Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale / 875-876 (1913) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Moltke - Moltke 1. Helmuth Karl Bernhard von M. - Moltke 2. Helmuth Johannes Ludwig von M. - Moltke 3. Friedrich von M. - Moltke 4. Kuno von M. - Moltkea Steenstr., paleont., ett korallsläkte under yngre krittiden - Moltkenberg, danskt fidekomiss - Molto, it., mus., mycket - Moluches, folkstam. Se Chile - Molukkerna (Kryddöarna) (ö om Celebes)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vilja och handling. Som chef för generalstaben
gjorde han denna till en utmärkt elitkår, och som
medlem af preussiska "herrenhaus" (sedan 1878)
och tyska riksdagen visste M. att genom sina
endast vid ytterst viktiga tillfällen hållna tal
tillgodose krigsmaktens intressen. – M. utgaf Briefe
über zustände und begebenheiten in der Türkei
aus den jahren 1835–39 (1841; flera uppl.), Der
russisch-türkische feldzug in der europäischen
Türkei 1828 und 1829 (1845; 2:a uppl. 1877),
Briefe aus Russland (förtroliga bref till hans
hustru, indiskret meddelade först i danska tidningen
"Dagens nyheder" och 1877 utgifna i Tyskland, 4:e
uppl. 1892), Das wanderbuch (1879; 6:e uppl. 1891),
hvarjämte han till stor del skref den af preussiska
generalstaben utgifna förträffliga skildringen Der
italienische feldzug von 1859 och hade sin hand med i
de storartade generalstabsberättelserna öfver 1864,
1866 och 1870–71 års fälttåg. – 1891-93 utkom M:s
Gesammelte schriften und denkwürdigkeiten (8 bd;
"Generalfältmarskalken H. v. Moltke", 3 dlr),
och 1892–1912 utgaf preussiska generalstaben M:s
Militärische werke i fyra grupper med tills. 13 dlr
(1:a och 2:a grupperna i sammandrag utg. i sv. öfv.,
"Generalfältmarskalken v. Moltkes militära arbeten",
1897–1901). – Statyer af M. ha rests i många tyska
städer (den i Berlin, mod. af Uphues, 1905). Jfr
W. Müller, "Generalfeldmarschall graf M." (1878),
och Bigge, "Feldmarschall graf M. Ein militärisches
lebensbild" (2 bd, 1901).

2. Helmuth Johannes Ludwig von M., den
föregåendes brorson, preussisk general, f.
23 maj 1848 i Gersdorf (Mecklenburg), blef officer
1870, var 1882–91 sin farbroders adjutant, blef
1891 kejsarens flygeladjutant, 1895 öfverste, 1899
generalmajor, 1902 generallöjtnant, generaladjutant
och chef för 1:a gardesdivisionen samt 1906 general
af infanteriet och chef för preussiska generalstaben.

3. Friedrich von M., den föregåendes broder,
preussisk ämbetsman, f. 1 maj 1852 i
Rantzau (Holstein), avancerade på den administrativa
ämbetsmannabanan till landtråd (1885), föredragande
råd i kultusministeriet (1893) samt regeringspresident
i Oppeln (1898) och Potsdam (1900). 1903–07 var M.
oberpresident i prov. West-Preussen samt
juni 1907–juni 1910 preussisk inrikesminister.

4. Kuno von M., f. 1847, tillhör en urspr.
württembergsk gren af ätten, hade på den
militära banan avancerat till generallöjtnant
och var kommendant i Berlin, då han, utsatt
för förklenande beskyllningar från författaren
M. Harden, genom åtal mot denne inledde en serie
uppseendeväckande rättegångar (se därom Harden).
Ehuru Harden 1909 dömdes till böter och
offentligen förklarat sig icke ha velat mot M.
rikta några äreröriga anklagelser, gick
dock M. i samband med dessa processer
sin militära ämbetsställning förlustig.
1. C. O. N.

Moltkea Steenstr., paleont., ett under den yngre
krittiden lefvande korallsläkte, stående i närheten af
ädelkorallen och således med de mjuka delarna sittande
på en axel, som hos M. bestod af omväxlande kalk- och
hornleder. Vid fossiliseringen bli endast kalklederna,
ej hornlederna, bevarade
och ligga således i kalkstenen som isolerade stycken
med svagt konkava ändytor. – M. Isis Steenstr. (se
fig.) är karakteristisk för den yngsta kritan, danien,
i Skåne och Danmark (se Faksekalk).
A. Hng.

Kalkled av Moltkea Isis.

Moltkenborg, danskt fideikommiss ("stamhus")
på Fyn, Svendborgs amt, upprättades 1793
för yngre sonen af grefve A. G. Moltke (se Moltke 2),
geheimerådet Gebhard Moltke, som 1843 fick
tillstånd att kalla sig Moltke-Huitfeldt.
M. omfattar herrgårdarna Glorup, Rygaard
och Anhof samt två arrendegårdar med därtill
hörande jord om inalles 946 har och
770 har skog; dessutom en del fästegods och
ett kapital af 2,480,000 kr. Sedan 1896 innehas M.
af grefve A. G. K. Moltke-Huitfeldt (f. 1864).
E. Ebg.

Molto [må’ltå], it., mus., mycket, t. ex. allegro (di)
molto, mycket fort, o. s. v.

Moluches [målo’tjes], folkstam. Se Chile, sp. 190.

Slocknad vulkan (omkr. 1,800 m. hög) på ön Tidore, sedd från Ternate.

Molukkerna (Kryddöarna), den sydöstra
delen af Indiska arkipelagen, mellan 5° s. br. och
9° n. br. samt mellan 124° och 132° ö. lgd. Genom
Molukksjön skiljas de i v. från Celebes och Sangiöarna
samt från Filippinerna i n., i s. genom Bandasjön
från de östligaste af Små Sundaöarna; i ö. är gränsen
mellan dem och de öar, som ligga utanför Nya Guineas
västra kust, svår att uppdraga. Genom Ceramsjön
delas öarna i en nordlig och en sydlig grupp, och
äfven den administrativa indelningen följer denna
gräns. Den norra gruppen omfattar Halmahera l. Djilolo
(se d. o.), den största af alla öarna (17,218 kvkm.),
Morotai (1,647 kvkm.), Batjan (2,367 kvkm.) och de små
M. l. Ternateöarna: Ternate (137 kvkm.), Tidore (108
kvkm.; jfr fig.), Makian (68 kvkm.) m. fl.
(sammanlagdt 2,008 kvkm.). Till
denna norra grupp hör administrativt äfven en
mer fristående central grupp: Soelaöarna (5,529
kvkm.) och Ombiraöarna (2,769 kvkm.). Den södra
gruppen omfattar Amboinaöarna (1,542 kvkm.),
Ceramöarna (17,658 kvkm.),

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>