Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Modin, Karl Viktor - Modin, Erik - Modist, modehandlerska, hattsömmerska - Modius, lat., fornromerskt rymdmått för torra varor - Modjeska, Helena. Se Modrzejewaka - Modokindianer, stam i Oregon - Modlin. Se Novo Georgievsk - Modon, Modone. Se Methone - Modrus-Fiume, kommitat i Kroatien-Slavonien - Modrzejewaka. Helena - Modrzewski, Andrzej - Modsogner, nord. myt. Se Dvärg - Modugno, stad i italienska Bari - Modul. Se Modyl - Modularekvationer, mat. Se Modyl - Modulation - Modulation 1. Mus. Jfr Tonalitet - Modulation 2. Språkv. Se Accent
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uttryck, och särskildt har han i dikten Dödsdansen, som till innehållet erinrar om Wallins "Dödens ängel", visat en behandling af språk och rytm, som är rätt ovanlig, en smula för-Frödingsk. M. öfversatte Pascals "Pensées sur la religion" ("Tankar i religiösa frågor", 1890) samt dikter af Byron, Scott, Moore, Goethe m. fl. och latinska religiösa hymner (Rosa rorans bonitatem m. fl.).
Modin, Erik, präst, kulturhistorisk författare, f. 16 aug. 1862 i Tåsjö, Ångermanland, 1883 student i Uppsala, prästvigdes 1889, tjänstgjorde därefter i Härjedalen, blef 1904 komminister i Multrå och är därjämte sedan 1911 regementspastor vid Norrlands trängkår. – M. har på bygdeforskningens område utöfvat en flitig författarverksamhet, som utom tidskriftsuppsatser omfattar Anteckningar om Härjedalens fauna (1900, i Vet. akad:s handl.) och Härjedalens ortnamn och bygdesägner (1903; ny uppl. 1911). I förening med E. N. Söderberg utgaf han 1889–90 Matrikel öfver i Upsala studerande norrlänningar 1595–1889. – Vid Uppsala universitets Linnéjubileum 1907 promoverades M. till filos. hedersdoktor.
E. N. S-g.
Modist (fr. modiste), en, som förfärdigar (arrangerar) och handlar med modevaror för damklädseln; modehandlerska, hattsömmerska.
Modius, lat. ("skäppa"), det största fornromerska rymdmåttet för torra varor, indelades i 16 sextarii = 32 heminæ = 64 quartarii = 192 cyathi (= 8,754 liter). 1 modius motsvarade 1/6 attisk medimn.
Modjeska, Helena. Se Modrzejewska.
Modokindianer, en lutuamisk stam, lefvande omkring bergsjöar i sydöstra Oregon och bildande den sydligaste utposten för denna språkgrupp. Språket är endast en dialekt af klamath, ett i samma trakter inhemskt indianspråk. Stammen har länge fört förtviflade och hänsynslösa krig mot de hvite inkräktarna, som äfven gjorde sig skyldiga till stora grymheter. 1864 förenade modokindianerna sig med den egentliga klamathstammen och fördes jämte denna till en reservation, men där trifdes de icke, utan sökte gång på gång bryta sig ut för att återvända till sina fäders områden. De leddes under den sista frihetskampen på 1870-talet af en höfding vid namn Kintpuash, kallad "kapten Jack" af de hvite. På gränsen till Kalifornien emotstodo de under flera månader alla angrepp af amerikanskt artilleri. I oktober 1873 sprängdes och decimerades stammen, Kintpuash och fem andra af ledarna hängdes. En del af återstoden fördes till Oklahoma reservation, den andra till Klamaths reservation i Oregon. Inalles räknade de 1905 omkr. 275 individer.
C. V. H.
Modlin. Se Novo Georgievsk.
Modon [mådån], Modone. Se Methone.
Modrus-Fiume [må^roj-fuftne], kroat. Modruš-Rieska, komitat i Kroatien-Slavonien, bildadt 1886 af komitatet Fiume och militärgränsdistriktet Ogulin, har en areal af 4,879 kvkm., med 228,452 inv. (1900), 2/3 kroater, 1/3 serber. Det uppfylles i v. af Karstbergen och Stora Kapela samt vattnas af Kulpa, som bildar gräns mot Krain, Korana m. fl. bergströmmar. Hufvudstad är Ogulin.
(J. F. N.)
Modrzejewska [mådje-], Helena, född Bendowa, polsk skådespelerska, f. 1844 i Krakau, d. 1909 i Los Angeles, fick 1865 anställning vid polska nationalteatern i Krakau och 1868 i Warschau. Änka 1865 och omgift 1868 med grefve Karel Bozenta-Chlapowski, följde hon honom 1876 till Kalifornien, men började 1877 åter uppträda på scenen i engelska roller (under konstnärsnamnet Modjeska, en förenkling af namnet M. från hennes första teatertid). Hon anses som Polens främsta skådespelerska; bland hennes mest berömda roller räknas Maria Stuart, lady Macbeth och Kameliadamen.
A-d J.
Modrzewski [mådjevski], Andrzej, polsk författare, f. 1503, d. 1570, blef 1519 baccalaureus vid universitetet i Krakau och gjorde studieresor i Ungern och Turkiet. Mot dödsstraffet och för likhet inför lagen skref han sina 4 Orationes de poena homicidii (tr. 1543, 1545 och 1564). I Oratio Philalethis peripatetici ifrade han för, att borgare skulle få förvärfva egen jord, och i Oratio de legatis ad concilium Tridentinum mittendis (1545) yrkade han på, att det polska folkets kyrkliga kraf skulle tillgodoses. Härigenom ådrog han sig Sigismund I:s uppmärksamhet och användes i många diplomatiska uppdrag: till Danmark, Karl V, Albert af Preussen m. fl. För sitt märkliga arbete Commentariorum de republica emendanda libri quinque (1551–55, öfv. på po., fr., sp. och ty.) ådrog han sig de katolska myndigheternas misshag och stämplades som kättare. Lika själfständig och oböjlig var M. i sina polemiska skrifter mot Orzechowski (se d. o.), Narratio simplex (1561) och Orichovius (1563). Bannlyst af påfven Pius V, författade M. två religiösa försvarsskrifter, som utkommo 20 år efter hans död med titel A. F. Modrevii Silvæ quatuor. – Jfr J. M. Ossolinski, "Wiadomosci hist.-krytycznie", St. Nowicki, "Jedrzej Frycz M." (1856) och Maleckis ofulländade monografi i "Biblioteka im. Ossolinskich" (1864).
A-d J.
Modsogner, nord. myt. Se Dvärg, sp. 1132.
Modugno [mådonjå], stad i italienska prov. Bari (Apulien), 10 km. v. om Bari. 10,108 inv. (1901). Odling af oliver och andra sydfrukter.
J. F. N.
Modul. Se Modyl.
Modularekvationer, mat. Se Modyl, sp. 794.
Modulation (af lat. modulatio, afmätning). 1. Mus., i vidsträckt mening ackordväxling, vare sig inom samma grundtonart ("skal-egen" modulation) eller syftande till främmande tonarter ("skalfrämmande", "utvikande" modulation). I inskränkt och vanligare mening nyttjas ordet endast i den sistnämnda betydelsen. Modulationen betecknas som utvikning, när grundtonarten endast flyktigt öfverges, och som öfvergång l. tonalitetsväxling, när satsen definitivt och länge stannar i den nya tonarten. En modulation kan ske diatoniskt, kromatiskt eller enharmoniskt, och tonarternas släktskap är därvid alltid bestämmande faktor. R. Wagner uttalade den grundsatsen att icke låta en tonart aflösas af en annan, förrän man inom den förra uttryckt allt, som däri kunde under de gifna förhållandena uttryckas. Mot denna sunda princip bryta nyare tonsättare alltför ofta genom ett oroligt och meningslöst modulerande. Jfr Tonalitet. – 2. Språkv. Se Accent, sp. 85. – Modulera, eg. harmoniskt utvika, göra en modulation; omväxlande höja och sänka rösten i sång
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
