Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mjölkhushållning - Mjölkhål, veter. Se Mjölkåder - Mjölkhämmande medel, med. Se Mjölkafsöndring - Mjölkjufver, veter. Se Mjölkkörtel 2. - Mjölkkakao. Se Kakao - Mjölkkanaler. Se Mjölkkörtel 2. - Mjölkkastning - Mjölkkondensering. Se Mjölk - Mjölkkonversering. Se Mjölk - Mjölkkontroll och Mjölkkontrollanstalt. Se Mjölkprofning - Mjölkkur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
öfverstigit införseln, hvilken numera är en obetydlighet
(1911 endast 153,000 kg.), och numera har därtill
kommit en år för år stigande utförsel af mjölk
och grädde till Tyskland och Danmark. Däremot
införes något mer ost än som utföres. Under det
att nötboskapen förr till stor del hölls för att
skaffa för jordens fruktbarhet behöflig gödsel,
betalar numera mjölken vid väl skötta jordbruk
till större delen eller helt och hållet djurens
underhåll, så att mången landtman nu har en långt
större mängd gödsel än förr utan eller med blott
ringa kostnad. – Mjölkhushållningens teknik har
under senaste halfsekel i hög grad utvecklats i
säkerhet och snabbhet genom införande af afkylning
(på 1860-talet), termometerns bruk (på 1870-talet),
maskinskumning (1880-talet), pastörisering och
andra åtgärder för kontroll af bakterielifvet
i mjölken och dess produkter (under de två
senaste årtiondena). Mjölken realiseras vanligen
fördelaktigast genom försäljning af oskummad
mjölk direkt till förbrukarna. Omkostnaderna bli
därigenom jämförelsevis obetydliga, emedan mjölkens
behandling då vanligen består blott af uppsilning
och afkylning, hvilka kräfva blott ringa utgift för
lokal och inventarier. Största kostnaden fordrar
transporten, hvarför området för mjölktillförsel till
en afsättningsort förr ansågs ej böra öfverskrida
en mil ("mjölkmilen"). Lättad samfärdsel med
järnväg och ångbåt samt förbättrade anordningar för
mjölkens afkylning ha numera mångdubblat området för
mjölktillförseln. Kostnaden för mjölkens behandling
ökas dock betydligt (ända till 3 öre pr kg.), där
stränga fordringar ställas på anordning och behandling
af mjölken i hygieniskt syfte (slamseparering för
att aflägsna fasta föroreningar, homogenisering m. m.)
Där ej afsättning för den oskummade mjölken
finnes, realiseras den mest genom beredning af
smör och, i mindre utsträckning, af ost, hvilket
alltmer öfvergått till en särskild handtering (se
Mejeri). Omedelbart efter mjölkningen bör mjölken
silas, helst genom bomullsfiltrum (t. ex. Ulanders
"Ulax-sil", som kvarhåller äfven fina föroreningar)
och i friska luften, så att mjölken blir befriad från
ladugårdslukt. Därefter bör man, så fort lämpligen ske
kan, afkyla eller pastörisera mjölken för att hindra
de i densamma upptagna bakterierna att föröka sig och
föranleda skadliga jäsningar. Huru härvid tillgår,
beror väsentligen på sättet för gräddens afskiljande
(se Centrifug och Gräddsättning). Smör beredes
mer sällan direkt af mjölk, utan i regel af grädde,
som afskiljes genom gräddsättning och handskumning
eller separering. Om mjölken skall gräddsättas, sker
detta vanligen i isbad. Så sker också vanligen med
den mjölk, hvilken skall separeras först efter flera
timmar, såsom aftonmjölken, som separeras följande
morgon. Den mjölk, som skall separeras omedelbart
efter mjölkningen, afkyles ej förut, utan pastöriseras
först och separeras vid pastöriseringstemperatur,
eller ock värmes den, om behöfligt, till för
separering lämplig grad. I senare fallet böra efter
separeringen grädden och helst äfven skummjölken
pastöriseras för att döda förefintliga bakterier. Som
erfarenheten visat, att smöret blir bättre, då
mjölken pastöriseras före separeringen, brukas grädd-
och skummjölkpastörisering föga. Därefter beredes
grädden till kärnmognad, hvilket sker genom syrning,
inledd genom tillsatt god "syra", afkyles till lämplig
kärningstemperatur och kärnas. Mera sällan tillverkas
numera sött smör, d. v. s. utan gräddens syrning,
emedan smörutbytet då blir mindre och fel på smörets
smak lättare framträda.
Den mjölk, som skall ystas, pastöriseras ej, emedan
detta försvårar ystning och ostens mognad. Vid vissa
mejerier beredes endast ost, vid andra däremot ystas
den oskummade mjölken eller blandning af oskummad och
skummjölk, då smörprisen äro låga, och vid andra åter
ystas hufvudsakligen för att på sådant sätt använda
den vid smörberedningen erhållna skummjölken. Med
tillhjälp af emulsor, en maskin, som finfördelar
och emulgerar fett, kan man åter tillföra skummjölk
den borttagna fettmängden. Försök att använda på
detta sätt med billiga fettsorter uppblandad mjölk
till kalfuppfödning har icke haft synnerlig framgång,
men däremot har sålunda fettanrikad mjölk med större
framgång användts till ystning. På senaste tid har man
börjat att af skummjölken bereda kasein, som fått
stor användning som betningsmedel vid textilämnens
färgning, till beredning af lim samt för tillverkning
af galalit (se d. o.). Ur vasslan efter ystning
af oskummad mjölk uttages stundom det kvarvarande
fettet genom separering och beredes till vasslesmör,
hvilket aldrig blir så fint som gräddsmör. Vanligare
är att genom inkokning af vasslan bereda mesost, som
hufvudsakligen består af mjölksocker. Det allmännaste
är dock, att all vassla och den skummjölk, som ej kan
afsättas till människoföda, användas till uppfödning
af kalfvar och svin. Se Mejeri, Ost, Smör och
Svinskötsel.
H. J. Dft.
Mjölkhål, veter. Se Mjölkåder.
Mjölkhämmande medel (Antigalactica), med. Se
Mjölkafsöndring, sp. 737.
Mjölkjufver, veter. Se Mjölkkörtel 2.
Mjölkkakao. Se Kakao, sp. 573.
Mjölkkanaler, de finare gångar, genom hvilka mjölken
ledes från jufrets körtelblåsor (alveoler) till de
gröfre mjölkgångarna. Se Mjölkkörtel 2.
Mjölkkastning, ett oegentligt och fordom mycket
missbrukadt ord, som skulle betyda, att kvinnomjölken
genom sinnesrörelser, förkylningar, upphörd digifning
o. d. hastigt skulle upphöra att afsöndras och
i stället "kasta sig" på inre organ, förorsakande
inflammationer, yrsel, galenskap o. d. Detta får dock
ej tagas efter bokstafven; ty det är ej mjölken,
som sålunda går åt annat håll, utan på sin höjd
den blodkongestion, som framkallar och underhåller
mjölkafsöndringen. I denna mening är det visserligen
sant, att en annan starkare blodkongestion till annat
organ kan ha till följd ett hastigt, öfvergående
hämmande af mjölksekretionen. Denna kan, om den
afstannat, återkallas genom värme och retmedel
på brösten, framför allt genom barnets sugning.
F. B.*
Mjölkkondensering. Se Mjölk, sp. 731 f.
Mjölkkonservering. Se Mjölk, sp. 731.
Mjölkkontroll och Mjölkkontrollanstalt. Se Mjölkprofning.
Mjölkkur. Mjölk nyttjas i sjukdomar icke blott
dietetiskt (som ett lättsmält och närande födoämne),
utan äfven kurativt (som ett botemedel). Man har
härvid mest begagnat komjölk, spenvarm, oskummad
eller skummad, men äfven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
