- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
783-784

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Modernism - Moderpassion, hysteri - Moderskapsförsäkring. Se Sjukförsäkring och Social försäkring - Moderskärlek. Se Kärlek - Moderslidan. Se Vagina - Modersmålet, d. v. s. svenska språket - Modersohn, Otto - Modersugga, (se Svinafvel) - Modersyra. Se Mjölkhushållning och Smör - Modertapp, anat. Se Lifmoder - Moderväxt, bot. - Modest, anspråkslös - Modestia, astron., en småplanet - Modetidning. Se Mod - Modgunn, nord. myt. Se Gjallarbron - Modh-alfabet. Se Marattiska språket - Modi. Se Modus - Modica, kretsstad i italienska Siracusa - Modifiera, Modificera - Modig, Otto Johan - Modigliana, stad i italienska Florens - Modillon, fr., bygnk. Jfr Konsol och Pelarordning - Modin, Karl Viktor

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Pascendi dominici gregis ("vården om Herrans hjord"). I titeln anges sändebrefvets innehåll med orden: de modernistarum doctrinis, "om modernisternas läror". Sinsemellan oberoende sträfvanden fördömdes, såsom den kritiska bibelforskningen, främst representerad af A. Loisy (se d. o.), evolutionstankens tillämpning på dogmernas historia och uppenbarelsen och den franska filosofiska skola, som fått namnet "immanensens filosofi", företrädd af Ollé-Laprune, Maurice, Blondel, Édouard Le Roy, abbé Laberthonnière m. fl. I encyklikan voro dessa riktningar skickligt och våldsamt samarbetade till ett slags system, som anklagades för att neka förståndets förmåga att bevisa Gud och för böjelser för panteism och mot hvilket den store medeltidsskolastikern Tomas från Aquino (se d. o.) uppställdes som den för alla tider normgifvande kyrkoläraren.

I slutet af encyklikan påbjödos stränga åtgärder mot dem, som hylla moderna teologiska meningar. Dessa åtgärder ha sedermera ytterligare skärpts, särskildt genom den antimodernistiska ed, som hvarje katolsk präst numera är pliktig att aflägga. Modernistiska apologetiska tidskrifter, af hvilka den förnämsta var "Il rinnovamento" i Milano och den socialt ifrande "Le sillon" i Paris, ha nödgats upphöra. Bland de många offren för vatikanens förföljelse må nämnas tyske teologen Schell, italienske författaren Fogazzaro och modernismens ypperste religiöse skribent, den engelske exjesuiten Tyrrell (se d. o.). Litt.: N. Söderblom, "Religionsproblemet" (2 bd, 1910), Hj. Holmquist i "Kristendomen och vår tid" (s. å.) och i "Kyrkohist. årsskrift" (s. å.) samt P. Sabatier, "Les modernistes" (1909) och "Revue moderniste" (utg. 1910 ff. i Genève).
N. S.

Moderpassion, äldre svenskt namn för hysteri (se d. o.).

Moderskapsförsäkring. Se Sjukförsäkring och Social försäkring.

Moderskärlek, psyk. Se Kärlek.

Moderslidan, anat. Se Vagina.

Modersmålet, d. v. s. svenska språket (se d. o.).

Modersohn [mådersån], Otto, tysk målare, f. 1865 i Soest, studerade i Düsseldorf, Karlsruhe och Berlin, tillhör målargruppen i Worpswede och målar den nordtyska naturen. Representerad i Nya pinakoteket i München (Storm i Teufelsmoor, 1895), i Dresdengalleriet (Det gamla huset, 1897), i Bremen, Breslau, Danzig, Prag m. fl. tyska museer. Jfr R. M. Rilke, "Worpswede" (1910).
G-g N.

Modersugga, en till afvel använd sugga (se Svinafvel.)

Modersyra, kultur af mjölksyrebakterier, använd som utgångsmaterial vid beredning af syra för gräddes syrning. Se Mjölkhushållning och Smör.

Modertapp, anat. Se Lifmoder, sp. 437.

Moderväxt, bot., den växt, från hvilken en vegetabilisk produkt (en drog, ett träslag o. s v.) härstammar.

Modest (lat. modestus, som har känsla för rätta måttet, af modus, mått), anspråkslös, försynt, blygsam; ärbar, sedesam, tuktig. – Modesti, anspråkslöshet, blygsamhet; sedesamhet; vanligen af chiffon eller tyll gjord afslutning kring halsen af en urringad klänning.

Modestia, astron., en af småplaneterna.

Modetidning. Se Mod.

Modgunn, nord. myt. Se Gjallarbron.

Modh-alfabetet. Se Marattiska språket.

Modi. Se Modus.

Modica [mådika], kretsstad i italienska provinsen Siracusa (Sicilien), 15 km. från södra kusten, vid floden Mauro, hvars öfversvämning 1902 åstadkom stor skada. 48,962 inv. i hela kommunen (1901). Lyceum, gymnasium, teknisk skola och tekniskt institut. Odling af sydfrukter. Omkr. 9 km. s. ö. om M. ligger Val d’Ispica, med märkliga grottor och klippboningar. Staden kallades af romarna Motyca l. Mutyce.
(J. F. N.)

Modifiera, Modificera (af lat. modificari,) afmäta, åstadkomma en ändring i någontings form och skick; inskränka, närmare bestämma, jämka; mildra, lindra; förfalska. – Modifikation, jämkning, lindrigare förändring, mildring. – Sanning med modifikation, eufemistiskt uttryck för: lögn.

Modig, Otto Johan, väg- och vattenbyggnadsingenjör, f. 24 dec. 1803, d. 11 okt. 1877, utnämndes till löjtnant vid Flottans mek. kår 1824, passerade graderna där och blef öfverstelöjtnant 1847. M. förordnades 1834 till chef för norra kanaldistriktet samt förestod därjämte från 1837 expeditionen i det s. k. Storamiralsämbetets tredje afdelning, som på den tiden hade öfverinseendet öfver rikets väg- och vattenbyggnader. Vid denna myndighets omorganisation 1841 till Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader behöll M. ledningen af sitt distrikt och blef tillika byråchef i den nya styrelsen, åt hvars tjänst han efter 1852 uteslutande egnade sig, från 1857 som öfverdirektör. Vid Väg- och vattenbyggnadskårens inrättande 1851 utnämndes M. till öfverstelöjtnant och blef 1858 kårens öfverste och chef, i hvilken egenskap han kvarstod till sin död. M. tog verksam del i en mängd betydande allmänna arbeten under midten af 1800-talet, särskildt kanal- och vattenbyggnader, såsom Göta kanal och Djurgårdsbrunnskanalen. Han var en af Nils Ericsons närmaste vänner och förtrogne.
G. H-r.

Modigliana [mådiljana], stad i italienska prov. Florens, vid Marzeno. 3,273 inv. (1901; som kommun 8,174). Biskopssäte. Gymnasium. Silkesodling.
J. F. N.

Modillon [mådijå’], fr., bygnk., den hängplattan bärande konsolen i den romersk-korintiska och den s. k. kompositakolonnordningens gesims. Jfr Konsol, sp. 816, och Pelarordning.
I. G. C.

Modin, Karl Viktor, präst, skald, f. 9 aug. 1843 i Lindesberg, d. 5 apr. 1911, student i Uppsala 1865, filos. kandidat 1871 och doktor 1875, teol. kandidat 1881, prästvigd s. å., en tid verksam som rektor och lärare vid flickskolan "Idun" i Stockholm, utnämndes 1885 till e. o. hofpredikant och 1888 till kyrkoherde i Lindesberg. På det honom af Sv. akad. tilldelade Beskowska resestipendiet företog M. 1884 studieresor i Italien, Egypten, Syrien och Palestina. I sina af Sv. akad. 1874 med 2:a priset belönta Diktförsök och i sina Dikter (1878; oden, idyller och satirer) utmärker M. sig för en obestridlig originalitet i uppfattning och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:28 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbr/0414.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free