- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
773-774

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mocquereaeu, André - Mocrum, romarnas namn på Makarsa - Moczer, folkstam. Se Biharbergen - Mod, psyk. o, filos. - Mod - Mod 1. Förkortning för lat. modus - Mod 2. Mus., förkortning för moderato - Mod, skick och bruk - Mod -(se Dräkt) - Mod -- Modeartikel - Mod -- Modedocka - Mod -- Modejournal - Mod., vid naturvetenskapliga namn förk. för Adolf Modéer - Modala hjälpverb, språkv. - Modalister. Se Antitrinitarier - Modalitet, log. - Modane, by i Franska Savoie - Modanino. Se Mazzoni - Modder rifer, flod i Afrika - Mode, nord, myt., son af Tor. Se Magne - Modeartikel. Se Mod - Modedocka. Se Mod - Modedårskap. Se Mod - Modée, svensk adlig ätt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

rytmik, dess förhållande till den ambrosianska o. s. v.
E. F-t.

Mocrum, romarnas namn på Makarska (se d. o.).

Móczer [måtser], folkstam. Se Biharbergen.

Mod, psyk. o. filos., viljans förmåga att fatta och
genomföra beslut trots hotande faror, grundar sig
på tron på egen kraft eller försynens skydd. Det
fysiska modet trotsar yttre faror, det moraliska
modet lidanden af mera personlig art. Det förra, som
beror på kroppslig styrka, lynne eller tillfällig
sinnesstämning, särskildt under vredens affekt,
har vida mindre personligt värde än det senare, som
förutsätter sedlig karaktärsstyrka. Platon räknade
modet bland själens tre "delar"; den motsvarande
kardinaldygden var tapperheten.
S-e

mod. 1. Förkortning för lat. modus (se d. o.).
– 2. Mus., förkortning af moderato (se d. o.).

Mod (af fr. mode, lat. modus, rätta måttet,
sätt, form), skick och bruk, gängse snitt, sedvänja,
som uppkommer och förgår i och med en tillfälligt
rådande smakriktning. Mest i ögonen fallande är modets
inverkan på klädedräkten (se Dräkt), men det
ingriper mer eller mindre på alla områden af mänsklig
verksamhet och samlif hos de bildade folken, alltifrån
utstyrseln af bostäder ända upp till tänkesätten samt
dessas uttryck i litteratur och konst. Betecknande för
modet är dess ständiga föränderlighet såväl som dess
benägenhet att öfverhoppa skrankor emellan nationer
och samhällsklasser. I den mån modet öfverskrider
gränsen för god smak eller sundt förnuft, brukar man
tala om modedårskap l. modegalenskap; den allmänna
vanan att se ett visst slag af klädesplagg e. d. gör
likväl, att ögat svårare uppfattar dess osmak under
den härskande modeperioden. Modet har gifvetvis
det största inflytande på en saks efterfrågan och
därigenom dess pris; det anses, att då genom modets
växlingar betydande lager af varor då och då falla
i pris, modet bidrar till varuprisens förändringar,
medan det å andra sidan stegrar produktionen och eggar
till täflan samt därigenom bidrar till fabrikationens
framsteg. Modet anses på klädedräktens område ha
åstadkommit en utjämning samhällsklasserna emellan. I
konstindustriellt afseende pågår f. n. en sträfvan
att afskudda modets fjättrar, ehuru denna sträfvan
närmast synes få till följd nya stilar, som i sin
ordning bli mod.
– Frankrike var länge bestämmande för det öfriga
Europas klädedräkt och är ännu mycket inflytelserikt,
ehuru numera England (i fråga om herrdräkter) och
stundom äfven andra länder kommit med impulser,
som visat sig bli accepterade öfver hela det
internationella modeområdet. Se Uzanne, "Les
modes de Paris 1797–1897" (1897), F. Th. Vischer,
"Om moderna" (sv. öfv. 1880), S. Arsenius,
"Mannens klädedräkt" (1902), och Else Kleen,
"Kvinnor och kläder" (1910). – Modeartikel, vara,
som i högre grad är underkastad modets växlingar.
Modedocka (eg. en mannekäng, som visar,
hur senaste modet tar sig ut), kvinna, som alltid
klär sig efter nyaste modet.
Modejournal, modetidning, som har till uppgift
att redogöra för de nyaste moderna i klädedräkt.
De äldsta modejournalerna uppsattes i
Frankrike och Tyskland i slutet af 1600-talet.

Mod., vid naturvetenskapliga namn förkortning för
Adolf Modéer (se d. o.).

Modala hjälpverb (af lat. modus, se d. o.), språkv.,
sådana hjälpverb, som äro uttryck för modus (må, måtte,
kan, bör, skulle, tor, lär o. s. v.). Jfr Modus, sp. 792.

Modalister. Se Antitrinitarier.

Modalitet (af lat. modus, se d. o.), log., den
synpunkt, från hvilken man skiljer mellan möjlighet,
verklighet
och nödvändighet samt i samband därmed
mellan problematiska omdömen (enligt formeln: S
kan vara P), assertoriska (S är P) och apodiktiska
(S måste vara P). Om innebörden af dessa skillnader
råda mycket olika meningar bland filosoferna och
logikerna. Kant fattade möjlighet, verklighet och
nödvändighet (se dessa ord) som kategorier (se Kant,
sp. 817 o. 818, och Kategori). Skillnaderna mellan de
nämnda omdömesarterna ansåg han icke gälla omdömenas
innehåll, utan förhållanden till kunskapsförmågan i
samband med visshetsgraderna. Sigwart påstår,
att de s. k. problematiska omdömena icke äro några
omdömen alls, enär intet verkligt utsägande af
predikatet om subjektet i dem kommer till stånd, – en
åsikt, som väl ej låter förena sig med den sanningen,
att man åtminstone förnekat omdömet "S kan icke vara
P" genom att säga: "S kan vara P". Wund bestrider
uppfattningen af de ifrågavarande omdömesarterna
såsom motsvarande olika visshetsgrader. Det är så
långt ifrån, att det apodiktiska omdömet uttrycker
den högsta visshetsgraden, att dess "måste" blott
uttrycker, att man kommit till omdömet i fråga genom
en slutledning, i hvilken naturligtvis slutsatsen
ej kan vara vissare än premisserna. Äfven det
problematiska omdömet fattar Wundt som resultat af ett
slutande, ty det utgår från det alternativa omdömet "S
är antingen A eller B" och fäster sig vid endast den
ena predikatsdelen, nämligen som en möjlighet.
S-e.

Modane [måda’n], by i franska dep. Savoie, i Arcdalen
nedanför norra mynningen af Mont-Cenis-tunneln,
1,074 m. ö. h. 1,767 inv. (1901). – Befästningar
ha anlagts vid Avrieux, där dalen böjer sig
åt v., och bestå af Escillonforten, ett själfva
tunnelmynningen skyddande fort, batteriet du Replaton,
defensionskasernen du Replat och ett fort, som
spärrar vägen från Briançon genom Romanchedalen.
J. F. N. L. W:son M.

Modanino [mådanlnå]. Se Mazzoni.

Modder river [må’d8 ri’vo], flod i södra Afrika,
börjar på de västligaste utlöparna af Drakbergen,
flyter åt v. genom Oranjeflodskolonien och utmynnar
på gränsen till Griqualand i Riet river, en biflod
till Vaal. Vid M., nära den vid flodens utflöde i
Riet river belägna järnvägsstationen Modder river,
stod 28 nov. 1899 en blodig strid mellan engelsmännen
under lord Methuen och boerna under Cronje (se Boerkriget,
sp. 879).
J. F. N. H. J-dt.

Mode, nord. myt., son af Tor. Se Magne.

Modeartikel. Se Mod.

Modedocka. Se Mod.

Modedårskap. Se Mod.

Modée [-de], svensk adlig ätt, ursprungligen
från Nederländerna. 1663 adlades med namnet
M. dåv. öfverstelöjtnanten vid Västgöta regemente
till fot, sedermera öfversten för drottning Ulrika
Eleonoras lifregemente och kommendanten i Malmö
Reinhold Modeus (f. 1629 i Livland, d. 1691 i
Malmö). Ätten utdog på svärdssidan 1828.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbr/0409.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free