- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
781-782

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Modena, Gustavo - Moderados, sp., "de sanasade" - Moderat, sansad - Moderata partiet (Första kammarens moderata parti) - Moderation. Se Moderat - Moderato, it., mus., "måttlig" - Moderatörlampa. Se Lampa - Moderband, anat. Se Lifmoder - Modercell, bot. - Moderdroppar, farm. Se Bäfvergäll - Moderera. Se Moderat - Moderfall, med., dets. som framfall. Se Kvinnosjukdomar - Moderförsamling. Se Annexförsamling - Modergångar, zool. Se Barkborrar - Moderharts. Se Galbanum - Moderkaka. Se Placenta - Moderlut - Moderlut 1. Kem. - Moderlut 2. Baln. - Moderlutsalt. Se Moderlut 2 - Modermord. Se Fadermord - Modermun, anat. Se Lifmoder - Modern, nymodig - Modernism

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

reformerande skådespelarskola, i hvilken under hans omedelbara ledning sådana storheter som Rossi och fru Ristori utbildades. Hans glödande patriotism framträdde icke minst i de af honom författade, satiriska Dialoghetti popolari. I revolutionen 1848 togo M. och hans hustru verksamt del. Från 1849 uppträdde han på de flesta framstående teatrar uti Italien.

Moderados [-dås], sp., "de sansade", kallades i Spanien sedan 1820, i motsats till de radikale exaltados, det moderat-liberala politiska parti, som åtnöjdes med 1812 års konstitution.

Moderat (lat. moderatus, af moderari, hålla inom rätta gränser), sansad, hofsam, foglig; måttlig, skälig, billig; polit., i Sverige urspr. den liberala fraktion, som stod närmast konservatismen, "moderat liberala" eller, som denna fraktion ofta kallades, "de grå". Småningom har namnet upptagits af den nya högern för att antyda, att den afser att arbeta för framåtskridandet med sans och moderation. Under valstriden 1911 var "de moderate" namnet på hela högern. – Moderation, sans, måtta, hofsamhet, undvikande af all öfverdrift. – Moderera, jämka, lämpa, återhålla, mildra, sakta, dämpa.

Moderata partiet (Första kammarens moderata parti) bildades vid slutet af 1905 års riksdag af de kammarens ledamöter, som i politiska frågor intogo en mer moderat ställning än dess majoritet. Utan att markera någon utpräglad ståndpunkt i tullfrågan kom det att inrymma hufvudkontingenten af kammarens frihandlare, men också enstaka protektionister. I det första förtroenderådet insattes sålunda från den förra sidan K. G. A. Tamm (ordf.), O. Melin och O. Björklund samt från den senare F. A. Boström och H. E. Montgomery. Bland partiets förtroendemän eller mera framträdande medlemmar under följande år må nämnas ordf. I. Afzelius och A. Asker samt O. Jonsson i Hof, K. Swartz, G. Lagerbring och A. Wijkander. Sedan det proportionella valsättet 1910 kommit att tillämpas vid utskottsvalen, stärktes partiets inflytande. Kring dess listor samlades 1910 46 à 50 röster af kammarens 150, och det kunde nu också besätta en tredjedel af utskottsplatserna ur sin egen krets. Sedan Staaffska regeringen hösten 1911 lyckats utverka konungens tillstånd till upplösning af Första kammaren och vänstergrupperna efter densamma återkommo med en styrka af 63 man (51 liberala och 12 socialister), gjorde sig inom landet en bestämd önskan gällande om sammanslagning af kammarens högergrupper. En sådan kom också under namn af Första kammarens nationella parti till stånd vid början af 1912 års riksdag. I det nya partiets af 12 medlemmar bestående förtroenderåd invaldes af det forna moderata partiet Swartz (vice ordf.), Asker och Jonsson i Hof.
V. M.

Moderation. Se Moderat.

Moderato [måderätå], it., mus., "måttligt", en tempograd mellan andante och allegro.

Moderatörlampa (af lat. moderari, hålla inom rätta gränser). Se Lampa, sp. 970.

Moderband, anat. Se Lifmoder, sp. 437.

Modercell, bot., den cell, som, vanligen genom delning, ger upphof till en eller flera celler, dotterceller.

Moderdroppar, farm. Se Bäfvergäll.

Moderera. Se Moderat.

Moderfall, med., dets. som framfall. Se Kvinnosjukdomar, sp. 420.

Moderförsamling. Se Annexförsamling.

Modergångar, zool.. Se Barkborrar.

Moderharts. Se Galbanum.

Moderkaka. Se Placenta.

Moderlut. 1. Kem., sedan gammalt namn på den vätska, ur hvilken en kemisk reaktion afskiljer sig. Detta sker ofta genom afdunstning af en lösning, hvilket t. ex. är fallet vid soollösningarnas gradering (se Graderverk). Äfven när substansen har bildats i lösningen genom en kemisk reaktion, kan denna betecknas som substansens moderlut. Moderluten utgör alltså en mättad lösning af den afskilda substansen. – 2. Baln., den koncentrerade lösning af saltvatten, som vinnes på följande sätt: soollösning har från en saltkälla uppumpats 6–7 ggr i reservoarer samt får sedan neddrypa genom en 7–9 m. hög slånrisvägg i den underliggande reservoaren, soolskeppet. Denna s. k. gradering fordrar vanligen 3–5 dagar, och därigenom höjes salthalten till 14 à 18 proc. Den kallas nu den graderade soolen. Denna inkokas sedermera i pannor af gjutjärn, tills små kristaller af koksalt bilda sig på ytan; sedermera minskas elden till lindrigare värme, som underhålles några dagar, hvarunder mer och mer koksalt utkristalleras och efter hand borttages. Den kvarblifvande saltlösningen, som icke längre ger några koksaltkristaller, kallas flytande moderlut. Denna kan vara af växlande styrka, förnämsta beståndsdelen är klorkalcium, sedan klormagnesium m. m. Afdunstas den flytande moderluten vidare, erhålles s. k. moderlutsalt. Moderlut användes hufvudsakligen till förstärkning af badens salthalt och, ehuru numera sällan, som omslag på vissa kroppsdelar för att inverka på kroniska inflammationsprodukter.
1. H. E. 2. Ln.

Moderlutsalt. Se Moderlut 2.

Modermord. Se Fadermord.

Modermun, anat. Se Lifmoder, sp. 438.

Modern (fr. moderne, af nlat. modernus, af modo,
nyss), nymodig, enligt med det för dagen härskande modet; som vidtager i och med slutet af 1400-talet ("moderna l. nyare tiden"); som tillhör den nyare utvecklingsperiod för sköna konster och vetenskaper, hvilken tog sitt inträde i och med renässansen ("den moderna litteraturen", "den moderna byggnadskonsten" o. s. v.), i motsats mot både antik och medeltida; som tillhör i allmänhet den kristna tiden och är präglad af dess världsåskådning, i motsats till antik. Å andra sidan nyttjas ordet modern äfven i fråga om kulturriktningar i den inskränktare bemärkelsen af: nyare, senare. Jfr Antiken och Klassisk.Modernisera, göra modern, förändra till öfverensstämmelse med en nyare tids smak. – Modernism, nyhetsbegär; nyhetsifrande rörelse i konst o. s. v.; teol., se Modernism.Modernist, anhängare af modernism. – Modernitet, egenskapen att vara modern.

Modernism (af modern, se d. o.). Under detta namn sammanfattades en del nyare riktningar inom katolicismen i den påfliga encyklika af 8 sept. 1907, hvilken efter begynnelseorden kallas

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:28 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbr/0413.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free