Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Modéer, Adolf - Modegalenskap. Se Mod - Modein, nu El-Medije, stad i Judéen (Bibeln) - Modejournal. Se Mod - Modell, förebild - Modellera (se Modell) - Modellist. Se Modellista - Modellista (af Modell), senare Modellist och Modellötlöjtnant - Modellkammaren, Kungliga - Modellskydd. Se Mönsterskydd - Modellör, tillverkare af modeller - Modellörlöjtnant. Se Modellista - Modena - Modena 1. Provins i Italien - Modena 2. Fordom hertigdöme uti Italien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vetenskapsakademien uppgifna frågor, ett presidietal
därstädes m. m. Äfyen till numismatiken sträckte
sig hans forskning, och han offentliggjorde början
af en Inledning til närmare kunskap om swenske mynt
och skådepenningar (1796). Men de mest betydande
frukterna af sina studier och forskningar på
samhällslärans och den politiska ekonomiens område
nedlade M. i Skrifter af Sällskapet för allmänne
medborgerlige kunskaper (5 bd, 1794–98), hvilka
han till största delen författade. Där uppträder
han som en äkta son af upplysningstidehvarfvet,
med en fördomsfrihet, en blick för framtidens
kraf och en fosterlandskärlek, hvilka äro egnade
att väcka öfverraskning och beundran. Frågorna
om kvinnans rätt till likställighet med mannen, om
"ståndscirkulationen", om handels- och näringsfrihet,
om svenska jordens jämnare beskattning, om jordbrukets
utveckling, om folkundervisningen – alla dessa och
flera andra finnas här behandlade eller antydda i
smärre uppsatser, af hvilka flertalet går i starkt
frisinnad riktning. I vissa fall är M. t. o. m. långt
före vår egen tid, såsom då han ifrågasätter nyttan af
ärftlig jordegendom för ett lands rätta uppodling. En
af de vackraste sidorna af hans verksamhet under de
senaste åren var sträfvandet för folkupplysning. Han
utgaf sålunda Anledning för sockenskolmästare til
deras sysslas förvaltande (1796), Lärobok, särdeles
för allmogens barn (två kurser 1797, 1798), Försök til
en lärobok eller undervisning uti de förste begreppen
(1796) samt Läsning för menige mann (1798). – M. var
medlem af Vet. akad. (1786) samt af många in- och
utländska lärda samfund.
-rn.*
Modegalenskap. Se Mod.
Modein, nu El-Medije, stad i Judéen på vägen
mellan Jafa och Jerusalem, 10 km. s. ö. om Lydda;
där finnas intressanta klippgrafvar, som anses vara
hviloplatser för hasmonéen Mattatias, nationalhjälten
i striden mot seleukiderna (se Makkabéer),
och hans söner, bl. a. Simon, som skall ha uppfört ett
praktfullt grafmonument, synligt ända ut från hafvet
(1 Makk. 13: 27 ff.).
Modejournal. Se Mod.
Modell (it. modello, af lat. modus, modulus, mått)
betecknar i allmänhet en förebild, ett mönster,
hvarefter något (ett skulpturverk, en byggnad,
ett fartyg o. s. v.) kan eller bör utföras. –
Modellen till ett skulpturverk är den i vax, lera
e. d. utförda, ofta sedermera i gips gjutna förebild,
hvilken konstnären har till ledning, då bilden skall
huggas eller snidas i ett varaktigare material (marmor
eller trä), eller öfver hvilken formen tages, då det
blifvande konstverket skall gjutas i metall eller
liknande ämne. En sådan modell har i allmänhet och
i det sistnämnda fallet naturligtvis alltid samma
storlek, som det fullbordade konstverket skall ha,
med alla detaljer noggrant angifna. – Modellen af
ett byggnadsverk (ett palats, en kyrka) är en i smått
utförd, fristående framställning, som antingen skall
tjäna till ledning vid utförandet af byggnadsarbetet
eller återger en redan utförd byggnad. – likaså äro
fartygsmodeller framställningar i förminskad skala af
de blifvande fartygens yttre form. Den svenska flottan
förvarar sina modeller i sina båda s. k. modellkamrar,
af hvilka den ena finnes i Stockholm,
den andra i Karlskrona. – Lefvande modell, eller
endast "modell", kallas en person, hvars kroppsformer
eller drag konstnären afbildar vare sig för
öfnings skull eller för att använda i ett blifvande
konstverk. Se Wessely, "Das weibliche modell in seiner
geschichtlichen entwickelung" (1883).
Upk.*
Modellera (se Modell) är i allmänhet att i ett
bildbart ämne, t. ex. vax eller lera, utföra
en afbildning af ett föremål; i mera inskränkt
bemärkelse att efter en skiss eller teckning utföra
modellen till ett skulpturverk. Inom tecknings- och
målarkonsten är modellera detsamma som att på den
plana ytan afbilda den rundning, som föremålen i
verkligheten ega. Detta sker genom omväxling af
dagrar, halftoner och skuggor, i enklare teckningar
genom en rätt afpassad tjocklek af figurernas yttre
och inre hafvudlinjer.
Upk.*
Modellist. Se Modellista.
Modellista (af Modell), senare Modellist
och Modellörlöjtnant, den fortifikationsofficer,
som hade till uppgift "allehanda nyttige modellers
och machiners sampt formers och andre inventioners
förfärdigande". En sådan uppfördes första gången 1683
på Stockholms fortifikationsstat, och 1687 tillkom
en sådan äfven på Stralsunds, men flyttades 1691
till Wismars. Modellist-lönen på Stockholmsstaten
sammanslogs 1721 med kapten-mekanici-lönen,
och det hela delades sedan af 2 kaptener; men
1729 tillsattes åter en modellista. Den siste
modellörlöjtnanten stod kvar till 1776, då han
tog afsked och befattningen indrogs. Af de olika
modellisternas arbeten finnas ännu ganska många
i behåll; de förvaras i Fortifikationsarkivet.
L. W:son M.
Modellkammaren, Kungliga, inrättades 1697 af
Kr. Polhem, urspr. under namnet laboratorium
mechanicum. Det var en samling modeller för
landtbrukets, bergverkens, fabrikers och slöjders
behof, som 1798 förenades med en under dåvarande
K. målar- och bildhuggarakademien ställd Mekanisk
skola för undervisning i mekanikens teori,
maskiners afritning och modellers sammansättning och
var efter växlande öden slutligen uppställd i det
hus, hörnet af Mäster-Samuels- och Beridarbansgatan,
hvilket Landtbruksakademien, sedan 1864, innehar. Då
Landtbruksakademien 1813 inrättade en Centralverkstad
för tillverkning af åkerbruksredskap på den midt
emot modellkammarhuset belägna "rännarbanan" (nu
Tekniska skolans tomt), ställdes Mekaniska skolan och
Modellkammaren under akademiens vård, och samlingarna
ökades med modeller af de i Centralverkstaden
tillverkade redskapen. Då Teknologiska institutet
1826 inrättades, delades Modellkammarens innehåll så,
att de egentliga landtbruksmodellerna öfverlämnades
till Landtbruksakademien, i hvars museum några ännu
finnas kvar. Äfven af de öfriga modellerna, som
tilldelades institutet, finnes åtskilligt i behåll
i Tekniska högskolans samlingar. Som en för sig
bestående samling har Modellkammaren numera upphört
att existera.
H. J. Dft. P. H-s.
Modellskydd. Se Mönsterskydd.
Modellör, tillverkare af modeller.
Modellörlöjtnant. Se Modellista.
Modena [må-]. 1. Provins i konungariket Italien,
fordom en del af hertigdömet M. (se M. 2), har
en areal af 2,597 kvkm. 352,212 inv. (1911).
– 2. Fordom (1452–1859) hertigdöme uti
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
