- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
753-754

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mjölkprofvare - Mjölkprofvare 4. Apparater för direkt bestämning af fetthalten - Mjölkprofvare 5. F. Soxhlets aerometriska fettbestämningsapparat - Mjölkprofvare 6. R. Wollnys refratometriska metod - Mjölkpulver - Mjölkpulver 1. Se Mjölkmjöl - Mjölkpulver 2. Pulverformiga fodermedel - Mjölkpump, sugpump - Mjölkpunch, dryck - Mjölkras, boskapsras - Mjölkriget, franskt folkupplopp. Se Turgot - Mjölksaft, bot. - Mjölksaft 1. Fysiol. Se Chylus - Mjölksaft 2. Bot. - Mjölksaftceller, bot. Se Mjölksaft 2. - Mjölksaftkärl - Mjölksaftkärl 1. Fysiol. Se Chylus - Mjölksaftkärl 2. bot. Se Mjölksaft 2. - Mjölksekretion. Se Mjölkafsöndring - Mjölkskifling, bot., svampsläktet Lactarius - Mjölkskorf, eksem - Mjölksmör. Se Mjölkhushållning och Smör - Mjölksocker, Laktos, kem. - Mjölkspegel, veter.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Hit hör De Lavals laktokrit, som består
af en på en separatorspindel fäst stålskifva,
i hvilken radiellt insättes ett större antal
profvare fyllda med mjölk, försatt med den med
syran kokade mjölken. Laktokritskifvan med de
isatta rören centrifugeras under uppvärmning,
och fettprocenten afläses direkt i det graderade
röret. Laktokriten har i vårt land allmänt ersatts af
I. Lindströms butyrometer (fig. 2), som är bekvämare
och billigare. Syran (numera används rå svafvelsyra)
får inverka på mjölken i rören under centrifugeringen,
hvarvid dessa först omges af varmt vatten för att
befordra fettets afskiljande och sedan af kallt,
som bringar fettet i glasröret att stelna, hvilket
underlättar afläsningen. Andra snarliknande apparater
äro den i Schweiz och Tyskland använda N. Gerbers
butyrometer,
hvari fettet löses i amylalkohol, samt
S. M. Babcocks butyrometer, som företrädesvis brukas
i Nord-Amerika.

5. Med F. Soxhlets areometriska fettbestämningsapparat
behandlas först mjölken med
kalilut, som upplöser mjölkens ägghviteämnen, och
en afmätt mängd eter, som löser fettet, hvarefter
lösningens eg. vikt bestämmes med en areometer och
på grund däraf fetthalten efter en särskild tabell.

6. Enligt R. Wollnys refraktometriska metod
bestämmes den såsom i föregående metod
erhållna fettlösningens fetthalt med en
refraktometer, ett instrument, genom hvilket
smörfettets brytningsindex (se Smör) bestämmes.
H. J. Dft.

Mjölkpulver. 1. Se Mjölkmjöl. – 2. Pulverformiga
fodermedel, som utbjudas under i regel falska eller
öfverdrifna uppgifter om deras förmåga att öka
kornas mjölkalstring. De innehålla vanligen tämligen
värdelösa kryddor. Se N. Hansson, "Några kraft- och
helsofoder. Meddelande N:o 41 från Centralanstalten
för försöksväsendet på jordbruksområdet".
2. H. J. Dft.

Mjölkpump, sugpump för uppdragande af mjölk i
bröstvårtorna hos digifvande kvinnor, enklast i form
af en kautschuksballong och en glaskupa.
F. B.*

Mjölkpunsch, dryck, bestående af lika mängder vatten
och alkohol (vanligen arrak) samt mjölk till vattnets
dubbla mängd, citron och stundom vanilj. Bottensatsen
frånsilas, och punschen upphälles på flaskor och
fortäres kall.

Mjölkras benämnes sådan boskapsras, som utmärker
sig genom utpräglade anlag för mjölkproduktion,
t. ex. frisiska nötboskapsrasen, ostfrisiska
mjölkfåret, Saanengeten m. fl.
H. F.

Mjölkriget, ett franskt folkupplopp 1775. Se Turgot.

Mjölkrör, bot., celler hörande till ledningsväfnaden
innehållande mjölksaft (se d. o. 2).

Mjölksaft. 1. Fysiol. Se Chylus. – 2. Bot., en
inom somliga växter afsöndrad, vanligen hvit, stundom
gul eller röd, något tjockflytande vätska, bevarad
antingen i särskilda mjölksaftceller l. mjölkrör
eller i mjölksaftkärl l. mjölkkärl eller ock stundom
aflagrad i cellmellanrummen. Mjölksaftcellerna
äro enskilda celler, som växa ut till förgrenade
rör. De finnas hos euforbiacéer, asclepiadacéer
m. fl. familjer. Mjölksaftkärlen bildas af i rader
liggande parenkymceller, hvilkas skiljeväggar
upplösas. De förgrena sig starkt i olika riktningar
och bilda ett nät med många maskor. De förekomma
hos papaveracéer, campanulacéer, cichoriacéer
m. fl. Mjölksaften är ett slags emulsion, bestående
af vatten, hvari finnes upplöst eller uppslammad
en hel mängd ämnen (socker, gummi, kautschuk,
flyktiga oljor m. m.), olika för särskilda slag af
växter. Man har anledning antaga, att mjölksaften,
då den är skarp eller bitter, kan vara ett skydd för
växten mot gräsätande djurs angrepp. Likaså skulle
utsipprande mjölksaft kunna hindra vissa objudna
insekter (t. ex. myror) att klättra upp för att
nå växtens blommor. Möjligen tjäna mjölkrören och
mjölkkärlen äfven till att transportera näringsämnen.
2. O. T. S. (G. L-m.)

Mjölksaftceller, bot. Se Mjölksaft 2.

Mjölksaftkärl. 1. Fysiol. Se Chylus. – 2. Bot. Se
Mjölksaft 2.

Mjölksekretion. Se Mjölkafsöndring.

Mjölkskifling, bot., namn på svampsläktet Lactarius
(se d. o.).

Mjölkskorf (lat. Crusta lactea) är ett klassiskt
namn på eksem (se d. o., där redogörelse lämnas
för behandlingen) i hufvudet och ansiktet hos späda
barn. Vid dessa ofta mycket långvariga och besvärliga
eksem intorkar det från den sjuka huden afsöndrade
sekretet till ofta voluminösa sårskorpor, särskildt
på kinderna, pannan och hjässan.
L. Mbg.

Mjölksmör. Se Mjölkhushållning och Smör.

Mjölksocker, Laktos (af lat. lac, mjölk), kem.,
en med rörsockret isomerisk sockerart,
C12 H22 O11 + H2O,
som förekommer i mjölk och redan 1619 upptäcktes
af Bertholdi. Mjölksocker framställes ur vasslan,
som erhålles vid ostberedningen. Man aflägsnar
ägghviteämnena genom koagulation i värme, filtrerar
och indunstar filtratet; efter en tid utkristalliserar
mjölksockret. Genom omkristallisering erhålles
det rent i hårda färglösa kristaller, som ha mindre
söt smak än rörsocker och äro mindre lättlösliga än
detta. Dess lösning kan icke genom ren jäst försättas
i spritjäsning, men denna jäsning framkallas genom
vissa schizomyceter. Dessa innehålla ett enzym,
laktas, som spjälkar mjölksockret i drufsocker och
galaktos, hvilka sedan undergå alkoholjäsningen. På
denna inverkan beror framställningen af kefir ur
komjölk och kumys ur stomjölk. Vid beredningen
af dessa drycker förvandlas genom medverkan af
andra mikroorganismer äfven en del af sockret till
mjölksyra. Äfven genom inverkan af utspädda syror kan
mjölksockret, under upptagande af vatten, spjälkas i
drufsocker och galaktos. Mjölksocker förhåller sig
med afseende på reduktionsförmågan som drufsocker;
det lämnar med fenylhydrazin äfven en osazon och
öfvergår genom oxidation till en syra. Mjölksockret
innehåller således en fri aldehydgrupp.
P. T. C. (H. E.)

Mjölkspegel, veter., kallas hos nötkreatur ett
hårfält, som från jufrets bakre yta sträcker sig mer
eller mindre långt upp emellan låren och där håren äro
riktade uppåt, under det de på lårens bakre yta för
öfrigt äro riktade nedåt; där de olika hårriktningarna
stöta tillsammans, uppstår därför en hårlist, som
betecknar gränsen för mjölkspegeln. Fransmannen
Guénon, som först fäste uppmärksamheten på nämnda
hårfält, uppgjorde på 1830-talet ett vidlyftigt
system, enligt hvilket man efter mjölkspegelns
utveckling och form skulle

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbr/0399.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free