- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
911-912

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mongoliet, kinesiskt lydland i Asien - Mongoliska rasen l. Gula rasen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

genom sydöstra M. strömmar Hwang-ho, men f. ö. äro
landets vattendrag stäppfloder, som utsina i sanden
eller utmynna i afloppslösa sjöar. Synnerligen
rikt på sådana är det nordvästra berglandet
(Kosogol, Ubsa-nor, Durga-nor m. fl.). Om klimat,
växt- och djurvärld se Asien, sp. 168, 169, 171,
samt Gobi). Befolkningen anslås till 1,850,000 (1
inv. på 6 kvkm.), af andra till 3–5 mill. Den består
hufvudsakligen af egentliga mongoler (se d. o.), som
dock synas vara stadda i aftagande, samt i de västra
delarna af bureter s. om Bajkalsjön och kalmucker i
Dsungariet. De egentlige mongolerna l. östmongolerna
delas i många stammar, af hvilka kalka (chalka)
i norra Gobi är den mest ansedda. Sydöst om dem
bo tsacharer samt n. om Hwang-ho-bågen skumider
och uroter, västligare torguter o. a. Slutligen ha
kineser i mängd invandrat i södra M. Men tusentals
kvkm. äro alldeles obebodda. Den förhärskande
religionen är buddismen (lamaismen). Uppodlade äro
blott delar af gränsområdet till Kina. Eljest är
M. ett nomadernas land, ehuru dess östra del lär
vara mycket fruktbar. Det viktigaste husdjuret
är fåret, hvartill i södra delen kommer kamelen
och i den norra hästen. M. förser Kina med får och
exporterar äfven kött och hudar till Ryssland. Ett
annat näringsfång är karavanhandeln till Sibirien
och Turan. Stora marknader hållas i Kalgan, Urga,
Kiachta, Kobdo o. a., hvilka besökas af både mongoler
och ryssar. Det vanligaste betalningsmedlet är
s. k. tegelte (se Te). De viktigaste karavanvägarna
äro Kiachta–Urga–Kalgan (1,570 km.) samt Ju-mönnvägen,
som från norra Kina går utefter M:s södra kant och
vid An-hsi-tschóu delar sig i två linjer, af hvilka
den ena utefter bergen går till Öst-Turkestan, den
andra öfver Gobi till Hami och vidare genom Dsungariet
till Turan. Importen öfver Urga steg 1908 till öfver
27 mill. kr. och exporten till nära 18 mill. kr.

Kineserna dela M. i det inre och det yttre M. Det
förra utgör den södra delen af landet med en areal
af 1,057,000 kvkm. med omkr. 2 mill. inv., men
häraf höra 190,000 kvkm. och 1,750,000 inv. till de
kinesiska prov. Tschili och Schansi, så att till
det egentliga M. höra blott 867,000 kvkm. och
1,250,000 inv. Det yttre l. norra M. omfattar
1,384,000 kvkm. med 300,000 inv. Därtill kommer
som en tredje afdelning Dsungariet. Befolkningen
delas i stammar (aimak) och dessa i furstendömen
(choschun). Till det yttre M. höra 4 aimak, till det
inre M. 6. Hvarje aimak styres af en rådsförsamling,
hvars ordförande väljes bland furstarna, hvarje
furstendöme (choschun) af en ärftlig furste, som
hvart 3:e eller 4:e år skulle infinna sig i Peking
för att betala tribut. Man har sökt hålla dem fast
vid Kina genom att ge dem kinesiska prinsessor till
hustrur. Det finnes furstar af 13 olika rangklasser;
i det yttre M. kallas de förnämste kaner, i det
inre M. wang (konungar). Furstarna öfver det inre
M:s choschun leda alla sina anor från Djingis-kan
eller hans bröder. Utom furstarna finnes en adel
(taidsi). Aimaken i norra M. äro (fr. ö.) Tsetsönn
(chalka-stammens egentliga hemland), Tuschetu,
Sain-Nojon och Dschassaktu; nordvästra M. utgör ett
särskildt landskap, deladt på 2 aimak. Högste chef
för M:s förvaltning har varit en af ministrarna i
Peking, under hvilken Tibet, Kinesiska Turkestan,
Dsungariet och Kuku-nor-området lyda. Närmaste
tillsynen öfver ordningen inom landet tillkom de båda
ambanerna, af hvilka en var mongol och en kines. Äfven
de af Dalai-lama på kinesiska regeringens förslag
utsedde tio klosterinspektörerna ha stor myndighet.

Historia se Mongolerna. I samband med omstörtningarna
inom Kina 1911 förmärktes upproriska rörelser
inom M. Ryssland uttalade sig i jan. 1912 för M:s
oafhängighet, och Kina borde för framtiden icke
få hålla trupper i landet eller sända kolonister
dit. Landet har ock förklarat sig oberoende och
proklamerat Urga som sin hufvudstad, och Ryssland
lär i öfverensstämmelse med en hemlig rysk-mongolisk
öfverenskommelse lofvat vidtaga nödiga åtgärder för
att upprätthålla dess oafhängighet och genomföra
dess internationella erkännande. I stället lär
M. komma att ge Ryssland rätt att kontrollera dess
förbindelser med utlandet samt åt ryska undersåtar
rätt att anlägga järnvägar och uppta grufvor. Om
M:s upptäcktshistoria se Asien, sp. 186–187.
J. F. N.

Mongoliska rasen l. Gula rasen (ett efter Blumenbach,
1775, allmänt användt uttryck) har en efter de olika
antropologiska systemen (se Människoraser) växlande,
mer eller mindre omfattande betydelse. Enligt den här
nedan följda, mer inskränkta bemärkelsen (Hæckel,
Fr. Müller) böra därifrån som samordnade, men icke
underordnade, uteslutas: 1. hyperboreiska eller
polar-rasen (se Hyperboréer 2), 2. malajiska
rasen (se d. o.) och 3. amerikanska rasen (se
Indianer), af hvilka den första af Blumenbach och alla
tre af Peschel räknas till mongoliska rasen. Rasens
fysiska kännetecken äro följande. Hufvudskålen är
brakycefal, med en breddindex, som enligt Broca
växlar mellan 77,6 (kineser), 81,4 (altaifolk), 83,5
(indokineser), 83,7 (finnar) och 85,1 (lappar). Ögonen
äro små, svarta och sneda mot näsans midtlinje,
ögonbrynen smala, svarta och nästan raka, kindknotorna
framstående, näsan bred och platt, med näsroten nästan
i samma plan som pannan, läpparna breda och köttiga,
tänderna grofva och hvita, hakan liten, öronen stora
och utstående, halsen kort samt kroppen medelstor, med
relativt svag muskelutveckling och styrka. Kvinnorna
äro under medelstorlek, och hos bägge könen finnes
stor benägenhet för fetma. Hufvudhåret är slätt,
svart och sträft. Skägg och annan hårväxt äro
ytterst sparsamt utvecklade. Kroppsfärgen är hvit,
med en större eller mindre skiftning i gult, som
hos de sydligare folken är mörkare och öfvergår till
brunt. Hos de bildade ural-altaiska folken (finnar,
turkar, ungrare) återfinnes den mongoliska typen
egentligen blott hos de lägre klasserna, under det
att de högre, särskildt hos ungrarna, utbildat en
genom korsning förädlad rastyp. I psykiskt afseende
karakteriseras mongolerna dels af undergifvenhet och
jämnmod, dels af den fullkomliga osjälfständighet,
hvarmed individen underordnar sig all yttre
auktoritet. Härpå beror såväl den framgång buddismens
tomma formväsen vunnit som ock den blinda fanatism,
som de mongoliska folken lägga i dagen, när de sättas
i rörelse af en kraftig impuls. – Den mongoliska rasen
(i ofvan angifna begränsning) omfattar följande i
språkligt afseende skilda

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbr/0482.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free