Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale / 807-808 (1913) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mohl - Mohl 1. Robert von M. - Mohl 2. Julius von M. - Mohl 3. Moritz von M. - Mohl 4. Hugo von M. - Mohla - Mohla 1. Socken i Äyräpää, Viborgs län, Finland - Mohla 2. Skans i M. 1. - Mohn, ö utanför Estlands kust. Se Moon - Mohn - Mohn 1. Henrik M.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

samt Das deutsche reichsstaatsrecht. Rechtliche
und politische erörterungen (1873). Från 1844 utgaf
M. i förening med andra rättslärde "Zeitschrift für
die gesammte staatswissenschaft".

2. Julius von M., den föregåendes broder,
tysk orientalist, f. 1800 i Stuttgart, d. 1876
i Paris, blef 1826 e. o. professor i Tübingen,
men uppehöll sig mest utomlands för studier.
1826 fick han franska regeringens uppdrag att utge
Firdausis "Schaname", som jämte fransk öfv. utkom
i 6 bd 1838–68 (bd 7 utgafs af Barbier de Meynard
1878). M. flyttade 1832 till Paris, utnämndes 1847
till professor i persiska vid Collège de France och
valdes 1852 till sekreterare i Société asiatique
(Asiatiska sällsk.). Han utgaf Fragments relatifs à
la religion de Zoroastre (anonymt, jämte Olshausen,
1829), Confucii Chiking sive liber carminum, ex
latina P. Lacharmi interpretatione (1830), Y-king,
antiquissimus Sinarum liber, ex interpretatione
P. Regis (1834–39). Af stor betydelse äro hans
årsrapporter till Société asiatique 1840–67,
samlade under titeln Vingt-sept ans d’histoire
des études orientales (1879). – Hans hustru,
Mary M., född Clarke, var madame Récamiers
intima väninna och skref en skildring af henne,
Madame Récamier, with a sketch of the history of
society in France (1862). Hennes salong var nära
fyrtio år en af Paris’ mest kända medelpunkter
för litterära intressen.

3. Moritz von M., de föregåendes broder, tysk
nationalekonom och politiker, f. 1802 i Stuttgart,
d. 1888, studerade statshushållnings- och
landtbrukslära, beklädde åtskilliga poster som
württembergsk finansämbetsman samt idkade långvariga
studier i Frankrike. Efter 1848 egnade han sig
uteslutande åt politisk verksamhet, tillhörde dels
Frankfurtparlamentet, där han anslöt sig till den
moderata vänsterriktningen, dels den württembergska
ståndsförsamlingen, inom hvilken han ofta
förenade sig med den yttersta vänstern. Invald i
det tyska parlamentet 1868, var han 1871–73
medlem af tyska riksdagen. M. var en af
det stortyska partiets ifrigaste anhängare, en af
skyddstullsystemets ihärdigaste försvarare och
likaledes nitisk för införande af tobaks- och
brännvinsmonopol.


4. Hugo von M., de föregåendes broder,
tysk botanist, f. 8 apr. 1805 i Stuttgart, d. 1 apr.
1872 i Tübingen, vardt professor i fysiologi i
Bern 1832 och i botanik i Tübingen 1835, där han
tillbragte sin återstående lifstid, delande sig mellan
undervisningen och en mycket trägen forskning. M. var
en grundlig och samvetsgrann iakttagare med
växtmorfologien och framför allt växtanatomien och
cellens byggnad till sitt forskningsfält. Af hans
nära 100 botaniska skrifter äro de flesta af ringa
omfång, men af grundläggande vetenskaplig betydelse
och särskildt afgörande för många af de viktigaste
frågorna inom den då ännu
unga växtanatomien, t. ex. De palmarum structura
(1831), Einige bemerkungen über die entwickelung und
den bau der sporen der kryptogam. gewächse (1833),
Ueber die vermehrung der pflanzenzellen durch theilung
(1835), Ueber den bau der vegetabilischen zellmembran
(1837), Ueber den protoplasma (1846; namnet
"protoplasma" är här uppfunnet af M.). De flesta
samlades i Vermischte schriften botanischen inhalts
(1845). Större arbeten äro Ueber den bau und das
winden der ranken und schlingpflanzen (täflingsskrift
1827), Mikrographie (1846) och Grundzüge der
anatomie und physiologie der vegetabilischen zelle
(1851). I förening med D. F. L. v. Schlechtendal
uppsatte M. "Botanische zeitung" 1843 och var till sin
död en af denna framstående tidskrifts utgifvare och
medarbetare. Han blef led. af svenska Vet. akad. 1850.
1. (Rld.) 2. (J-C.) 4. C. Lmn.

Mohla (fi. Muola). 1. Socken af Äyräpää domsaga
och härad i Viborgs län, imperiellt pastorat af 1:a
kl., Viborgs kontrakt, Nyslotts stift. Areal 820
kvkm. 17,321 inv. (1910), finsktalande. M. socken,
hvilken under äldre tid nämndes Äyräpää (Ägräpää),
äfven kallad efter sin kyrka "Helgekors kyrkosocken",
är en af de äldsta församlingarna i Viborgs län.

2. Skans i ofvannämnda socken, vid vägen mellan
Valkjärvi och Kyrölä, byggdes och besattes af
svenskarna i början af 1700-talet, men måste
af dem utrymmas såväl 1706 som 1710, då den
förstördes. M. återuppfördes emellertid af ryssarna
1711, intogs 21 maj s. å. med storm af svenskarna
under Stiernschantz, men måste snart åter utrymmas.
1. A. G. F. 2. L. W:son M.

Mohn [mån], ö utanför Estlands kust. Se Moon.

Mohn [mwn]. 1. Henrik M., norsk meteorolog, f. 15 maj
1835 i Bergen, blef kandidat 1858, valde astronomi
till specialstudium, blef 1860 universitetsstipendiat
i detta ämne, fick pris för en afh. om Kometbanernes
indbyrdes beliggenhed (univ.-progr., 1861) och
var observator 1861–66 vid Kristiania astronomiska
observatorium. Emellertid slog han sig på meteorologi,
och 1866 upprättades en professur för honom i
detta då nya ämne vid universitetet, där han
äfven blef föreståndare för det s. å. grundlagda
meteorologiska institutet. På denna post fick M. till
uppgift att planlägga och genomföra en systematisk
meteorologisk och klimatologisk utforskning af
landet, en verksamhet, som under hans initiativrika
och energiska ledning snart fick mycket ansenlig
omfattning; viktigaste resultatet häraf blefvo de
efter hand allt fullständigare väderleksnotiserna och
stormvarningarna samt institutets iakttagelsematerial,
bearbetadt bl. a. i Klimatabeller for Norge, I–XIV
(1895–1906), en uttömmande skildring af Norges
klimat och ett synnerligen värdefullt bidrag
till uppfattningen af hela Skandinaviska halföns
klimatologiska förhållanden. Äfven utanför sitt
hufvudämne har M. varit en föregångsman. 1875–81 var
han medlem af direktionen för Norges geografiske
opmaaling och är sedan 1876 medlem af norska
gradmätningskommissionen samt Norges representant
i den internationella jordmätningsbyrån. Tills. med
G. O. Särs uppgjorde han 1874 planen till Den norske
Nordhavsexpedition, i hvars färder

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>