- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
787-788

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Modulation - Modulation 2. Språkv. Se Accent - Modum, härad och pastorat i Norge - Modus, lat. - Modus 1. Filos. - Modus 2. Log. - Modus 3. Jur. - Modus 4. Språkv.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

eller tal. – Modulatorisk, som sammanhänger med modulation.
1. A. L. (E. F-t.)

Modum [mo-], härad och pastorat i Buskeruds amt, Norge. 519,17 kvkm. 10,530 inv. (1910; 8,952 år 1900), omfattar Heggens, Nykirkes och Snarums socknar. Det är i det hela skogrikt, fruktbart och väl uppodladt samt har åtskilliga industriella anläggningar, särskildt längs Drammen en rad delvis betydliga trämasse- och pappersfabriker. I Heggen ligger M:s
sedan 1898 nedlagda blåfärgverk. Detta, som drefs för statens räkning 1783–1813, senare oftast af tyska bolag, var omkr. 1840 landets största bergverk med omkr. 1,000 arbetare; firman existerar ännu, men blott som träsliperi och sågverk. – 4 km. från Vikesunds järnvägsstation, 150 m. ö. h., ligger M. bad l. S:t Olavs bad, anlagdt 1857, grundligt utvidgadt 1897, kurort i synnerhet för anemi, neuralgier, katarrala och bronkitiska affektioner, reumatism, rekonvalescens och andra svaghetstillstånd (tuberkulösa och epileptiska patienter mottagas dock ej). Förutom järnkälla, som håller 0,42 kolsyr. järnoxidul på 10,000 dlr vatten – alldeles som Porla i Sverige –, har kurorten medikamentösa bad, såsom Nauheim-, myr-, gyttje-, sandbad etc. Gyttjebaden äro ej identiska med de svenska, utan en blandform af de svenska och utländska moor-baden; proceduren är invecklad, med omslag af varm gyttja i det varma badet, rispiskning m. m. och är en starkt hudretande badform. Säsong 1 juni–1 sept.; stor frekvens, äfven från grannländerna. – En af M:s märkligaste gårdar är Buskerud (se d. o. 1). Genom M. går järnvägen Drammen–Hönefos med bibana till Kröderen.
Ln. K. V. H.

Modus, lat., plur. modi, mått, sätt. 1. Filos., det särskilda sätt, hvarpå något framträder som varande (m. essendi) eller handlande (m. agendi). För en panteistisk världsåskådning blir all konkret verklighet endast modi af det allmänna väsendet. I särskildt utpräglad form framträder denna åsikt hos Spinoza. En helt annan betydelse ha modi ("modes") hos Locke, som därmed betecknar sammansatta begrepp, som icke innehålla något själfständigt existerande, utan endast något hos substansen (t. ex. triangel, tacksamhet, skönhet). – 2. Log., en slutlednings bestämdhet med hänsyn till de i densamma ingående omdömenas kvalitet och kvantitet. Den första läran härom framställdes redan af Aristoteles, men särskildt har den utvecklats inom medeltidslogiken, som på 1100-talet gaf de olika modi mnemotekniskt bildade namn, som ännu användas i våra skolors vanligaste läroböcker i logik. Inom den kategoriska slutledningens tre första figurer upptagas som giltiga slutsätt följande 14 modi: 1. Barbara, Celarent, Darii, Ferio; 2. Cesare, Camestres, Festino, Baroco; 3. Darapti, Felapton, Disamis, Datisi, Bocardo och Ferison, hvilkas namn pläga inläras genom en latinsk minnesvers, som torde härstamma från början af 1200-talet. Därjämte ha antagits 5 indirekta modi af första figuren samt likaledes 5 modi af den fjärde figur, hvilken tillades af Galenus. För alla dessa modi fastslogos regler. Då många af dessa slutsätt äro konstlade och då de öfriga äro logiskt själfklara, har denna del af logiken föga betydelse vare sig för det hvardagliga eller det vetenskapliga tänkandet. Den hypotetiska slutledningen har två modi, modus ponens och m. tollens (se Hypotetisk), och den disjunktiva likaledes två, m. ponendo tollens och m. tollendo ponens (se Disjunktiv).

3. Jur., ändamålsbestämmelse (ty. auflage, auftrag, fr. charge), föreskrift vid gåfva eller testamente om viss prestation eller åtgärd från mottagarens sida i vare sig gifvarens, tredje mans eller det allmännas intresse, dock utan att därigenom någon annan person får verkligt anspråk på åtgärdens vidtagande (t. ex. föreskrift om uppsättande af en grafvård eller om hjälp åt fattiga). Begreppet är i vår rätt – i motsats till hvad fallet är i främmande moderna civillagböcker – icke utbildadt genom allmänna regler; att emellertid mottagaren af gåfvan, resp. testamentet, är pliktig att antingen afstå allt hvad han fått
mottaga eller ock uppfylla modus-föreskriften, anses för vanliga fall gifvet.

4. Språkv., namn på vissa grammatiska kategorier inom de flesta språks (speciellt de
indoeuropeiskas) verbalböjning. Som term användes ordet modus först af Quintilianus; de grekiske grammatikerna hade flera benämningar för modus, såsom enklisis (eg. böjning),
diathesis, tillstånd, beskaffenhet. – Modus indicativus är (jfr nedan) den kategori, inom hvilken alla de former låta sammanföra sig, som visa en och samma betydelse, den nämligen, som kan uppställas för indikativen. Må vi jämföra några satser. Jag (du o. s. v.) springer
innebär, att den talande (jag) om sig (eller andra) med visshet bestämmer, att han springer; jag (du o. s. v.) må springa innebär, att den talande önskar, att han själf (eller andra) skall springa; spring (du) betyder, att den talande befaller en annan att springa. Häraf ses, att hvad som bestämmer modus är en egenskap eller sinnesförfattning hos den talande, på grund af hvilken han antingen utsäger en handling om någon eller önskar, befaller o. s. v., att någon må utföra en handling. De gamle definierade också modus i allmänhet riktigt som en diathesis psychike, d. v. s. ett själstillstånd (hos den talande). Modus uttrycker alltså den talandes förhållande till det i den uttalade satsen stående subjektet och den af detta utförda handlingen eller det om subjektet utsagda predikatet. – Frågan om modus’ uppkomst besvaras, närmast med hänsyn till de syntetiska språken, olika, allteftersom man besvarar frågan om grammatiska kategoriers uppkomst i allmänhet. Förr ansåg man (G. Hermann, Becker o. a.), att de grammatiska kategorierna äro fullgiltiga uttryck för det logiska tänkandets kategorier. Nu ha emellertid sådana män som W. v. Humboldt, Steinthal, Paul, Madvig och Whitney på grund af en annan uppfattning af språkets väsen endast såsom meddelelsemedel alldeles vederlagt den s. k. logiska skolan. Språkkategorierna, ehuru tillkomna med ledning af psykologiska motiv, kunna lika litet fullt motsvara de psykologiska kategorierna, som dessa i sin tur fullt uttrycka den rena tankens. Modi höra, likasom andra språkbeteckningar, till dem, som endast småningom uppkommit och skapats i vissa språk (under det att andra för att framställa samma sak begagna sig af andra medel, t. ex. hjälpverb). Ingen själsverksamhet bestämde

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:28 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbr/0416.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free