- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
759-760

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mlawa, kretsstad i rysk-polska Plock - Mlila, stad. Se Melilla - Mljet. Se Meleda - Mlle, förkortning för fr. mademoiselle - mm, förkortning för millimeter - m. m., förkortning för med mera - MM., förkortning för fr. Messiurs (se Monsieur) - M. M., en finländsk studentsångkör. Se Muntra musikanter - M. M., mus, förkortning för Mälzels metronom. Se Metronom - ÁÁ, (mymy), tecken för millimikron - Mme, förkortning för fr. Madame - Mn, kem., förkortning för 1 atom mangan - Mna, grek., viktenhet och mynt. Se Mina - Mnaseas, forngrekisk geograf - Mnch., vid växtnamn förkortning för Konrad Moench - Mneme - Mneme 1. Myt. Se Muser - Mneme 2. Biol. - Mnemon, binamn på Artaxertes II - Mnemonik, Mnemoteknik, minneskonst

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förr en betydande stad, men ruinerades
genom de svensk-polska krigen.
J. F. N.

Mlila, stad. Se Melilla.

Mljet. Se Meleda.

Mlle, förkortning för fr. mademoiselle (se d. o.).

mm., officiell svensk förkortning för millimeter. Som
förkortning för kvadratmillimeter och
kubikmillimeter användas stundom mm2 och mm3 i
st. f. kvmm. och kbmm.

m. m., förkortning för med mera; förkortning för
lat. mutatis mutandis (se d. o.).

MM., förkortning för fr. Messieurs (se Monsieur).

M. M., en finländsk studentsångkör. Se Muntra musikanter.

M. M., mus., förkortning för Mälzels metronom. Se
Metronom.

[mu][mu] tecken för millimikron (se d. o.).

Mme, förkortning för fr. Madame (se d. o.).

Mn, kem., förkortning för 1 atom mangan.

Mna, grek., viktenhet och mynt. Se Mina, sp. 560.

Mna’seas (grek. Mvaoéag, lat. Mnaseas), forngrekisk
geograf från Patrai i Achaia, i 2:a årh. f. Kr.,
lärjunge af Eratosthenes och författare till ett
geografiskt arbete med den för tiden brukliga
titeln "rundresa" (periegesis), hvaraf ännu finnas
några fragment, utgifna af C. Müller i samlingen
"Fragmenta historicorum græcorum", III (1849).
A. M. A.

Mnch., vid växtnamn förkortning för Konrad Moench (se d. o.).

Mneme (grek., minne). 1. Myt. En af sånggudinnorna. Se
Muser. – 2. Biol. Mneme benämnde R. Semon summan
af de engrammer, som en organism har ärft eller
förvärfvat under loppet af sitt (individuella)
lif. Med engram åter menas den persisterande
förändring, som framkallas genom ett intryck i
organismens retbara substans. Se Semon, "Die mneme
als erhaltendes princip" (1904; 2:a uppl. 1908).
2. L-e.

Mnemon, binamn till Artaxertes II (se denne).

Mnemonik, Mnemoteknik (af grek. mneme, minne, och
techne, konst), minneskonst eller konstteori för
minnet, läran om lämpligaste sättet att utveckla
minnet och genom afsiktligt bildade idéassociationer
(se d. o.) underlätta inlärandet och bevarandet
af minneskunskaper. Dess historia plägar föras
tillbaka till sofisten Simonides från Keos,
men måhända hade redan Pythagoras och hans lärjungar
öfvat minneskonst, liksom sannolikt långt förut
liknande försök gjorts både i Indien och i Egypten. I
de grekiska och romerska retorskolorna undervisades
i minneskonst, och författare, sådana som Cicero
och Quintilianus, vitsorda på grund af egen
erfarenhet den praktiska nyttan af dess metoder. Den
antika mnemoniken var topologisk, d. v. s. den sökte
underlätta erinringen genom att binda minnesbilderna
vid vissa ställen eller föremål i ett rum eller på
en talarplats, så att man vid tanken på detta rum
eller vid åsynen af de eller de föremålen skulle
ha lätt att genom idéassociation i bestämd ordning
framkalla de önskade minnena. Under medeltiden,
då minneskunskaperna tillmättes så stort värde,
omfattades naturligtvis minneskonsten med stort
intresse. Man hade då t. ex. en versifierad
universalgrammatik, minnesverser för logikens
regler o. s. v., och af Roger Bacon finnes i Oxford
en handskrift om minneskonsten. Inom den moderna
mnemoniken spelar det s. k. talordssystemet, som
säges vara uppfunnet af tyske humanisten K. Celtes,
stor roll. Det utvecklades af Mink von Wenusheim,
Leibniz m. fl. och går ut därpå, att man efter vissa
bestämda regler utbyter siffror, som man vill erinra
sig, mot bokstäfver, som sammanställas till lättare
inlärda minnesord. Om man t. ex. regelbundet ersätter
5 med s, 2 med n och 9 med g, kan man som minnesord
för Cyrus’ dödsår 529 använda det latinska ordet
sanguis (blod); därvid måste man dock komma ihåg, att
i årtalet ingå endast 3 siffror och sålunda ej medtaga
de följande konsonanterna vid minnesordets tolkning;
vokalerna inskjutas utan särskild mnemoteknisk
betydelse. Ett mnemotekniskt system af denna art
har utarbetats af fransmannen A. Paris, som
1823 utgaf sitt första arbete på detta område. Hans
system har förenklats och utvecklats af den på tyska
skrifvande dansken C. O. Reventlow, som 1843
utgaf "Lehrbuch der mnemotechnik". I Sverige
väckte mnemoniken mycket uppseende, sedan filosofen
Kr. Claësson 1848 anonymt utgett "Kort framställning
af mnemoniken efter Reventlows system eller anvisning
att genom lätt användbara reglor underlätta och
mångdubbla det naturliga minnets kraft". Några
år därefter utgaf bergmästaren J. A. W. Busch en
omfattande "Lärobok i mnemoniken eller minneskonsten"
(1852–54) och fick tillfälle att om ämnet föreläsa
för bondeståndet vid riksdagen 1856–58, hvarefter
han erhöll statsunderstöd för utgifvande af en
för folkskolorna afsedd handledning i "Mnemonisk
hufvudräkning vid förvandlingen såväl från det gamla
till det nya som från det nya till det gamla systemet
för mynt, mått och vikt" (2 hftn, 1858). Äfven en
del andra mindre skrifter i ämnet har sedan utgetts
af samme förf., senast en mnemoteknisk tafla för
inlärande af multiplikationstabellen (1894). –
Erfarenheten har visat, att man med någon öfning
i de mnemotekniska metoderna kan med deras hjälp
lösa sådana förvånande minnesuppgifter, som när
t. ex. fransmannen abbé Moigno visade sig kunna
ange talet [pi] med 128 decimaler. Och i enskilda fall
kan man ändamålsenligt underlätta inpräglandet i
minnet genom sådana mnemotekniska finter, som när
man t. ex. erinrar sig, att af floderna Eufrat och
Tigris det är den förra, som ligger Europa närmast,
genom att lägga märke till begynnelsestafvelsen Eu-,
eller när man för inlärandet af namnen på de floder,
som rinna upp på Fichtelgebirge, använder minnesordet
mens (själ), bildadt af begynnelsebokstäfverna i Main,
Eger, Naab och Saale. Men som allmän studiemetod
är mnemoniken ej ändamålsenlig. Tilllämpningen af
dess regler kräfver mången gång lika mycken möda
som det direkta inlärandet, men lämnar ett osäkrare
resultat, i det att vid det förra vanligen mångsidiga
associationer bildas, så att man ej löper samma fara
att bli strandsatt, som vid mnemotekniskt inlärande
blir fallet, om den konstladt uppgjorda associationen
sviker. – Den rätta minneskonsten grundar sig på
genom öfning vunnen utveckling af uppmärksamhet och
intresse af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbr/0402.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free