- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
739-740

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mjölkdroppen, (förening för spädbarnsmjölk) - Mjölke. Se Fiskar - Mjölke, bot., namn på Epilobium augustifolium - Mjölkedalen (Melkedalen), fjälldal i Norge - Mjölkedalsbraeen. Se Mjölkedalen - Mjölkedalspigger. Se Mjölkedalen - Mjölkedalstind. Se Mjölkedalen - Mjölkedöla. Se Mjölkedalen - Mjölkfeber - Mjölkfeber 1. Med. Se Mjölkafsöndring - Mjölkfeber 2. Veter., detsamma som kalfningsfeber - Mjölkflytning, med. Se Galaktorré - Mjölkförfalskning. Se Mjölk - Mjölkgatan. Se Vintergatan - Mjölkglas, tekn. Se Ben-glas och Glasfabrikation - Mjölkgrottan vid Betlehem - Mjölkgångar. Se Mjölkkörtel 2. - Mjölkhandel. Se Mjölkhushållning - Mjölkhare, svensk folktro. Se Bära - Mjölkhushållning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

anstalter i olika församlingar af hufvudstaden, hvarjämte
två mindre föreningar med samma namn och syfte
verka i Stockholm och Hagalund. I Göteborg
sköter en förening sex anstalter, och femton
andra svenska städer ha likartade och liknämnda
föreningar. Anstalterna ledas af läkare, ega hvar
sin inspektris och förestås vanligen af examinerade
sjuksköterskor. Noggrant kontrolleras, att mödrarnas
digifningsskyldighet iakttages. Föreståndarinnorna
tillreda och utlämna enligt gifna föreskrifter
den artificiella födan. Denna består vanligen af
komjölk eller blandning däraf med vatten, men
äfven andra mjölkblandningar, med hafrevatten,
maltsoppor m. m. lämnas vid behof. Portionerna få
afhämtas på anstalterna; full dagsportion utgöres af
8 flaskor om 175 kbcm. Utdelningen sker dels alldeles
kostnadsfritt, dels mot efter olika betalningsförmåga
afpassad afgift. Föreståndarinnorna öfvervaka
genom besök i barnens hem, att gifna föreskrifter
efterlefvas, ge hjälp, då skolad sjukvård behöfves,
o. s. v. Vanligen lämnas äfven kostnadsfri läkarvård,
ofta fri medicin, och lämpliga småbarnskläder utlånas
genom Mjölkdroppen. Verksamhetens omfattning kan
bedömas däraf, att den stora Stockholmsföreningen
intill 1 okt. 1911 anlitats af 3,122 barn och 31
dec. 1910 egde 138,025 kr. i tillgångar, medan
årets utgifter belöpte sig till 9,086 kr. Se
"Några anteckningar om Mjölkdroppen" (1911).
M. Bll.

Mjölke (lat. lactes), den inhemska benämningen på
såväl de hanliga generationsorganen (testiklarna)
hos fiskarna som den därifrån afsöndrade
sädesvätskan. Anledning till namnet ligger
uti den mjölkhvita färgen hos båda. "Mjölkarna"
l. testiklarna äro hos fiskarna i allmänhet pariga
och långsträckta samt intaga i moget tillstånd en
ganska betydlig del af bukhålan, som därigenom
utspännes, mellan njurarna och tarmkanalen. Hos
hajfiskarna föres sädesvätskan genom njurens
främsta del, som står i förbindelse med testikeln,
ut i urinledaren, som i sin främsta del tjänstgör
väsentligen som sädesledare. Ganoiderna förhålla
sig på liknande sätt. Hos benfiskarna däremot eger
intet samband med njurarna rum, utan hvarje testikel
står i omedelbar förbindelse med sädesledaren, som
baktill förenar sig med den motsatta sidans till
en oparig gång; den senare mynnar antingen ut med
en särskild öppning bakom analöppningen eller - och
detta är det vanligaste förhållandet – utmynnar den
gemensamt med urinledaren. – Mjölken l. sädesvätskan
utgöres af ett mer eller mindre tunnflytande sekret,
innehållande milliontals spermatozoer, bestående
af en knappformig eller aflångt cylindrisk kropp
eller hufvud med en vidfäst, mer eller mindre lång,
rak eller skruflikt vriden cilie. Denna är rörlig,
så länge spermatozoiden är lefvande. I vatten eger
detta rum blott några få minuter. Men i oblandadt
tillstånd och innesluten i tillkorkad flaska, har
sperman vid 4–5° C. visat sig befruktningsduglig
ännu efter sex dagar. Se vidare Fiskar, sp. 415.
R. L. (L-e.)

Mjölke, bot., namn på Epilobium angustifolium.

Mjölkedalen (Melkedalen), trång fjälldal utan
bofast befolkning i Jotunheimen fjäll i nordvästra
hörnet af Kristians amt, Norge. M. genomflytes af
älfven Mjölkedöla, som bildar Store Mjölkedalsvand,
omgifvet al de storslagna,
omkr. 2,000 m. höga Mjölkedalspigger och
af Mjölkedalsbræen, som går ända ned i
vattnet. Nära detta höjer sig i n. det skarpt
formade Mjölkedalstind (2,166 m.). Genom M. leder
utstakad väg med ständigt ökad turisttrafik.
K. V. H.

Mjölkedalsbræen. Se Mjölkedalen.

Mjölkedalspigger. Se Mjölkedalen.

Mjölkedalstind [-ti’n]. Se Mjölkedalen.

Mjölkedöla. Se Mjölkedalen.

Mjölkfeber. 1. Med. Se Mjölkafsöndring.
– 2. Veter., detsamma som kalfningsfeber.

Mjölkflytning, med. Se Galaktorré.

Mjölkförfalskning. Se Mjölk, sp. 731.

Mjölkgatan. Se Vintergatan.

Mjölkglas, tekn. Se Ben-glas och
Glasfabrikation, sp. 1281.

Mjölkgrottan vid Betlehem, en naturlig fördjupning
i berget, omkr. 5 m. lång, 3 m. bred och 2,75
m. hög. Traditionen säger, att den heliga familjen
en gång sökte skydd där; en droppe af jungfru
Marias mjölk föll då på golfvet. Både kristna och
muhammedaner tro, att stenen i denna grotta har
förmåga att öka mjölktillgången både hos kvinnor och
djurens honor, och ännu i dag få pilgrimerna kakor
tillblandade af vatten och stoftet från grottan.

Mjölkgångar, gröfre föreningar af mjölkkanalerna i
jufret. Se Mjölkkörtel 2.

Mjölkhandel. Se Mjölkhushållning.

Mjölkhare var enligt svensk folktro en öfvernaturlig
tjänsteande åt trollpackor, hvilka begagnade sig af
den för att mjölka andras kor. Dessa "harar" utspydde
efter slutad förrättning mjölken i häxans fat. Enligt
skotsk, walesisk och irisk folktro förvandlade sig
häxorna själfva till dylika harar. Se vidare Bära.

Mjölkhushållning, det ekonomiska tillgodogörandet af
mjölk, utgör en viktig del af landthushållningen,
i synnerhet där, som i Sverige och Danmark,
största delen af åkerns och ängens grödor användes
till foder åt nötboskapen och landtbrukets
inkomster hämtas hufvudsakligen från ladugårdens
mjölkafkastning. Åtskilliga husdjurs mjölk användes
af människan, men vid mjölkhushållningen i Sverige
förekommer vanligen endast komjölk, i vissa delar af
landet dock äfven getmjölk (se Getsläktet) och hos
lapparna renmjölk (se Rensläktet). I det följande
afses därför hufvudsakligen komjölk. Från att
förr ha varit endast en del af hushållsgöromålen
har mjölkhushållningen i vårt land sedan midten af
1800-talet fått allt större betydelse för jordbrukets
ekonomi samt till stor del öfvergått till en
rationellt bedrifven fabrikshandtering, utöfvad
af enskilda företagare eller sammanslutningar af
mjölkleverantörer (se Mejeri). Mjölkhushållningens
nationalekonomiska betydelse framgår däraf, att
landets 1,8 mill. kor beräknas årligen i medeltal
lämna omkr. 1,900 kg, mjölk hvar eller tillsammans
omkr. 3,500 mill. kg., som efter ett pris af 8 öre
pr kg. äro värda inemot 300 mill. kr., d. v. s. nära
hälften af en medelskörds värde, och att häraf utföras
20–25 mill. kg. smör till ett värde af omkr. 50
mill. kr. öfver värdet af infördt smör och ost. Från
1868 har utförseln af smör, som går på England direkt
eller öfver Danmark,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbr/0392.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free