- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
883-884

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Moment, afgörande vändpunkt, tidpunkt (jfr Momang) - Moment 2. Inom mekaniken och fysiken begagna ordet i flera betydelser - Momentan, ögonblicklig - Momentana språkljud, fonet., kallas explosiva konsonanter - Momentana strömmar, Strömstötar, fys. - Momentanaxel, mek. Se Momentan - Momentankraft, mek. Se Momentan - Momentbild. Se Momentfotografi - Momentfotografi l. Ögonblicksfotografi

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

samband med de virtuella förflyttningarnas princip,
som är en af mekanikens grundlagar. Om man tänker
sig, att ett system krafter, som verka på en kropp,
är i jämvikt samt att kroppen erhåller en oändligt
liten rörelse, förenlig med de villkor, som i öfrigt
skola vara uppfyllda, och att därigenom krafternas
angreppspunkter undergå motsvarande förflyttningar, så
äro dessa deras virtuella förflyttningar. Man benämner
då virtuellt moment för en kraft produkten af dennas
projektion på motsvarande förflyttnings riktningslinje
samt förflyttningens storlek. Vid jämvikt är summan
af samtliga de verkande krafternas moment noll, då
momenten räknas positiva i ena och negativa i motsatta
riktningen. Om betydelsen af det magnetiska momentet
se Jordmagnetism (sp. 144) och Magnetism (sp. 492). Om
moment i matematisk bemärkelse se Fluxion.
2. G. R. D. (O. E. W.)

Momentan (af lat. momentaneus, af momentum,
ögonblick); ögonblicklig; som varar endast ett
ögonblick. – Momentankraft, mek., stöt, en under
ytterst kort tid med stor intensitet verkande kraft,
som kan åstadkomma en väsentlig ändring i en fri
kropps hastighet. – Momentanaxel, ögonblicklig axel,
den räta linje, omkring hvilken en fast kropp, A,
hvälfver sig, då den antingen vrider sig omkring
en fast punkt eller har planrörelse i förhållande
till en annan fast kropp, B. Momentanaxeln växlar
oupphörligt, och den nya axeln ligger omedelbart
invid den närmast föregående. Sammanfattningen af
A:s samtliga momentanaxlar bildar därför en med A
fast förbunden yta. Enär rörelser alltid förekomma
parvis, så har B planrörelse i förhållande till A,
samtidigt med att A på så sätt rör sig i förhållande
till B. B hvälfver sig i följd häraf äfven omkring
en momentanaxel, och de båda samtidiga ögonblickliga
axlarna sammanfalla med hvarandra. Sammanfattningen
af B:s momentanaxlar bildar ock en yta. A:s
planrörelse i förhållande till B är en rullning utan
glidning på den nämnda, med B förbundna ytan, och
B rullar samtidigt på den yta, som bildas af A:s
momentanaxlar. Exempel på ifrågavarande rörelse
erbjuder hvarje hjulpar i ett på en rak järnväg
gående bantåg. Hjulparets momentanaxel sammanfaller
med den linje, som sammanbinder de båda hjulens
tangeringspunkter på järnvägsskenorna, och hjulparets
samtliga momentanaxlar bilda en cirkulär cylinderyta,
tangerande hjulen, där de beröra skenorna. De delar
af hjulen, som ligga omedelbart intill momentanaxeln,
befinna sig i momentan hvila på skenorna, huru fort
tåget än framgår på banan. Hjulparets midtlinje har
lika stor hastighet, v, som bantåget, men dess två
öfversta punkter framgå med hastigheten 2v. En punkt
på afståndet a från momentanaxeln rör
sig med en hastighet = a/r · v (r hjulradien), vinkelrätt
mot afståndslinjen a. En punkt på hjulomkretsen
beskrifver i förhållande till järnvägen en följd
af vertikala cykloidiska banor med hastigheter
växlande mellan noll och 2v. Järnvägsskenorna rulla
samtidigt på hjulen, och hela jorden deltar i denna
rörelse. Sammanfattningen af dess momentanaxlar bildar
ett plan, liggande på skenorna. En
punkt af skenorna beskrifver därvid i förhållande
till hjulen en vertikal evolventlinje med en
från noll oupphörligt växande hastighet. De båda
samtidiga ifrågavarande rörelserna äro sålunda icke
lika hvarandra. En på marken i närheten af järnvägen
stående person kan iakttaga den cykloidala rörelsen,
om det honom närmast gående hjulet i paret är försedt
med en färgfläck vid omkretsen. Han kan däremot icke
se skenornas rullning på hjulet, och orsaken därtill
är den, att han befinner sig i hvila i förhållande
till järnvägen. Kunde han däremot intaga och bibehålla
plats på ena hjulet invid dess centrum, så vore det,
om han ej besvärades af svindel, honom möjligt att
iakttaga, att ett invid skenan befintligt föremål vore
synligt under oupphörligt växlande radiella synlinjer
och på allt större och större afstånd. Fästes på ena
hjulringen ett stift, så kunde detsamma på en invid
järnvägen stående och med densamma parallell skifva
upprita hjulpunktens cykloidala bana. Och fästes
på det andra hjulet en mot hjulaxeln vinkelrät
skifva, så vore det möjligt att medelst ett på
marken fäst stift upprita den evolventlinje, som
utvisar, att skenorna och hela jordklotet verkligen
hvälfva sig omkring hjulet. För de båda nämnda
rörelserna gälla de kinematiska l. geometriska
rörelselagarna. Dynamikens lagar gälla däremot
endast för hjulens rörelse i förhållande till jorden,
men icke för jordens samtidiga rörelse i förh. till
hjulen. Orsaken till detta märkliga förhållande är
att söka i den omständigheten, att tröghetslagen
icke eger allmän giltighet (se Rörelse).
O. E. W.

Momentana språkljud, fonet., kallas explosiva
konsonanter (p, b, t, d, k, g o s. v.), för så
vidt uppmärksamheten hufvudsakligen faller på
själfva explosionen eller lösningen af kontakten
– som ju är ett ögonblicks verk –, hvarigenom
de hufvudsakligen bli hörbara. I motsats till
dem kallas alla öfriga konsonanter (frikativor,
tremulanter, nasaler) och vokalerna continuæ
("uthållna"). Tar man emellertid hänsyn dels till
den före explosionen befintliga pausen, under hvilken
talströmmen genom kontakten är afbruten, dels till
det ofta hörbara ljud, hvarmed kontakten börjar
("implosivan"), så måste ifrågavarande språkelement
anses "uthållna" lika väl som alla andra. I språket
spelar också t. ex. t-ljudet i hatt, hattar som
"långt" samma roll som l i falla eller s i vass.
Lll.

Momentana strömmar, Strömstötar, fys.,
elektriska strömmar af mycket kort
varaktighet, t. ex. induktionsstötar och
kondensatorsurladdningar. Vid uppmätning af
sådana strömmar begagnar man den ballistiska
galvanometern (se Ballistisk galvanometer).
D. S-t.

Momentanaxel, mek. Se Momentan.

Momentankraft, mek. Se Momentan.

Momentbild. Se Momentfotografi.

Momentfotografi l. Ögonblicksfotografi,
en fotografisk bild, tagen med mycket kort
exponeringstid, vanligen på en bråkdel af en
sekund. Momentfotografien, i ordets egentliga
bemärkelse, möjliggjordes genom införandet af
de högkänsliga bromsilfvergelatinplåtarna (se
Fotografi). För att kunna taga momentfotografier
fordras nämligen, utom godt ljus och ett ljusstarkt
objektiv, en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbr/0468.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free