- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
861-862

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mollier, Richard - Molliskanalen. Se Linth - Mollskinn. Jfr Engelskt skinn - Mollusca, zool. Se Blötdjur - Molluscum, lat., med. - Mollusker, Mollusca, zool. Se Blötdjur - Mollwitz, by i preussiska Breslau - Molly Bawn, Författarinnan till. Se Hungerford, M. - Molly Maguires, ett irländskt revolutionssamfund - Mollösund - Mollösund 1. Kapell och kommun i Göteborgs och Bohus län - Mollösund 2. Fiskeläge i M. 1. - Molmenti, Popea Gherardo - Molmol, bot. Se Commiphora - Moln, meteor.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Mollier [målie], Richard, tekniker, f. 30 nov. 1863
i Trieste, studerade i Graz och München, blef 1888
mariningenjör i sin födelsestad, 1893 privatdocent
vid tekniska högskolan i München, 1897 professor i
tillämpad fysik vid Göttingens universitet och 1898
G. Zeuners efterträdare som professor i teoretisk
maskinlära i Dresden. M. har genom undersökningar
rörande energiomsättningen i värmemotorer bidragit
till att belysa frågan om alstring af mekaniskt
arbete genom uppoffring af värme. Mycket använda
äro M:s tabeller och diagram öfver vattenångan.
O. E. W.

Molliskanalen. Se Linth.

Mollskinn (eng. moleskin, eg. mullvadsskinn), en
tät och tjock, stundom svagt ruggad bomullsväfnad,
framställd af starkt, tvinnadt varpgarn och lössnodt
inslag, hvilket senare sammanpackas mycket tätt (70 à
100 eller ännu flera skott på 1 cm.). Bindemönstret
är satinartadt och fordrar 8 skaft; det bildas ur
den enkla 8-skaftade inslagssatinen därigenom, att
man vid sidan af hvarje varphöjning anbringar ännu
en höjningspunkt, så att inslagen bli bundna af 2
varptrådar och ligga lösa öfver 6. Tyget är mycket
starkt och användes till arbetarbyxor m. m. Jfr
Engelskt skinn.
G. A. W.

Mollusca, zool. Se Blötdjur.

Molluscum, lat., med., namn på flera olika
nybildningar i huden. M. contagiosum är en
halfsfärisk, högst ärtstor, glatt bildning, som
liknar en vårta, men skiljer sig från denna därigenom,
att den har en trattformig öppning i centrum. Pressas
den mellan 2 fingrar, framkommer genom denna öppning
en gelatinös, kornig massa, som i mikroskopet visar
sig bestå af hornceller och större glänsande ovala
kroppar, molluscumkropparna, hvilka äro ombildade
(degenererade) hornceller. M. förekommer mest i
ansiktet, på halsen eller på könsorganen i större
eller mindre antal och öfverföres genom smitta,
ehuru smittämnet ännu icke kunnat isoleras. Den är
h. o. h. bildad af epitel och förorsakar intet obehag,
om den ej förekommer i för stor mängd. Den aflägsnas,
utan att kvarlämna ärr, bäst genom utpressning eller
afskrapning. M. fibrosum (M. pendulum l. fibroma
molluscum
) är en, ofta skaftad, hudsvulst, bildad af
bindväf, ej smittsam samt ofta förekommande i mycket
stort antal spridd öfver hela kroppen. Den är ärt-
till nötstor, men kan stundom uppnå en betydande
storlek och kan blott genom operation aflägsnas.
L. Mbg.

Mollusker, Mollusca, zool. Se Blötdjur.

Mollwitz [må’11-], by i preussiska reg.-omr. Breslau
(Schlesien), vid floden Brieg, bekant genom den seger
Fredrik II 10 apr. 1741 där vann öfver österrikarna
under general Neipperg. Till minne häraf uppfördes
1878 på slagfältet en 6 m. hög granitobelisk.
Wbg.

Molly Bawn [må’li bå’n], Författarinnan till. Se
Hungerford, M.

Molly Maguires [må’li megoåVos], ett beryktadt
hemligt irländskt revolutionssamfund, stiftadt
1843. Samfundets medlemmar terroriserade ofta de
engelske skatteindrifvarna genom mord och misshandel;
de voro ej sällan förklädda till kvinnor (däraf
namnet). Slutligen fick man bukt på denna rörelse på
Irland, men liknande samfund uppstodo bland irländska
invandrare i Nord-Amerika och utöfvade skräckvälde särskildt mot
engelska immigranter. Mest bekant är en dylik
organisation i Pennsylvanias kolgrufdistrikt, hvars
brottsliga framfart kulminerade på 1870-talet och som
1876–77 bröts genom en serie rättegångar, hvarvid
vittnesmål af detektiver, som inträdt i samfundet,
voro af afgörande betydelse. Jfr F. P. Dewees,
"The Molly Maguires" (1877), och A. Pinkerton,
"The Molly Maguires and the detectives" (s. å.).

Mollösund. 1. Kapell och kommun i Göteborgs och
Bohus län, Orusts västra härad. 588 har. 1,049
inv. (1911), hvaraf 974 i det inom kapellet belägna
municipalsamhället M. Kapell till Morlanda, Göteborgs
stift, Orusts och Tjörns kontrakt. – 2. Fiskeläge
och municipalsamhälle (enl. k. brefven 29 jan. 1886
och 12 maj 1905) i ofvannämnda kapell, på Orusts
långt utskjutande sydvästligaste udde, Tången,
midt emot Mollön, från hvilken det skiljes genom
sundet Mollösund. 974 inv. (1911). Taxeringsvärde
omkr. 300,000 kr. (1911). M. är kändt sedan medeltiden
och intog en framstående plats under 1500-, 1600-
och 1700-talens sillfiskeperioder. Storsjöfiske,
fraktfart samt sillsaltning. Post-, telefon- och
skjutsstation samt telegramexpedition.

Molmenti [mål-], Pompeo Gherardo, italiensk
författare, f. 1852 i Venezia, har vunnit stort
rykte genom sina samvetsgrant studerade och
stilistiskt förtjänstfulla arbeten i veneziansk
historia och litteraturhistoria: Giorgione (1878),
Goldoni (1879), Storia di Venezia nella vita privata
delle origini alla caduta della republica
(1880; 4:e
uppl. 1905), Vittore Carpaccio ed il Tiepolo (1888)
och Vittore Carpaccio, la vita e le opere (1905),
Venezia, nuovi studi di storia e di arte (1897),
La pittura veneziana (1903) och Antonio Fogazzaro
(s. å.). Dessutom författade han romaner, kritiska
och politiska studier m. m.

Molmol, bot. Se Commiphora.

Moln, meteor., de dimmor (se Dimma), som ej hvila
omedelbart på jordytan, utan sväfva till större eller
mindre höjd i atmosfären. De bildas därigenom, att den
i luften befintliga vattenångan, så snart temperaturen
nedgår till ett visst, af vattenångans mängd beroende
gradtal, delvis kondenseras till flytande vatten
eller vid starkare köld öfvergår till is. Den för
molnens bildande nödvändiga temperatursänkningen
uppstår i de allra flesta fall däraf, att luftmassor
uppstiga från jordytans grannskap till större höjd
i atmosfären, hvarvid deras temperatur efter hand
måste sjunka, tills den i dem inblandade vattenångan
icke längre kan bibehålla sig i gasformigt tillstånd,
utan kondenseras. Ett vackert exempel på detta slags
molnbildning äro de s. k. cumuli l. stackmolnen (se
fig. 10 och 11 å den till art. hörande färgplanschen),
hvilka under vackra sommardagar bildas på förmiddagen,
tilltaga till framåt kl. 1 eller 2 e. m. och därefter
upplösas, en följd af luftströmmens uppstigande
före middagen och nedsjunkande på eftermiddagen. En
liknande orsak ligger till grund för det allmänt
bekanta faktum, att bergspetsar oftast äro inhöljda
i moln, medan luften rundt omkring dem är ren och
klar. Enstaka öar i de större hafven ge redan på
afstånd sin närvaro till känna genom de moln,
som ständigt sväfva öfver

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:28 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbr/0453.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free