Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mjölkåder, veter. - Mjölkökande medel, med. Se Galactagoga - Mjölmajs, bot. Se Majs - Mjölmask, zool. Se Mjölbagge - Mjölnarmatte, spelt. Se Mjölis - Mjölne, nord. myt. Se Mjollner - Mjölonbuske, Mjölonris, bot. Se Arctostaphylos och Ericaceae - Mjölsand. Se Mo - Mjölskifling, bot. Se Clitopilus - Mjölzeolit, miner. Se Laumonit - Mjölöka. Se Mjöldryga - Mjöndalen, järnvägsstation i Nedre-Eker härad, Norge - Mjören, ö i Kattegatt - Mjörn, insjö i Västergötland - Mjösen, Norges största insjö - Mjösjöberget ö om Boden - Mjösund. Se Mjaasund - Mjösvand. Se Jösvand - M. K., förkortning för medicine kandidat - Mkani, bot. Se Allanblackia - M'Kenna. Se Mac Kenna - mkg., mek., meterkilogram l. kilogrammeter (se k g m samt Effekt) - M'Kinlay, J. Se Mac Kinlay - M'kullo (Monkullo), by i italienska Eritrea - M. L., förkortning för medicine licentiat - Mladá Boleslav. Se Bunzlan 2. - Mlawa, kretsstad i rysk-polska Plock
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uppsamlar blodet från främre delen af jufret och
löper omedelbart under huden på bukens undre yta i
slingrande bukter fram emot bröstet, där den genom en
(stundom 2 eller flera) öppning, mjölkhålet, går in
i bukhålan och utmynnar i den inre bröstvenen. En
grof mjölkåder, som under sitt lopp bildar en mängd
slingrande bukter, och stora, rymliga mjölkhål,
anses sedan gammalt som ett synnerligen godt
mjölktecken. Genom en mängd undersökningar af
mjölkådrornas beskaffenhet i samband med djurens
verkliga afkastning har dock på senare tider påvisats,
att något tillförlitligt samband dem emellan icke
föreligger. Vid bedömande af mjölkådern bör äfven
ihågkommas, att dess storlek aftar, allteftersom
laktationen framskrider, och är därför under sintiden
alltid jämförelsevis obetydlig; mjölkhålens storlek
ger då en viss ledning, i det stora mjölkhål ange,
att mjölkådrorna under laktationstiden äro stora, och
betraktas därför alltid som godt mjölktecken.
E. T. N.
Mjölkökande medel, med. Se Galactagoga.
Mjölmajs, bot. Se Majs, sp. 571.
Mjölmask, zool. Se Mjölbagge.
Mjölnarmatte, spelt. Se Mjölis.
Mjölne, nord. myt., försvenskning af Mjollner (se d. o.).
Mjölonbuske, Mjölonris, bot. Se Arctostaphylos
och Ericaceæ.
Mjölsand. Se Mo 2.
Mjölskifling, bot. Se Clitopilus.
Mjölzeolit, miner. Se Laumontit.
Mjölöka. Se Mjöldryga.
Mjöndalen, järnvägsstation i Nedre-Eker härad, 11
km. v. om Drammen, centrum i ett rikt fabriksdistrikt
med 1,600 inv. (1912).
K. V. H.
Mjören, ö i Kattegatt mellan Orust och Tjörn,
omgifven af Stegfjärden och Askeröfjärden. Den vackra,
skogbevuxna ön, omkr. 12 kvkm., tillhör Valla socken,
Tjörne härad. Genom en bro är den förenad med Tjörn;
på norra sidan ligger Skåpesunds färjställe för
öfverfart till Orust.
Mjörn, insjö i Västergötland, inom Kullings, Ale
och Vätle härad, på omkr. 58 m. höjd ö. h. M. har
en areal af 56 kvkm., en längd af 15,5 km. i
n. ö.–s. v. och en bredd af 6 km. samt innehåller
en mängd öar och holmar, af hvilka några äro
bebodda. Vackra omgifningar. I s. v. reser sig
det kala Vätlefjäll brant från sjöstranden. Sjön
genomflytes af Säfveån och upptager från n. afloppet
från sjön Anten. Ej långt från nordöstra stranden,
nära Säfveåns inlopp i sjön, ligger staden Alingsås.
A. G.*
Mjösen, Norges största insjö, 362,4 kvkm., 121
m. ö. h.; största djup 443 m. M:s längd i n. och
s. omkr. 100 km., bredden i regel blott 2–3 km.,
mellan Hamar och Totenviken dock 16 km. Vid M. ligga
de 3 "Mjösstäderna", Hamar i ö., Lillehammer i
n. och Gjövik i v. M:s natursköna och omväxlande
nejder – Hedemarken med Ringsaker i ö., Toten med
Vardal och Biri i v. – tillhöra Norges bördigaste
landtbruksdistrikt. M:s enda större ö är den vackra
Helgön (18,5 kvkm.). På grund af M:s djup blir den
isbelagd först sent på hösten – stundom tillfryser den
ej på hela vintern – och har sin islossning lika sent
på våren: i medeltal för 37 år 11 maj. I M. finnas
omkr. 20 fiskarter, men blott fångsten af laxöring,
sik och siklöja har betydelse. M. har sitt
hufvudtillflöde genom (Gudbrands-) Laagen (se
d. o.) och Mesna. Sitt aflopp har sjön genom Vormen
till Glommen. Regleringen af detta aflopp, hvartill
1855–58 gjordes en början genom en af staten bekostad
damm vid Vormens utlopp i Glommen, fortsattes 1906,
då Glommens bruksegarförening erhöll regeringens
tillstånd att i regleringssyfte expropriera
vissa grund längs vattendragets stränder, så att
M:s vattenstånd kunde höjas O,7 m. och Glommens
vattenmassa under vinterns lågvatten ökas från 100
till 220 kbm. i sek. I stortinget väckte regeringens
hållning i regleringsfrågan mycken opposition
och framkallade starka partikonflikter. De nya
regleringsarbetena blefvo färdiga i apr. 1912.
K. V. H.
Mjösjöberget, ett 117 m. högt berg ö. om Boden.
Mjösund. Se Mjaasund.
Mjösvand [-vann]. Se Mösvand.
M. K., förkortning för medicine kandidat.
Mkani, bot. Se Allanblackia.
M’Kenna. Se Mac Kenna.
mkg., mek., förkortning för meterkilogram l.
kilogrammeter (se d. o. samt k g m. och Effekt).
M’Kinlay, J. Se Mac Kinlay, sp. 374.
M’kullo (Monkullo), en liten by något öfver 1/2 timmes
väg (4 eng. mil) från Massaua vid Röda hafvets kust
i italienska kolonien Eritrea. 1877 öfverlämnades af
dåv. egyptiske guvernören Charles Gordon ett område
i denna bys omedelbara närhet till Evangeliska
fosterlandsstiftelsens mission i Öst-Afrika. Den
där uppförda stora missionsbyggnaden i två våningar
med stora breda verandor nästan rundt om hela huset
(färdig 1879) skyddar för den i dessa trakter nästan
outhärdliga hettan (luftens medeltemperatur är 33°
C.). Från 1879 blef M. centrum för den svenska
östafrikanska missionen, och en församling växte
fram, bestående nästan uteslutande af unga lärjungar
från folken i det inre höglandet, dit man då icke
kunde tränga fram. Där lades grunden till det
omfattande evangeliska arbete, som f. n. pågår i
Hamasén och inom den gamla etiopiska kyrkan, bland
de tigretalande stammarna (Geleb, Kheren) i Kunama
och Gallaland. M. har i detta afseende gjort skäl
för sitt namn ( = allts moder). Under den svåra tid,
som inträffade efter Gordons död, 26 jan. 1885, och
Kartums fall, fingo missionärerna stor uppmuntran,
då fregatten "Vanadis" 21 febr. 1885 anlöpte Massaua
och dess chef hos därvarande italienske amiral
utverkade skydd för missionen under de väntade
oroligheterna. Då efter 1889 missionens tyngdpunkt
förlades till höglandet, har M. alltmer förlorat
betydelsen för missionsarbetet. Numera finns sedan
flera år ingen europeisk missionär stationerad där. I
dess kyrkogård hvilar bland andra B. P. Lundahl, som i
vår östafrikanska mission bär namnet "fader Lundahl".
A. K.
M. L., förkortning för medicine licentiat.
Mladá Boleslav. Se Bunzlau 2.
mlat., förkortning för medeltidslatinskt.
Mława [mωāva], kretsstad i rysk-polska
guv. Plock, 8 km. från preussiska gränsen. 13,449
inv. (1897). Liflig handel. M., som anlades 1429, var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
