Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale / 747-748 (1913) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mjölkning - Mjölkningsmaskiner

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och fullständigt, bör den ske mildt, ty då släpper
kon mjölken lätt, under det hon återhåller den,
om mjölkningen gör henne obehag. Vissa kor äro
dock hårdmjölkade till följd af fel i spenarna
(jfr Mjölkkörtel 2). Särskilda mjölkningsmetoder,
som afse att göra mjölkningen behaglig för korna och
bearbeta jufret, som kalfven gör det vid diandet,
ha utarbetats, t. ex. af dansken Hegelund, men icke
kunnat vinna allmän tillämpning. Orsaken till, att kor
äro hårdmjölkade, är dels förträngning af spenkanalen,
genom förtjockning af slemhinnan som följd af
sår eller katarrer, dels partiell sammanväxning
af spenkanalen, som därvid är genomdragen af fina
tvärgående bindväfsbalkar, dels veck på slemhinnan,
hvilka vid mjölkningen som klaffar täppa till
spenkanalen; någon gång kan orsaken äfven vara rädsla
eller en stegrad känslighet i nerverna, som gör,
att spenens muskler vid beröring af spenen draga
sig tillsammans och spenkanalen blir trängre. Felet
kan afhjälpas genom införande af ett fint metallrör,
s. k. mjölkrör, i spenkanalen vid mjölkningen eller
genom operation, hvarvid de bildade bindväfsbalkarna
eller slemhinnevecken genomskäras med ett därtill
särskildt afsedt instrument.

Renligheten vid mjölkning har förr varit alltför litet
beaktad, men på senare tid har allt större vikt fästs
därvid, dels af hygieniska skäl, dels emedan mjölkens
renhet visat sig ha stor inverkan på mjölkprodukternas
godhet och värde. Mjölkningen har af ålder utförts
af kvinnor, men då det är ett tungt arbete, har det i
större ladugårdar allt mer allmänt börjat öfvergå till
den manliga personalen, och svårigheten att erhålla
mjölkare och den starka stegring, som aflöningen för
mjölkning undergått, ha framkallat konstruktion och
användning af mjölkningsmaskiner (se d. o.). Genom
oftare återkommande mjölkning höjes mjölkens mängd
och fetthalt, men af praktiska skäl mjölkas i
regel 3 gånger dagligen, då kon är högmjölkande,
och sedan 2 gånger om dagen. En mjölkare bör kunna
mjölka 12–15 kor gifvande tillsammans 100 kg. mjölk
pr dag. Aflöningen för mjölkningen växlar efter visst
pr mål och plägar numera uppgå till omkr. 1 öre för
1 kg. mjölk. För att kontrollera kornas mjölkning och
ha ledning för deras utfodring plägar på regelbundna
tider, hvar tionde dag, anställas profmjölkning,
d. v. s. vägning eller mätning af hvarje kos mjölk
och helst äfven bestämning af fetthalten för hvar
särskild ko. Se Kontrollförening.
E. T. N. H. J. Dft.

Fig. 1. Lawrence-Kennedys mjölkningsmaskin.

Mjölkningsmaskiner, apparater för uttömning af
mjölken ur kons jufver. Försöken att konstruera
dylika gå långt tillbaka i tiden. Redan vid
världsutställningen i London 1862 förevisades
en användbar mjölkningsmaskin, och sedan ha
hundratals uttagna patent visat uppgiftens stora
svårigheter, som först på senaste åren lösts så pass
fullständigt, att dessa maskiner kunnat få praktisk
betydelse. Hufvudfordringarna på en mjölkningsmaskin
äro: att man med densamma skall kunna någorlunda
fullständigt uttömma mjölken, utan att skada kons
jufver eller nedsätta hennes mjölkalstring, att
maskinen skall kunna lätt anpassas till alla kor
oberoende af deras växlande spenstorlek samt att
den skall skydda mjölken för förorening med smuts
eller bakterier.
De användbara maskiner, som hittills framkommit, ha
konstruerats efter tre olika grunder: sugmaskiner,
vid hvilka luftförtunning suger ut mjölken ur jufret,
tryckmaskiner, vid hvilka mjölkkanalen vid spenroten
tillslutes genom tryck, hvarefter spenens innehåll af
mjölk utpressas liksom vid handmjölkning, samt sug-
och tryckmaskiner, som liksom kalfven vid diandet
låta sugning och tryckning omväxla. – Sugmaskinerna
bestå i sin enklaste form af en luftpump, förbunden
med ett lufttätt mjölkkärl, medelst gummislangar
förbundna med spenkoppar, hvilka tätt omsluta de däri
instuckna spenarna. Luftpumpen drifves för hand eller
med motor. Detta slags maskiner har numera bragts till
rätt stor fullkomlighet, och särskildt den af skottarna
Lawrence och Kennedy gjorda konstruktionen,
ytterligare förbättrad af Burrel, Gillie m. fl.,
har funnit stor användning i Australien och Förenta
staterna. Det för denna konstruktion egendomliga
är dels, att sugningen med tillhjälp af en på
mjölkkärlet anbragt dubbelcylindrig kolfmaskin,
pulsator, bringas att omväxlande verka med full
styrka och nästan upphöra, hvarigenom inuti de yttre
metallspenkopparna förefintliga kautschukhölster vid
den högre luftförtunningen samtidigt med sugningen
tilltrycka spenen, så att en om kalfvens diande
påminnande förening af sugning och tryckning
åstadkommes. En annan konstruktion, som äfven
vunnit rätt stor användning, är Wallaces, som
användes i England och Skottland. Mot sugmaskinerna
har anmärkts, att de kunna komma att suga blod ur
jufret, då mjölken uttömts, men farhågan härför
har icke bekräftats vid de nämnda maskinerna. En
annan olägenhet är svårigheten att hindra slangarnas
inficiering med skadliga bakterier. Detta fel har
man visserligen lyckats undanrödja genom slangarnas
sköljning och förvaring i saltvatten, men faran af
försumlighet i deras skötsel gör dock, att slangars
användning anses som en olägenhet. – Tryckmaskinerna
representeras förnämligast af svenska uppfinningar,
hvilka utvecklats så, att de f. n. (1912) stå
främst bland mjölkningsmaskinerna. Den äldsta af
dessa konstruktioner, G. De Lavals laktator, hvars
arbetande delar utgjordes af parställda rullar, som
under nedåtgående rörelse mellan sig pressade spenen,
var en snillrik konstruktion men maskinen var för
hårdhändt, utsatt för nedsmutsning och dyrbar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>