Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mohair - Mohair 1. Engelsk benämning på angoraull - Mohair 2. Garn af angoraull eller annan lång ull - Mohair 3. Slätt tvåskaftat tyg - Mohair. Jfr Kamlott, Kämelgarn och Poil do chévre - Mohammara. Se Muhammara - Mohammed, Se Muhammed - Moharek, ö och stad. Se Bahreinöarna - Moharen, zool. Se Haren - Moharram, detsamma som muharram. Se Hedjara - Mohatra l. Contractus mohatrae, jur., ett skenaftal - Mohave lake. Se Mohaver - Mohaver, Yuma-indianstam - Mohave river. Se Mohaver - Mohaveöknen - Mohawk - Mohawk 1. Biflod till Hudson i staten New York - Mohawk 2. En af Delawares källfloder - Mohawk 3. Indianstam. Se Mohawker - Mohawker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
angoraull (se d. o.). – 2. Garn af sådan
eller annan lång, glänsande ull. – 3. Slätt
tvåskaftadt tyg, tillverkadt af dylikt garn,
antingen enbart eller, vanligare, väfdt med
mohairinslag i en varp af bomull, vanligt kamgarn
eller någon gång silke. Mohairgarn användes äfven
till plysch och imiterade pälsverk (sälskinn,
chinchilla, astrakan, persian m. fl.) äfvensom
till imiterade strutsfjädersgarnityr, spetsar
och en mängd snörmakeriarbeten. Jfr Kamlott,
Kämelgarn och Poil de chèvre.
1–3. (G. A. W.)
Mohammara. Se Muhammara.
Mohammed. Se Muhammed.
Moharek, ö och stad. Se Bahreinöarna.
Moharen, zool. Se Haren.
Moharram, detsamma som muharram. Se Hedjra.
Mohatra (af arabiskt ursprung) 1. Contractus mohatræ
(nlat.), jur., ett skenaftal, åsyftande att
maskera ocker och bestående i dels försäljning af
ett föremål mot högt pris, som köparen först efter
någon tids förlopp skall betala, dels ock omedelbart
återköpande af samma föremål för ett lägre belopp,
som erlägges kontant. I verkligheten har föremålet
intet att betyda, afsikten är att lämna det lägre
beloppet som försträckning, och skillnaden mellan
de båda beloppen skall motsvara ränta. Sålunda
gjorda försök att kringgå gällande rättsregler om
högsta tillåtna ränta ha emellertid i både äldre och
nyare tid mött motstånd från rättsordningens sida.
C. G. Bj.
Mohave lake [mSuWvéi léYk]. Se Mohaver.
Mohaver, fordom den talrikaste och mest krigiska
af Yuma-indianstammarna, voro, alltsedan de hvite
lärde känna dem, bosatta längs Coloradofloden. De
beskrifvas som fysiskt fulländade, kraftiga individer,
kvinnorna som synnerligen vackra. Stammen har
blifvit beryktad för bruket att artistiskt måla sina
kroppar. Tatuering har därjämte varit allmän. Ehuru
bosatta längs Coloradoflodens stränder, tillverkade
de aldrig några kanoter, utan begagnade flottar af
vassrör. Större byar förekomma ej, endast smärre
spridda samhällen. Hyddorna äro af flätadt grenverk
med endast 2/3–1 m. höga väggar samt öfvertäckta ofvan
marken helt och hållet med sand. Förvaringshusen för
säden äro cylindriska med flata tak. Då tillgången
på villebråd i dessa öde ökenländer varit ringa,
lifnärde folket sig genom att odla majs, pumpor,
vattenmeloner och bönor, hvarjämte det begagnade
sig af den vilda växtvärldens produkter, såsom
meskitebuskarnas bönor, pinjonens frön etc. Något
fiske bedrefs äfven. De förstodo sig icke på konstlad
bevattning, utan voro för sina odlingar hänvisade
till flodsträndernas fuktiga marker, hvadan de vid
stark torka lätt ledo missväxt. Lerkärlstillverkningen
var känd. Hudar begagnades föga; i stället användes
väfnader af pilbast och växtfibrer af olika slag
samt i stället för verktyg af ben sådana af hårdt
trä. Korgar begagnades allmänt, men förskrefvo
sig från grannfolken. Liken af sina döda brände
de. 1775 beräknades mohaverna till omkr. 3,000
individer, hvilka till år 1905 sammansmält till
omkr. 1,600. Återstoden af stammen är nu bosatt å
en reservation i Arizona. Efter dem är Mohaveöknen
uppkallad, som upptar sydöstra delen af Kalifornien
och i ö. begränsas af Rio Colorado, i v. af Sierra Nevada
och San Bernardino-kedjan. Dess södra del,
Coloradoöknen, ligger ända till 91 m. u. h.,
och äfven i n. förekomma sänkor till 67
m. djup (Death valley; se d. o.). Enstaka
berg uppstiga till 3,000 m. höjd. Mellersta
delen af öknen genomskäres af Mohave river,
som faller ut i Mohave lake (305 m. ö. h.).
C. V. H.
Mohave river [måuhäVéi ri’v8]. Se Mohaver.
Mohaveöknen [måuhä^ei-]. Se Mohaver.
Mohawk [må^håk]. 1. Biflod till Hudson, i
nordamerikanska staten New York, upprinner n. ö. om
Oneidasjön, flyter öster ut och utmynnar ofvanom
Troy från h. i Hudson. M. har många forsar och fall,
bl. a. de 50 m. höga fallen vid Cohoes. Längd 257
m. Eriekanalen följer floddalen en längre sträcka. –
2. En af Delawares (se d. o. 1) källfloder. –
3. Indianstam. Se Mohawker.
Mohawker [måli’håker], "människoätare", den östligaste
af irokesernas stammar, bosatt i staten New York. När
européerna först kommo i beröring med dem, bebodde
de ett smärre antal byar och beräknades till endast
omkr. 5,000 individer. Holländarna voro de förste,
som trädde i handelsförbindelse med dem. De tillbytte
sig bäfverskinn mot eldvapen. Detta ledde till en
fullkomlig revolution i de rådande maktförhållandena
emellan öststaternas indianer. Mohawkerna funno mycket
hastigt, att de nu voro oöfvervinneliga som krigare
och gingo ut på krigsstråten mot grannfolken. Fruktan
för det okända vapnet, som med blixt och dunder
spridde död och förödelse bland de endast med bågar
beväpnade indianerna, gjorde med ens mohawkerna
oemotståndliga, och deras maktställning var därmed
gifven. De bredde nu ut sitt välde öfver ofantliga
områden, ehuru de själfva vid denna tidpunkt räknade
endast omkr. 500 krigare, hvilka bodde i fyra till
fem byar. I början af 1620-talet lågo mohawkerna i
krig med bl. a. mohikanerna. Med dessa förenade sig
en holländsk styrka, men mohawkerna segrade. Senare
ingingo de förbund med de forne arffienderna,
mohikanerna. Tillsammans med Oneidastammen angrepo
mohawkerna 1642 huronerna omkr. 100 eng. mil n. om
Montreal. Samma år tillfångatogo de två franska
missionärer, af hvilka den ene, fader Jcgues, lämnat
mycket intressanta meddelanden om detta barbariska
folk. Bland annat skildrar han ett offer af tre
kvinnliga krigsfångar, hvilka brändes lefvande till
ära för krigsguden Aireshoi. "En af dem sveddes med
en brinnande fackla öfver hela kroppen och kastades
till sist in i ett flammande eldbål". Hvarje gång
facklans lågor omslöto kroppen, utropade en gammal
man med hög röst: "Daimon, Aireshoi, vi offra dig
denna fånge, som vi bränna för dig, på det att du
må blifva mättad med hennes kött och ånyo göra oss
segerrika öfver våra fiender". Kvinnans kropp blef
sedan skuren i stycken, hvilka fördelades mellan de
olika byarna och uppåtos. Mohawkerna ingingo i midten
af 1600-talet förbund med fransmännen. I förening med
andra stammar af det irokesiska förbundet lyckades de
underkufva både delawarer och munserer. De eröfrade
områdena sträckte sig till sist ända fram till
Mississippifloden och norr ut upp till stränderna
af Hudson. Vid begynnelsen af den stora revolutionen
ställde sig mohawkerna på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
