Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mongolerna, folkslag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kirgiser, sp. 138). Födan utgöres af tegelte, hirsmjöl,
mjölk, smör, areka ("färsk-ost") och kumys (se d. o.),
mera sällan af kött (aldrig fläsk). Klädedräkten
består under sommaren af långa blå rockar af kinesiskt
bomullstyg, under vintern af fårskinnspälsar,
tjocka mössor och grofva läderstöflar, hvartill vid
regnväder komma vida kappor, röda för adeln och svarta
för menige man. Kvinnornas klädsel skiljer sig blott
genom några brokiga prydnader från mannens. Slafvar
förekomma, men i inskränkt antal. Månggifte är
tillåtet, men förekommer blott hos de förmögnare och
på det sättet, att en enda alltid är den egentliga,
lagliga hustrun, i förhållande till hvilken de
öfriga äro konkubiner och tjänarinnor. F. ö. har
kvinnan en mera fri och aktad ställning än hos
flera andra, mer bildade folk. Samhällsordningen
var urspr. patriarkalisk. Besläktade familjer bildade
en choschun under en aga ("far") som föreståndare,
flera choschun en aimak, med en saisang i spetsen, och
flera aimak en ulús ("hord") under en nojon ("furste")
som öfverhufvud. Samtliga uluser utgjorde folket
under sin kan ("härskare’’). Af denna indelning,
som bröts genom det kinesiska herraväldet, återstå nu
blott de nedersta grupperna. Samtliga mongoler äro nu
administrativt fördelade i sinsemellan oberoende aimak
("stammar"), delade i choschun. (Om denna förvaltning
se vidare Mongoliet, sp. 911.) Hvar kan inom de under
Kina lydande stammarna måste erhålla investitur
af kinesiska regeringen och erlägga skänker till
kejsaren, men är fullkomligt själfständig härskare i
alla angelägenheter, som röra stammen allena, under
det att alla yttre angelägenheter skötas af kinesiska
amban ("guvernörer"). Hvarje mongol är värnpliktig
till sitt 60:e år och skyldig att med egen häst
och utrustning inställa sig till krigstjänst, när
och hvar guvernören befaller, men han kommenderas
närmast af sin egen furste. I socialt afseende
dela mongolerna sig i adeln och det hierarkiskt
ordnade prästerskapet, som intaga en kastartadt
exklusiv ställning gentemot den tredje klassen,
menige man. Rättskipningen sker efter skrifven
lag. Urspr. voro mongolerna anhängare af schamanismen,
men efter hand gjorde andra religionsformer sitt
inträde hos dem. Sedan midten af 1500-talet har
bland dem härskat lamaismen, och 1577 ordnades deras
kyrkliga förhållanden under en patriark, Chutuktu,
hvilken representerar Dalailama i Lhasa och sedan 1604
residerar i Urga. Numera tillsättes denne af kinesiska
regeringen liksom den kalmuckiske patriarken, lama,
af den ryska, men bägge måste mottaga investitur
af Dalai-lama. F. ö. äro alla mongoler ytterst
vidskepliga och låta alla viktiga företag bestämmas
efter urgamla schamanistiska spådoms- och trollkonster,
ehuru de eljest i öfriga angelägenheter ådagalägga
samma praktiska förstånd och nyktra, utilitaristiska
uppfattning som kineserna. Kyrkans och kultens språk
hos mongolerna är tibetanskan. Om deras eget språk
och litteratur se Mongoliska språket.
 |
| Fig. 3. Mongolisk guldbeslagen järnhjälm med arabisk inskrift. (Rustkammaren i Kremlj, Moskva.) |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
