- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
919-920

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Monis, Ernest - Monism, filos., enhetslära - Monism 1. I vidsträckt bemärkelse.. - Monism 2. I inskränktare bemärkelse.. - Monism 3. I den speciellaste bemärkelsen.. - Monist, anhängare af monismen - Monistrol-sur-Loire, stad i franska Haute-Loire - Moniteur universel, fransk tidning - Monitor, skpsb, ett slags mindre pansarfartyg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

flygmaskinstäflan i Issy-les-Moulineaux blef
M. allvarligt sårad och krigsministern Berteaux dödad
af ett aeroplan, som vid starten susade in bland
åskådarna (20 maj s. å.), och därmed var ministärens
öde besegladt. M:s ställföreträdare, justitieministern
Perrier, manövrerade oskickligt i deputeradekammaren,
och då ett begärdt förtroendevotum (23 juni) vägrades,
afgick ministären, omedelbart innan Marokkokonflikten
med Tyskland, i hvars tidigare stadier
utrikesministern Cruppi visat föga skicklighet,
utvecklade sig till akut kris. M. har efter sitt
fall spelat en ganska underordnad roll i senaten.

V. S–g.

Monism (af grek. mo’nos, en, en enda),
filos., enhetslära. 1. I vidsträckt bemärkelse hvarje
filosofisk åsikt, som går tillbaka till en enhetlig
princip, i motsats mot dualismen, som antar två
ursprungliga arter af verklighet, och pluralismen,
som stannar vid en ursprunglig mångfald. I denna
betydelse finns det sålunda såväl en idealistisk
(l. spiritualistisk) som en materialistisk monism. –
2. I inskränktare bemärkelse en mellanform mellan
de sistnämnda två metafysiska ståndpunkterna,
nämligen den åsikt, som anser det andliga och det
kroppsliga vara olika sidor eller attribut hos samma
enhetliga urväsen. Denna åsikt, som ofta kallas
identitetsfilosofi eller efter olika skiftningar
än idealrealism, än realidealism, har skarpast
formulerats af Spinoza och omfattats af många
nutida tänkare, såsom Spencer, Huxley, Höffding,
Jodl m. fl. – 3. I den speciellaste bemärkelsen
sträfvandet att på den nutida naturvetenskapens
grund uppbygga en enhetlig världsuppfattning och
lifsåskådning. Hæckel har gett riktningen dess
namn genom skriften "Der monismus als band zwischen
religion und wissenschaft" (1893), liksom han genom
"Die welträtsel" (1899) utsände dess program i
lättfattlig och uppseendeväckande form. Med stöd af 30
teser, formulerade af Hæckel redan 1904, stiftades
under hans ordförandeskap Der deutsche monistenbund
i Jena 1906. Detta förbunds medlemsantal växte
hastigt, och snart voro lokalgrupper af detsamma
bildade i flera tyska städer. I Hamburg hade redan
1903 en året förut stiftad fritänkarförening
ombildats till ett "monistische gesellschaft",
som sedan gick upp i "ortsgruppe Hamburg" af det
tyska monistförbundet. I Hamburg hölls också 8–11
sept. 1911 den första internationella monist-kongressen,
vid hvilken riktningens anhängare organiserade
sig för utbredandet af de monistiska åsikterna och
för en politisk och kulturell partiverksamhet i
deras anda. Kongressens president var W. Ostwald,
och vid densamma höllos föredrag af flera mycket
framstående vetenskapsmän. Denna monism är ej
blott en filosofisk åsikt, utan lika mycket en
allmän kulturriktning. Och dess hufvudproblem är
icke förhållandet mellan andlig och kroppslig
verklighet, utan grundtendensen är riktad mot
antagandet af en osinnlig verklighet. Monisterna
anse, att naturvetenskapen ådagalagt, att naturen
är inom sig enhetlig, och de antaga, att ingen annan
verklighet finnes än den af naturlagarnas nödvändighet
bundna. Tron på viljans frihet i denna terms gamla
bemärkelse, på själens odödlighet och på tillvaron
af en personlig Gud beteckna de därför
som illusioner, oförenliga med ett följdriktigt
tänkande på den nutida vetenskapens ståndpunkt. Att
så många ännu omfatta dessa illusioner, beror
enligt deras åsikt på de från medeltiden nedärfda
åsiktstraditionernas makt under statens och
kyrkans hägn, särskildt genom vakandet öfver
ungdomens uppfostran. Det är mot dessa traditioner
och dessa samhällsmakter, som monisterna genom
sitt förbund vilja strida med folkupplysningens
och partipolitikens vapen. – Som riktningens
organ verka tidskrifterna "The monist" och
"Der monismus". Jfr den af W. Blossfeldt utgifna
redogörelsen för den nämnda monistkongressen (1912).

S–e.

Monist, anhängare af monismen (se d. o.) –
Monistförbundet, Monistkongress. Se Monism 3. –
Monistisk, som innebär monism, utmärkande för monismen.

Monistrol-sur-Loire [månistrå’l syr lωar], stad i
franska dep. Haute-Loire (Languedoc), nära Loire
och vid Lyonjärnvägen. 2,581 inv. (1901; som kommun
4,931). Tillverkning af spetsar, filar, lås, knifvar
m. m. Vackert slott, fordom bebodt af biskoparna af Le Puy.

J. F. N.

Moniteur universel [-tör ynivärsä’ll], fransk tidning,
som i nära 70 år var regeringens officiella organ,
började utgifvas 24 nov. 1789 af Ch. J. Panckoucke
och bar dubbeltiteln "Gazette nationale ou le
M. universel" till 1 jan. 1811, då det nuvarande
namnet "Moniteur universel" fastställdes. Den
var från början anlagd på att exakt återge
nationalförsamlingens debatter och politikens
tilldragelser, utan att bifoga reflexioner. Först i
dec. 1799 vardt den styrelsens erkända språkrör. Den
fortfor att vara det till jan. 1869, då "Journal
officiel" trädde i dess ställe. I dess litterära
afdelning arbetade bl. a. La Harpe, Sainte-Beuve och
Th. Gautier. Sedan 1815 utgåfvos årligen öfversikter
(tables) öfver innehållet, hvarjämte en särskild sådan
finnes utarbetad för 1789–1800. Årgångarna 1789–99
ha omtryckts (32 bd, 1858–63). Tidningen upphörde
30 juni 1901.

Monitor, skpsb., ett slags mindre pansarfartyg
(se d. o.), som under 1860- och 1870-talen infördes
i ett antal mariner, bland dem den svenska. Typen
har erhållit sitt namn efter det först byggda
fartyget af detta slag, nämligen den af John
Ericsson för nordstaterna i Amerika konstruerade
och i mars 1862 färdiga pansarbåten "Monitor"
(lat. o. eng.: eg. "varnare"), hvilket fartyg fick
stor betydelse för utgången af det då pågående
kriget mellan nord- och sydstaterna (se Ericsson,
sp. 768–769). Monitorernas yttre form skiljer
sig högst väsentligt från andra fartygs. Skrofvets
undre del upp till ungefär 1 m. under vattenlinjen
utgöres af en på vanligt sätt formad, fastän väl
fyllig fartygsbotten. Öfver denna finnes en öfre
del, öfverhänget, som fortsätter till en höjd
öfver vattenlinjen af omkr. 0,5 m. Öfverhänget
skjuter utefter större delen af sin längd vid pass 1
m. utanför den undre delen; längst akterut ökas dock
den öfverskjutande delen så mycket, att både propeller
och roder skyddas af densamma. – Såväl öfverhängets
sidor som öfre däcket äro pansarklädda. Skorstenen
skyddas närmast öfver däck af pansar. Artilleriet
är uppställdt på däck i ett eller flera vridbara
pansartorn. Äfven finnes

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbr/0486.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free