm. - Mjölhår, bot. Se Mjölig - Mjölig, bot. - Mjölis (Mjölnarmatte), ett kortspel - Mjölk

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hvarigenom fostret kväfves. Vid försök till
fosterfördrifning har mjöldryga stundom framkallat
akut förgiftning, äfven med dödlig utgång under svårt
illamående, törst, kräkningar och diarré, häftiga
krampanfall samt slutligen allmän förlamning och
död genom kväfning; under lifmoderblödningar afgår
fostret, vanligen dödt. Förgiftningen räcker flera
dagar; sällan tillstöter brand. – Sistnämnda symtom,
som särskildt kännetecknar många fall af kronisk
mjöldrygeförgiftning (ergotismus gangrænosus,
se Ergotism), beror, likasom lifmoder- och
kärlverkningarna, på ergotoxinet; på lifmoder
och blodkärl verka äfven de nämnda giftiga
spjälkningsprodukterna af ägghvita. Branden
uppkommer genom den starka och långvariga
kärlsammandragningen, hvartill sannolikt kommer
någon giftverkan på blodet eller på åderväggarna,
ledande till blodproppsbildning, hvarigenom blodkärlen
tilltäppas och väfnaden i saknad af näring afdör. Vid
djurförsök ha särskildt tuppens kam och svinets tryne
angripits af brand; hos människan träffas mest tår
och fötter, fingrar och händer af denna egendomliga
förändring. Som orsak till krampsymtomen har man
tänkt på det Kobertska kornutinet, som är ett häftigt
krampgift, och där det finnes närvarande, kunde det
väl förklara krampanfallen vid akut förgiftning
med mjöldryga. Däremot kan detta ämne svårligen
anses förorsaka de länge ihållande, egendomliga
krampsymtomen vid ergotismus convulsivus (se Ergotism),
då nämnda kornutin visat endast akuta verkningar;
hur den kroniska konvulsiva förgiftningsformen
uppstår, är därför ännu oafgjordt. – Som läkemedel
användas dels pulver på drogen, dels extrakter
till intagning. Svenska farmakopén upptager såväl
extractum fluidum secalis cornuti som ett "tjockt"
extrakt: extract. secalis cornuti; båda kunna äfven
sprutas under huden, det senare efter lösning i
vatten, för ernående af snabbare verkan. Utom dessa
läkemedelsformer har funnits och finnes i handeln
ett stort antal preparat, olika slag af "ergotin"
och "kornutin" m. m., af mycket växlande och osäker
verkan, ofta overksamma, ibland farliga, hvarför de
ej kunnat tillvinna sig läkarnas förtroende. Själfva
drogen mjöldryga och än mer extrakten förändras
under förvaring och måste därför ej sällan förnyas;
af drogen skall årligen nytt förråd anskaffas till
apoteken. Genom att förvara mjöldryga i väl slutet,
mörkt kärl öfver osläckt kalk, som håller luften
i kärlet väl torr, blir drogen mera hållbar. –
Det på undersökning af mjöldrygan nedlagda myckna
arbetet har ännu ej ledt till upptäckten af någon
fullt pålitlig och tillika ofarlig läkemedelsform,
hvarför medlets anseende bland praktiska
läkare i allmänhet icke är synnerligen stort.
C. G. S.

Mjölhår, bot. Se Mjölig.

Mjölig, bot., säges om en växtdel, t. ex. bladen
af Chenopodium album, som är beklädd med små, lätt
lossnande hår, mjölhår, hvilka som lösa korn
kunna rullas mellan fingrarna. Fröhvita säges vara
mjölig, om den är krithvit och vid genomskärning lätt
sönderfaller i småpartiklar.
G. L-m.

Mjölis (Mjölnarmatte), ett kortspel, besläktadt
med de olika spelsorter, som bära namnet tok. Antalet
spelande kan växla efter behag,
hvarför man i spelet också kan använda flera
sammanblandade lekar – i detta fall tillämpas
grundsatsen "lika tar öfver lika". Inga bud finnas,
man skall ta öfver utspelt kort eller också ta upp
alla utslagna kort – hvarje stick har lika många kort
som det finns spelande –, och spelet går ut på att bli
af med sina kort och kvarlämna en spelande, "mjölis".
R-n B.

Mjölk, en i däggdjurshonors mjölkkörtlar
genom specifik verksamhet hos deras celler bildad
och afsöndrad vätska, som af naturen bestämts till
ungarnas näring och är sammansatt af alla för detta
ändamål lämpliga ämnen. Alla slag af mjölk innehålla
som hufvudsakliga beståndsdelar ägghviteämnen
(framförallt kasein l. ostämne), fett, mjölksocker,
salter
och vatten. Som exempel på sammansättningen må
följande tabell tjäna, hvarvid dock bör ihågkommas,
att mjölkens beskaffenhet växlar inom vida gränser
till följd af många olika omständigheters inflytande,
så att de anförda talen få betraktas endast som
ungefärliga medeltal.
Mjölk från Vatten Ägghviteämnen Fett Mjölksocker Salter
Kvinna 88,6 1,6 3,5 6,0 0,30
Ko 87,1 3,6 3,7 4,9 0,71
Get 85,9 3,7 4,1 4,5 0,88
Får 83,5 5,7 6,1 4,0 0,66
Sto 90,0 1,9 1,1 6,7 0,31
Åsna 90,0 2,1 1,3 6,3 0,30
Hund 75,4 9,9 9,6 3,2 0,73
Elefant 67,7 3,1 19,68,9 0,70

De mjölksorter, som i större eller mindre mån
användas till människoföda, ha alla samma fysikaliska
beskaffenhet, i det de utgöra emulsioner, i hvilka det
ytterst fint fördelade fettet bildar mikroskopiskt små
kulor, som äro uppslammade i en vätska, där de öfriga
beståndsdelarna äro lösta. Lämnas mjölken i hvila,
stiga dessa små fettkulor, såsom specifikt lättare än
den öfriga vätskan, upp till dennas yta och bilda där
ett lager af grädde. En del fett stannar dock alltid
kvar i det undre lagret, skummjölken, liksom å andra
sidan de uppåt stigande fettkulorna genom ytattraktion
städse föra med sig af mjölkens alla öfriga
beståndsdelar, hvilka således återfinnas i grädden. Då
grädden uppstiger långsamt och ofullständigt,
säges mjölken vara tung. Detta inträffar, då mjölken
skakats, såsom vid forsling på kärra, då den afkylts
starkt (kalltung) och då den alstrats inemot
kons afsiningstid (kotung). Denna beskaffenhet är
ogynnsam vid gräddsättning, men inverkar ej vid
gräddens åtskiljande med centrifug. Mjölkens hvita
eller gulhvita färg och ogenomskinlighet (först i
helt tunna lager synes den blåhvit och genomlysande)
bero dels på fettkulornas närvaro, dels på ostämnets
egenskap att (vid närvaro af fosforsyrad kalk)
lösas i vatten till en opaliserande, mer eller mindre
"mjölkhvit" vätska. Först efter afskiljandet af
både fett och kasein kan ur mjölken ett vattenklart
filtrat erhållas. Vid undersökning af mjölk med
mikroskopet ser man synfältet uppfylldt af otaliga
fettkulor. Dessas storlek är olika hos mjölk från
olika djur och växlar för öfrigt i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbr/0386.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free