- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
769-770

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mobile - Mobile 2. Hamnstad i staten Alabama - Mobile perpetuum. Se Perpetuum mobile - Mobilgarde, truppstyrka i Paris - Mobilia personam sequuntur, lat, lösören följa personen - Mobilier, bohag, husgeråd - Mobilisering, krigsv. - Mobiliseringsafdelningen. Se Marinstaben - Mobiliserings- och statistiska afdelningen. Se Flottans stab - Mobiliseringsorder. Se Mobilisering - Mobiliseringsplan. Se Mobilisering - Mobiliseringstransporter, krigsv. - Mobiliseringsöfning l. Försöksmobilisering, krigsv. - Mobil kolonn. Se Flygande kår - Mobilmilis, andra linjens armé i Italien - Moccili, it., små ljus - Mocegnio, veneziansk adelssläkt - Mocegnio Tommaso M. - Mocegnio Pietro M. - Mocegnio Luigi M. - Mocegnio Aloisio M. - Mocha. Se Mokka - Mochnacki, Maurycy

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sig 12 april 1865, föll deras sista befästa krigshamn.
1. J. F. N. 2. J. F. N. L. W:son M.

Mobile perpetuum. Se Perpetuum mobile.

Mobilgarde (fr. garde nationale mobile) kallades
den truppstyrka af 24 bataljoner à 1,000 man, som
våren 1848 uppsattes i Paris af samma element,
som verkställt revolutionen, för att skydda
republiken, underlätta nationalgardets tjänst och
skaffa den arbetslösa yngre manliga befolkningen
sysselsättning. Det deltog i junistriderna, då dess
befälhafvare general Duvivier stupade, och upplöstes
följande året. – I den franska arméorganisationen
af 1868 kallades armén i andra linjen mobilt
nationalgarde (garde nationale mobile) eller vanligen
blott mobilgarde. Denna organisation kom dock endast
delvis och ofullständigt till utförande, hvarför
mobilgardet, då det 1870 uppbådades, först måste
organiseras. Det lämnade folk till en stor del af de
under kriget nyuppsatta arméerna. I den 1872 antagna
organisationslagen ersattes det af territorialarmén.
C. O. N.

Mobilia personam sequuntur, lat., lösören följa
personen. Se Internationell privaträtt, sp. 793.

Mobilier (af lat. mobilia, neutr. plur. af mobilis,
rörlig, flyttbar), bohag, husgeråd, lös egendom. –
Ett annat ord är det franska mobilier [måbilie],
som vanligast nyttjas i betydelsen möblemang.

Mobilisering (fr. mobilisation, af mobiliser),
krigsv., en armés eller en enskild truppafdelnings
försättande från fredsfot till krigsfot, hvilket
kallas att mobilisera. Då armén i fredstid
bör vara så liten, som omständigheterna medge, men
åter i krig måste få den största möjliga styrka,
bör organisationen vara sådan, att mobiliseringen så
mycket som möjligt underlättas, att den kan utföras
hastigt samt fortgå lugnt och utan rubbningar. Detta
möjliggöres därigenom, att arméns sammansättning
i fredstid så mycket som möjligt öfverensstämmer
med krigsorganisationen, att tillräckligt antal
personer finnes att intaga de platser, som måste
besättas vid mobilisering, att denna personal lätt
kan samlas och tillföras trupperna, att materiel och
förnödenheter finnas upplagda på lämpliga platser,
att hästar lätt kunna anskaffas och att allt är
på förhand ordnadt. Alla åtgärder, som skola
vidtagas vid mobiliseringen, och den ordning,
i hvilken de skola utföras, bestämmas i den på
förhand uppgjorda mobiliseringsplanen, hvilken af
lätt insedda skäl hålles hemlig. Lämpligast är,
att hvarje truppafdelning utför mobiliseringen
på sin förläggnings- eller samlingsort, från
hvilken den sedermera afgår fullt mobil. –
Mobiliseringens första åtgärd består i truppernas
uppbringande till krigsstyrka, hvilket sker genom
reservmanskapets inkallande och införlifvande med
fredsstyrkan, i bildandet af de truppafdelningar,
staber och myndigheter, som icke finnas i fredstid,
i anskaffandet af hästar och fordon till erforderligt
antal o. s. v. Härefter följa åtgärder för bildandet
af depåtrupper (se Depå) och besättningstrupper,
till hvilka, utom i gränsfästningar, som böra ha sin
särskilda besättning, trupper i andra linjen användas,
för fästningarnas armerande, för inrättandet af
ställföreträdande myndigheter i st. f. dem, som afgå
till krigsskådeplatsen, hvartill slutligen
kommer ordnandet af anstalter i arméns rygg,
såsom etappväsen (se d. o.), sjukvård, förråd,
postväsen m. m. Befallningen om mobilisering,
eller den s. k. mobiliseringsordern, bör om
möjligt föregås af "färdighållningsorder". Försteg
i mobiliseringen är numera ofta lika mycket värdt
som en seger. – Då armén eller truppafdelningen
i fråga icke längre behöfver förbli på krigsfot,
sker dess "demobilisering" (se Demobilisera).
C. O. N.

Mobiliseringsafdelningen. Se Marinstaben, sp. 982.

Mobiliserings- och statistiska afdelningen. Se
Flottans stab, sp. 644.

Mobiliseringsorder. Se Mobilisering.

Mobiliseringsplan. Se Mobilisering.

Mobiliseringstransporter, krigsv., kallas
de järnvägs- eller sjötransporter, genom
hvilka inkallad personal samt hästar och
fordon förflyttas till mobiliseringsorterna.
C. O. N.

Mobiliseringsöfning l. Försöksmobilisering, krigsv.,
en sådan i fredstid företagen mobilisering af vissa
trupper eller viss del af armén, som man företager
för att pröfva mobiliseringsbestämmelserna
eller utrustningen. En sådan öfning utfördes
i Sverige i juni 1900 med vissa truppdelar
i olika delar af landet; en annan egde rum i
sept. 1912 med trupper i Norr- och Västerbotten,
till någon del i Västernorrland, hvarvid äfven
några landstormsafdelningar inkallades. Med de
på krigsfot bragta trupperna utfördes öfningar
under en vecka för att pröfva deras duglighet.
C. O. N.

Mobil kolonn. Se Flygande kår.

Mobilmilis, andra linjens armé i Italien (se
d. o. sp. 1042).

Moccoli [må’kkåli], it., små ljus, ofta på käppar,
som vid den romerska karnevalen bäras omkring, under
det man söker hålla dem brinnande trots andras försök
att blåsa ut dem.

Mocenigo [måtjeni;gå], veneziansk adelssläkt,
till hvilken hörde sex af Venezias doger, af
hvilka må nämnas följande fyra. Tommaso M.,
f. 1343, d. 1423, besegrade Genua 1403, var doge
1414–23, besegrade 1416 en turkisk flotta vid
Gallipoli, tvang 1420 patriarken af Aquileja att
afträda sitt landområde till Venezia samt eröfrade
s. å. äfven Friuli och en stor del af Dalmatien åt
republiken. Han ombyggde dogepalatset och grundlade
San Marcobiblioteket. – Pietro M., doge 1474–76,
intog och plundrade 1472 Smyrna, tog 1473 Cyperns
drottning Caterina Cornaro (se d. o.), "republikens
adoptivdotter", i Venezias skydd och förvärfvade
därefter 1475 Cypern åt republiken. 1474 anförde
han en till Skutaris undsättning mot turkarna utsänd
veneziansk flotta. – Luigi M. var doge 1570–77,
deltog 1571 i sjösegern öfver turkarna vid Lepanto,
men måste dock till dem uppgifva Cypern (s. å.). –
Aloisio M., f. 1701, d. 1778, var doge 1763–78
och inskränkte väsentligt prästerskapets privilegier
i Venezia.
V. S-g.

Mocha. Se Mokka.

Mochnacki [-na’tski], Maurycy, polsk
litteraturhistoriker, f. 1803, d. 1885, uppsatte 1825
"Dziennik Warszawski" och utgaf 1830 en förtjänstfull
polsk litteraturhistoria,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbr/0407.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free